2007 blev jag Sveriges första specialist i odontologi hund och katt. Sjukdomar i munhålan är vanligt förekommande hos våra sällskapsdjur men har tyvärr tidigare ofta förbisetts. I dag är odontologi (läran om tändernas sjukdomar) ett snabbväxande ämne inom veterinärmedicin både nationellt och internationellt. Jag har varit ansvarig för undervisningen i odontologi (hund och katt) för veterinärstudenter sedan 1997 och har samtidigt arbetat och utformat en specialistutbildning för examinerade veterinärer inom odontologi hund och katt (se http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Specialist--steg-II/). I dag finns det 3 färdiga specialister i Sverige och 3 är under utbildning. Jag är handledare för Lisa Schlanger och Lena Norman som båda är under utbildning till Svensk specialist i odontologi hund och katt. Lena och Lisa har tandmottagning vid UDS.
Jag inledde min forskningskarriär inom stordjursgynekologi och disputerade 1992. Sedan 1997 har jag arbetat med att bygga upp en utbildnings och forskningsplattform inom smådjurs odontologi vid SLU. Jag blev Docent inom odontologi 2012. Jag handleder doktorander, specialistaspiranter and studenter i deras olika forskningsprojekt. För mig har det varit viktigt att öka kunskapen bland veterinärer, veterinärstuderande och djurägare om vikten av en god munhälsa både för djurets välbefinnande och för dess allmänna hälsa. Forskning kring oralhälsa är grunden till ökad kunskap och därmed god vår
Pågående forskning
Tandlossning (parodontit) är mycket vanligt förekommande hos hund och katt. Vid tandlossningssjukdom sker en progressiv förlust av tandens stödjevävnad som i slutskedet resulterar i tandförlust. Daglig tandborstning är ”gold standard” för att förebygga och även bromsa sjukdomens utveckling. Sporadisk tandborstning eller tandborstning någon gång per vecka har ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. För att undersöka kunskapsnivån bland hundägare kring betydelsen av god hemtandvård på hund har vi utfört landsomfattande enkätstudier riktade till hundägare, veterinärer och djursjukskötare rörande kunskap, attityder, rutiner, informationsförmedling och inhämtning kring hundens munhälsa. Denna studie är unik och kommer att ligga till grund för framtida uppföljande studier både i Sverige och internationellt. Våra resultat visar att endast 4% av de tillfrågade hundägarna borstade tänderna på deras hund dagligen. Glädjande nog ansåg majoriteten att god munhälsa är av stor vikt för deras hund. Ett glapp identifierades mellan djurhälsopersonals och hundägares uppfattning om förmedling av information kring tandhälsa och förebyggande åtgärder och flera områden för förbättring identifierades. Detta arbete utgör Karolina Enlunds doktorandstudier (Dental care in dogs, a survey among Swedish dog owners, veterinarians and veterinary nurses, Disputation Maj 2021) Arbetet har finansierats av Stiftelsen djursjukhus i Stor-Stockholm och Sveriges djurskyddsförening.
Baserat på resultaten från enkätstudierna så arbetare vi vidare med att hitta bättre kommunikationsmetoder mellan djurhälsopersonal och djurägare. Vårt mål är att utveckla nya strategier kring förebyggande tandvård baserat på delaktighet och god kommunikation.
Efter veterinärexamen 1982 fick jag möjlighet att pröva på forskning vid dåvarande institutionen för obstetrik och gynekologi under 3 månader. Här blev jag kvar till 1992. Under denna tid väcktes inte bara mitt forskningsintresse utan även mitt engagemang i undervisning av veterinärstudenter. Mitt forskningsarbete då rörde äggledarfunktion hos grisar och resulterade i en LIC avhandling 1989 och Doktorsavhandling 1992.
Under min doktorandtid arbetade jag regelbundet som vikare i Östervåla distrikt och bedrev stuteriverksamhet.
1992 blev jag anställd vid Viltenheten på SVA. Intresset för vilt har jag kvar.
Sedan 1994 har jag arbetat med smådjur i olika konstellationer vid SLU. Sedan 2007, då avdelningen för hund, katt och övriga smådjur inkorporerades i institutionen för kliniska vetenskaper, har jag återigen fått möjlighet att bedriva forskning.
2006 erhöll jag specialist kompetens i hunden och kattens sjukdomar och 2007 Specialist titel i odontologi hund och katt.
2012 blev jag docent i odontologi.
Mitt huvudsakliga intresseområde är munhålans sjukdomar.
1. Anagrius KL., Dimopoulou M., Moe AN., Pettersson A., Ljungvall I., 2021: Facial confirmation characteristics in Persian and Exotic shorthair cats. J Feline Med Surg. 1-9 Doi. 10.1177/1098612X21997631.
