Annika Felton
Presentation
För närvarande handlar min forskning främst om klövvilt även om jag fortfarande deltar i primatforskning till viss del.
Forskning om klövviltets ekologi
Forskning om växt-djurinteraktioner kan ge kunskap som är av direkt relevans för samhället. Detta är inte minst fallet i Sverige där de stora växtätarna starkt påverkar skötseln av produktionsskogarna och deras funktioner i ekosystemet.
Mina pågående forskningsprojekt om klövviltet i Sverige är:
- Samband mellan hjortdjurens täthet, deras foder och skador i produktionsskogen (projekt Foodscape & Damage)
- Detta doktorandprojekt, som är ett samarbete mellan SLU Forest Damage Centre och Sveaskog, ska fylla viktiga kunskapsluckor inom förvaltningen av skog och vilt i Sverige. Balansen mellan skogsproduktion och hjortdjur (älgar och hjortar) är kontroversiell och det är svårt att nå målen både för lägre skogsskador och högkvalitativa viltstammar. Sambandet mellan stammarnas storlek och skador påverkas av många faktorer och det tar tid innan ändrade förhållanden får genomslag. Grundläggande för viltstammarnas storlek och skador är dock tillgången på foder. Är det ont om alternativ mat, relativt till antalet djur, kommer skadorna på produktionsskog att bli större. I detta projekt angriper vi problematiken genom att använda fjärranalys för att kostnadseffektivt uppskatta fodermängd i landskapet; utföra ett gallringsexperiment för att restaurera blåbärsrisets täckning i mörka granskogar; och analysera samband mellan djurens täthet, fodertillgång och skador över tid.
- Skogsskötsel och klövvilt i samspel – fodret i fältskiktet är en viktig pusselbit (projekt ERICA)
- Fältskiktet i Sveriges skogar är ofta dominerat av risarterna blåbär, lingon eller ljung. Dessa nyckelarter spelar en stor roll i våra skogsekosystem, bland annat som viktig foderresurs för älgar, rådjur och hjortar (klövvilt). Täckningen av dessa växter har dock minskat i Sveriges skogar under många årtionden, bland annat på grund av att produktionsskogarna blivit tätare och mörkare. Förutom att denna minskning har direkta ekologiska konsekvenser, leder den till farhågor beträffande sekundära effekter på klövviltet och de kostsamma skogsskador de kan orsaka på produktionsträd. Huvudsyftet med vårt projekt är att utveckla matematiska modeller och använda dem för att simulera den långsiktiga effekten av olika skogsskötselalternativ på mängden och kvaliteten av risväxternas ätbara biomassa, och dess fördelning i landskapet över tid. För att generera dessa modeller studerar vi i olika delprojekt också hur risväxternas täckningsgrad kan översättas till ätbar biomassa och näring till klövviltet i olika typer av skogsbestånd. Verktygen vi skapar är ämnade att användas i förvaltningen för att aktivt förbättra balansen mellan klövviltspopulationer och fodertillgång och därmed minska betesskador i produktionsskogen. Forskningen är finansierad av FORMAS, SLU FOMA och Craafordstiftelsen, och utförs av doktorand Laura Juvany Canovas, Annika Felton och Per-Ola Hedwall.
- Våra resultat visar att data på bärrisets täckningsgrad framgångsrikt kan användas för att uppskatta både mängden total biomassa och den del av biomassan som utgör foder för klövviltet.
- Näringsbalansering hos de nordiska hjortviltsarterna
- Tillsammans med Post doc Robert Spitzer studerar jag de svenska älgarnas och hjortarnas näringsbalansering. Våra resultat visar bland annat svenska älgar vintertid balanserar sitt makronäringsintag på ett specifikt sätt, och att Salix kvistar spelar en särskilt viktig roll i denna balansgång.
- Inte Bara Älg (Beyond Moose)
- Tillsammans med kollegor på Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö SLU Umeå studerar jag flerartsförvaltning av klövvilt i Sverige. Projektet drivs av Joris Cromsigt.
- Projektet har genererat många publikationer och nya rön, vilka har sammanfattats i en slutrapport till finansiären Naturvårdsverket
- Skötselstrategier för att minska problemet med misslyckade ekföryngringar.
- Jag är med och handleder doktorand Nora Sophie Pohl som tittar på hur tillväxten och rekrytering av ekar påverkas av beståndstruktur och ljustillgång. Vi studerar även hur ekskogarnas biologiska mångfald påverkas av beståndets struktur.
