Annica Andersson

Några exempel på forskningsprojekt som jag jobbat i:

KLIFUNK – Nya teknologier för att förbättra kliets egenskaper

Vid malning av vete och råg blir största delen mjöl som används som råvara i olika livsmedel. Ungefär 15 % hamnar i klifraktionen och klassas som en biprodukt som idag mestadels går till foderindustrin. Genom att processa kliet på olika sätt skulle de teknologiska och nutritionella egenskaperna, t ex ökad löslighet hos kostfibrerna, samt smaken kunna förbättras. I projektet undersöktes hur olika processer som värmebehandling, enzymbehandling och extrudering påverkar kostfibrernas egenskaper. Experimentell design användes för att optimera effekterna av olika processparametrar. Det processade kliets sensoriska egenskaper studeras också. Projektet finansieras till hälften av TvärLivs (www.tvarlivs.se) och genomfördes i samarbete med Lantmännen AB som finansierade resterande hälft. Projektet pågick 2011-2104.

HEALTHGRAIN - Exploiting Bioactivity of European Cereal Grains for Improved Nutrition and Health Benefits

Syftet med detta EU-projekt var att minska risken för välfärdssjukdomar i Europa genom att öka intaget av fullkorn (främst från vete) med högt innehåll av hälsobefrämjande ämnen. En del av projektet var att identifiera och skapa nya sorter med hög halt av dessa ämnen. Mitt arbete var att analysera alkylresorcinoler (AR), en bioaktiv komponent som kan ha fysiologiska effekter. En screening av 150 olika vetesorter från hela världen genomfördes med analys av kostfibrer och bioaktiva komponenter, bland annat AR. Av dessa valdes ca 20 sorter ut för odlingsförsök på olika platser i Europa under tre år. Effekter av odlingsmiljö och sorter på olika komponenter studerades. För mer information och resultat se projektets egen hemsida HEALTHGRAIN (www.healthgrain.eu). Projektet pågick 2005-2012.

Effekt av odlingsbetingelser på molekylvikt hos β-glukan i havre

Det finns ett stort intresse att öka användningen av havre på grund av den höga halten lösliga kostfibrer, speciellt β-glukan, som har kolesterolsänkande egenskaper. Kunskap om hur råvaran påverkas av sortval och odlingsbetingelser kan ge ökat mervärde hos havren och leda till utveckling av nya produkter. I projektet analyserades β-glukanhalt och molekylvikt i olika havresorter som odlats på olika platser i Sverige under tre år. Resultaten visade att β-glukanhalten påverkades mest av sort, medan molekylvikten påverkades mer av miljöfaktorer. Det fanns ett positivt samband mellan halt och molekylvikt. Dessa resultat skulle kunna användas för att styra egenskaper hos havre mot önskad kvalitet. Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning och pågick 2007-2009.

SOLFIBREAD- Barley β-glucan and wheat arabinoxylan soluble technologies for health promoting bread products

Syftet med detta EU-projekt var att öka halten lösliga kostfibrer (både β-glukan och arabinoxylan) i europeiskt vetebröd, genom att tillsätta kornmjöl. Olika bakningsenzymer och bakningsmetoder användes för att bibehålla de teknologiska och sensoriska egenskaperna hos bröden. Eftersom molekylvikten hos β-glukan tros vara viktig för den kolesterolsänknande effekten, studerades detta särskilt. En metod för analys av molekylvikt hos β-glukan sattes upp vid institutionen, och effekterna av malning och bakning på molekylvikten studerades. Resultaten visade att β-glukan bryts ned till mindre molekyler av endogena enzymer vid brödbakning, speciellt under jäsningen. Smakliga bröd med förhöjd halt lösliga kostfibrer kunde dock produceras, och molekylvikten hos arabinoxylan bibehölls. Projektet pågick 2000-2004.

Utbildning

Livsmedelsagronom (MSc) vid SLU, Uppsala. 1994.

Agronomie Doktor i livsmedelsvetenskap, särskilt växtproduktlära vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU. 1999. 

Anställningar

Forskarstuderande vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU. 1995-1999. 

Forskare vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU. 1999-2016. 

Forskningsingenjör vid institutionen för molekylära vetenskaper, SLU. 2017-

1. Djurle, S., Andersson A. A. M., Andersson, R. Effects of baking on dietary fibre, with emphasis on beta-glucan and resistant starch, in barley breads. Journal of Cereal Science 79 (2018) 449-455.

2. Andersson, A. A. M., Andersson, R., Jonsäll, A., Andersson, J. Fredriksson, H. Effect of different extrusion parameters on dietary fibre in wheat bran and rye bran. Journal of Food Science 82 (2017) 1344-1350.    

2. Djurle, S., Andersson, A. A. M., Andersson, R. Milling and extrusion of six barley varieties, effects on dietary fibre and starch content and composition. Journal of Cereal Science, 72 (2016) 146-152.

3. Andersson, A. A. M., Dimberg, L., Åman, P. and Landberg, R. Recent findings on certain bioactive components in whole grain wheat and rye. Journal of Cereal Science, 59 (2014) 294-311.

4. Andersson, A.A.M., Andersson, R., Piironen, V., Lampi, A.-M., Nyström, L., Boros, D., Fras, A., Gebruers, K., Courtin, C. M., Delcour, J. A., Rakszegi, M., Bedõ, Z., Ward, J. L. Shewry, P. R. and Åman, P. Content of dietary fibre components and their relation to associated bioactive components in whole grain wheat samples from the HEALTHGRAIN diversity screen. Food Chemistry, 136 (2013) 1243-1248.

5. Andersson, A.A.M. and Börjesdotter, D. Effects of environment and cultivar on content and molecular weight of β-glucan in oats. Journal of Cereal Science, 54 (2011) 122-128.

6. Andersson, A.A.M., Kamal-Eldin, A.and Åman, P. Effects of environment and variety on alkylresorcinols in wheat in the HEALTHGRAIN diversity screen. Journal of Agricultural and Food Chemistry 58 (2010) 9299-9305.