2. Brunius Enlund KB., Karlsson M., Brunius C., Hagman R., Höglund OV., Gustås P., Hanson J., Pettersson A., 2020: Professional dental cleaning in dogs: clinical routines among Swedish veterinarians and veterinary nurses. Acta Vet Scand 11:62(1). Doi: 10.1186/s13028-020-00559-7.
3. Enlund KB., Brunius C., Hanson J., Hagman R., Höglund OV., Gustås P., Pettersson A., 2020: Dog Owners' Perspectives on Canine Dental Health—A Questionnaire Study in Sweden. Front Vet Sci. 7(298). Doi. 10.3389/fvets.2020.00298.
4. Enlund KB., Brunius C., Hanson J., Hagman R., Höglund OV., Gustås P., Pettersson A., 2020: Dental home care in dogs-a questionaire study among Swedish dog owners, veterinarians and veterinary nurses. BMC Vet Res. 16(1):90. doi. 10.1186/s12917-020-02281-y.
5. Brunius Enlund K., Brunius C., Hanson J., Hagman R., Höglund OV., Gustås P., Pettersson A., 2019. Development and validation of two questionaires: Dental home care and dental health in Swedish dogs. PloS One. 14:1. doi: 10.1371/journal.pone.0204581.
6. Nises J., Rosander A., Pettersson A., Backhans A., 2018: The occurrence of Treponema spp. In gingival plaque from dogs with varying degree of periodontal disease. PLoS One. 13:8. doi: 10.1371/journal.pone.0201888.
7. Srithunyarat T., Svensson A., Hanås S., Höglund OV., Hagman R., Lilliehöök I., Olsson U., Ljungvall I., Häggström J., Ström-Holst B., Pettersson A., Höglund K., 2018: Evaluation of an ELISA for metanephrines in feline urine. JVDI. doi: 10.1177/1040638718793168.
8. Srithunyarat T., Hagman R., Höglund OV., Stridsberg M., Hanson J., Lagerstedt AS., Pettersson A, .2018: Catestatin, vasostatin, cortisol, and visual analog scale scoring for stress assessment in healthy dogs. Res Vet Sci. 117, 74-80.
9. Srithunyarat T., Hagman R., Höglund OV., Olsson U., Stridsberg M., Hanson J., Nonthakotr C., Lagerstedt AS., Pettersson A., 2017: Catestatin, vasostatin, cortisol, and pain assessments in dogs suffering from traumatic Bone Fractures. BMC Res Notes 10:129. Doi: 10.1186/s13104-017-2450-y.
10. Srithunyarat T., Hagman R., Höglund OV., Olsson U., Stridsberg M., Jitpean S., Lagerstedt AS., Pettersson A., 2017: Catestatin and vasostatin concentrations in healthy dogs. Act Vet Scand. 59:1.doi 10.1186/s13028-016-0274-8.
11. Srithunyarat T., Höglund OV., Hagman R., Olsson U., Stridsberg M., Lagerstedt AS., Pettersson A., 2016: Catestatin, vasostatin, cortisol, temperature, heart rate, respiratory rate, scores of the short Form of the Glasgow Composite Measure Pain Scale and Visual Analog Scale for stress and pain behavior in dogs before and after Ovariohysterectomy. BMC Res Notes. 9:381.doi 10.1186/s13104-016-2193-1.
12. Malmsten A., Dalin AM., Pettersson A., 2015: Caries, periodontal disease, supernumerary teeth and other dental disorders in the Swedish wild boar (Sus scrofa). J. Comp. Path 153, 50-57.
13. Jipean S., Stridsberg M., Pettersson A., Höglund OV., Holst BS, Hagman R., 2015: Decreased plasma Chromogranin A361-372 (Catestatin) but not Chromogranin A17-38 (Vasostatin) in female dogs with bacterial uterine infection (pyometra). BMC Vet Res 11:14. doi: 10.1186/s12917-015-0328-6.
14. Stridsberg M., Pettersson A., Hagman R., Westin C., Höglund OV. 2014: Chromogranins can be measured in samples from cats and dogs. BMC Res Notes. 7:336. doi: 10.1186/1756-0500-7-336.
15. Jitpean S., Pettersson A., Höglund OV., Holts Ström B., Olsson U., Hagman R., 2014: Increased Concentrations of Serum Amyloid A in dogs with sepsis caused by pyometra. BMC Vet Res. 10:273. Doi: 10.1186/s12917-014-0273-9.