- Utveckling av nationellt övervakningsprogram gällande barkskador på gran orsakade av klövvilt.
- Inom ramen för SLUs Skogsskadecentrum, arbetar jag tillsammans med Skogsstyrelsen för att utveckla en metod för en framtida storskalig övervakning av barkskador på gran.
Forskningsprojekt jag nyligen avslutat:
- Effekter av stödutfodring på älgars hälsa och skogsskador i södra Sverige (projekt SUPPER)
- I Sverige utfodras vilda klövdjur för hundratals miljoner kronor varje år, med förhoppningen om att djurens hälsa och överlevnad ska gynnas och att skador på skog och gröda ska minska. Även om stödutfodringen ofta ökar jaktframgång och vinteröverlevnad av somliga klövdjursarter så finns det tecken på att viss typ av utfodring istället leder till försämrad djurhälsa och ökade skador. Idag saknas dock vetenskapliga data om stödutfodringens effekter i Sverige, som därför inte tas hänsyn till i dagens förvaltningsplaner. Syftet med vårt projekt var att fylla viktiga kunskapsluckor angående både positiva och negativa effekter av stödutfodring på älgar (Alces alces) och produktionsskog. Vi fokuserade på älgen eftersom det är det viktigaste viltslaget i Sverige, baserat på antalet jägare, ekonomiskt värde och upplevelser, men också för att älgen kan orsaka stora skogsskador. Vi använde oss av fältinventeringar, eDNA teknik och intervjuer med markägare och jägare i södra Sverige för att kvantifiera effekterna av stödutfodring på älgarnas kondition, födoval och relaterade skador i ungskog. Resultaten syftar till att stödja myndigheter, markägare och jägare i deras strävan att fatta bra och kunskapsbaserade förvaltningsbeslut för en livskraftig älgstam i balans med foderresurserna. Projektet var finansierat av FORMAS, och utfördes av Annika Felton, Per-Ola Hedwall, Emma Holmström, Jonas Malmsten, Ruth Nichols och Erik Löfmarck.
- Resultatet från våra fältinventeringar och intervjuer med markägare i södra Sverige visar att lokalt utförd stödutfodring inte har en observerbar effekt på svårigheten av tallskador i ett givet bestånd, medan faktorer så som älgtäthet och tillgången på lövträd (inom beteshöjd) i omgivande landskap är viktigare.
- Kombinerade effekter av jordbruk och skogsbruk på skador orsakade av kronhjort i södra Sverige
- I ett projekt finansierat av Naturvårdsverket har vi studerat kronviltets skador på gran och hur det påverkas av djurens intag av raps och stödutfodring. VI utförde både inventeringar och utfodringsexperiment. Våra resultat finner ni i dessa publikationer:
- Månsson, J., L. Nilsson, A. M. Felton, and A. Jarnemo. 2021. Habitat and crop selection by red deer in two different landscape types. Agriculture, Ecosystems & Environment 318:107483.
-
Jarnemo, A., A. Widén, J. Månsson, and A. M. Felton. 2022. The proximity of rapeseed fields influences levels of forest damage by red deer. Ecological Solutions and Evidence 3:e12156.
-
Widén, A., A. Jarnemo, J. Månsson, J. Lilja, J. Morel, and A. M. Felton. 2022. Nutrient balancing or spring flush–What determines spruce bark stripping level by red deer? Forest Ecology and Management 520:120414.vaWidén, A. 2017. "Effects of supplementary feeding on bark stripping by red deer (Cervus elaphus)" BSc thesis, Lunds Universitet
- Widén, A. 2018 "Influencing factors on red deer bark stripping on spruce: plant diversity, crop intake and temperature" MSc thesis SLU.