16. Jitpean S., Ström-Holst B., Höglund OV., Pettersson A., Strage E., Olsson U., Södersten F., Hagman R., 2014: Serum Insulin –like growth Factor-I, Iron, C-reactive Protein and Serum Amyloid A for prediction of outcome in dogs with pyometra. Theriogenology. 82, 43-48.
17. Jitpean S., Ström-Holst B., Emanuelson U., Höglund OV., Pettersson A., Alneryd-Bull C., Hagman R. 2014: Outcome of pyometra in female dogs and the predictors of peritonitis and prolonged Hospitalization in surgically treated Cases. BMC Vet Res. 10:6. doi: 10.1186/1746-6148-10-6
18. Jitpean S., Hagman R., Ström Holst B., Höglund O.V., Pettersson A., Egenvall A. 2012: Breed Variations in the incidence of pyometra and mammary tumours in Swedish dogs. Reprod Dom Anim. 47, 347-350.
19. Pettersson A., 2010: Tooth resorption in the Swedish Eurasion Lynx (Lynx lynx). J Vet Dent. 27, 222-226.
20. Strömquist A., Fahlman Å., Arnemo J. M., and Pettersson A., 2009: Dental and Periodontal Health in Free-Ranging Swedish Brown Bears (Ursus arctos). J. Comp. Path. 141, 170-176.
21. Pettersson A. and Mannerfelt T., 2003: Prevalence of Dental Resorptive Lesions in Swedish Cats. J. Vet. Dent. 20 (3), 140-142.
22. Mwansa A. M., Lundeheim N., Pettersson A. and Kindahl H., 2000: Oviductal Isthmic Motility in Relation to Ovulation and Endocrine Changes in Unrestrained Sows. Theriogenology 58 (8), 1609-1621.
23. Mwanza A. M., Englund P., Pettersson A. and Einarsson S., 2000: Oviductal Isthmic Motility Patterns as Monitored by Plyveiw TM in Unrestrained Sows around Ovulation. Animal Reprod. Sci. 62 (4), 309-320.
24. Pettersson A., 1993: The Effect of Inducing Standing Reflex, Cervical Stimulation and Insemination on Intraluminal Pressure Variations in the Isthmus of the Oviduct in Unrestrained Gilts. Acta Vet. Scand. 34 (2), 117-124.
25. Pettersson A., Einarsson S. and Kindahl H., 1993: Intraluminal Pressure Variations in the Isthmus of the Porcine Oviduct after Insemination with Saline, Oestrogen Solution and Boar Seminal Fluid. Acta Vet. Scand. 34 (2), 109-116.
26. Pettersson A., Einarsson S. and Kindahl H., 1993: A Study on the Effect of Inhibition of Prostaglandin Biosynthesis with Flunixin Meglumine and later Administration of Prostaglandin F2a on the Intraluminal Pressure Variations in the Isthmus of the Oviduct in Unrestrained Gilts. Acta Vet. Scand. 34 (2), 125-131.
27. Pettersson A., 1992: In Vivo Studies on the Intraluminal Pressure Variations in the Porcine Oviductal Isthmus. Thesis SLU. ISBN 91-576-4566-3
28. Pettersson A., Larsson B. and Einarsson S., 1991: The Effect of Unilateral Ovariectomy on the Intraluminal Pressure in the Porcine Oviductal Isthmus. J. Vet. Med (38), 481-484.
29. Pettersson A., 1991: Cyclic Variations in Intraluminal Pressure in the Isthmus of the Oviduct in Unrestrained Gilts. J. Vet. Med. (38), 337-343.
30. Pettersson-Henriksson A. and Einarsson S., 1990: A Study on the Effect of Narcosis on the Oviductal Activity Using a New Method for Continuous Monitoring of the Activity. Acta Physiol.Scand. (138), 93-94.
31. Pettersson A. 1989: Studies on the Isthmic Activity of the Oviduct in Unrestrained Gilts. Vet Med Lic avhandling SLU ISBN 91-576-3976-0
32. Rojanasthien S., Henriksson A., Seguin B.E. and Einarsson S., 1988. Utero-ovarian vein catheterization in the pig: blood levels of oestradial-17 beta and progesterone during follicular and early luteal phases in the gilt. Zentralbl Veterinarmed A. 35(1):24-30.
33. Henriksson A., Gustavsson A. and Einarsson S., 1987: A New Method for Continuous Recording of Oviductal Pressure Variations in Unrestrained Gilts. Acta Physiol. Scand. (131), 303-307.
34. Henriksson A., Rodriguez-Martinez H. and Einarsson S., 1986: A New Method for Monitoring Oviductal Intraluminal Pressure Variations in the Unrestrained Sow. Vet. Res. Comm. (10), 223-229.