- Älgarnas Foder och Hälsa i Södra Sverige
- Projektet var finansierat av Naturvårdsverkets Viltvårdsfond, under projektnamnet "Hur näringsekologi kan påvisa samband mellan älgens hälsa och landskapets foder". Finansiering erhölls också från Södras Forskningsstiftelse
- Skötseln av Sveriges produktionsskogar och viltstammar definieras av de två ofta motstridiga önskningarna att reducera betesskador i unga skogsbestånd och bibehålla höga poplationstätheter av klövvilt. Den nya adaptiva älgförvaltningen i Sverige utformades för att försöka finna en balans mellan dessa intressen inom varje region. Hindret till att fullständigt uppnå förvaltningens mål är bristen på kunskap om hur tillgången till unga träd och stödfoder direkt och indirekt påverkar djurens betesmönster, hälsa och reproduktion. För att generera denna kunskap har vi utnyttjat nya framgångsrika metoder inom näringsekologin som del av ett tvärvetenskapligt angripssätt där vi förenar viltekologi, veterinärmedicin, GIS och skogsskötsel. Statistiken indikerar att reproduktionsframgången hos många älgpopulationer i södra Skandinavien är nedåtgående, och vår hypotes var att undermåligt näringstillstånd på grund av skötseln av födoresurserna är en del av förklaringen: direkt genom stödutfodringar och/eller indirekt genom hög konkurrens om naturligt bete inom och mellan klövviltarterna. Vår datainsamling involverade ett omfattande samarbete med jägare i Götaland som från skjutna älgar samlade prover angående maginnehåll, hälsa och reproduktion. Resultaten har vi relaterat till variationer i kvantitet och kvalitet av naturligt bete och stödutfodringar i landskapet. Studiens resultat har ökat vår kunskap om vilka effekter tillgängligt foder har på djurens hälsa och har hjälpt utvecklingen av den integrerade skogs- och viltskötsel i Sverige och utomlands. Projektet utfördes av Annika Felton, Jonas Malmsten, Emma Holmström och Per-Ola Hedwall. Projektet var mycket framgångsrikt, mycket tack vare fint samarbete med jägare.
- Våra resultat visar bland annat att sydsvenska älgar som har en varierad kost, med stort intag av lövsly, är i relativt god kondition och höga kalvvikter, jämfört med älgar som har en barrträdsdominerad och artfattig diet. Resultaten är beskrivna här: Felton et al. 2020. "Varied diets, including broadleaved forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes" Scientific Reports 10:1904
- Vi har även upptäckt nya spännande aspekter av älgarnas näringsekologi, publicerade här: Felton, A. M., H. K. Wam, A. Felton, S. J. Simpson, C. Stolter, P.-O. Hedwall, J. Malmsten, T. Eriksson, M. Tigabo, and D. Raubenheimer. 2021. Macronutrient balancing in free-ranging populations of moose. Ecology & Evolution 11:11223–11240. 10.1002/ece3.7909
- Proverna från de sydsvenska älgarna har också visat att älgarna är exponerade för patogener som tidigare främst observerats i varmare klimat. Se denna artikel: Malmsten et al. 2019 "Vector-Borne Zoonotic Pathogens in Eurasian Moose (Alces alces alces)" Vector-Borne and Zoonotic Diseases VOL. 19, NO. 3.
- Tack vare våra unika älgvomprover har vi också bidragit till utveckling av forskningsmetoder, till exempel near-infrared spectroscopy. Det kan du läsa om här: Tigabu M., Felton A.M. 2018. "Multivariate calibration of near infrared spectra for predicting nutrient concentrations of solid moose rumen contents". Silva Fennica vol. 52
- Våra prover har också bidragit med ökad kunskap om reproduktionen hos älgarna i Blekinge och nordöstra Skåne, genom detta examensarbete: Törnmarck, C. 2015 "Reproduktion hos älg (Alces alces) i Blekinge och nordöstra Skåne 2012-2014: En studie av honliga reproduktionsorgan, älgobservationer och klimatdata" SLU
- I en delstudie utförde vi en telefonundersökning om stödutfodring i södra Sverige, vilket beskrivs i denna examensuppsats: Blomqvist, J. 2016 "Stödutfodring av klövvilt i södra Sverige - En jämförelse av utfodringsintensitet, fodertyper och andra påverkande faktorer på lokal och regional nivå" SLU
- Våra resultat finns även att läsa i populärvetenskapliga tidskrifter, till exempel Hjorteviltet (Også elgen blir hva den eter), Skogsaktuellt (Älgens mat minskar stadigt i skogen), Skog Alnarp (Älgarnas Foder och Hälsa) och Svensk Jakt (Forskning: Allsidig föda gynnar älg i brukad skog).
- Vad kostar kronhjortens skador på granskog i södra Sverige?
- I ett samarbetsprojekt med Skogsstyrelsen Skåne (genom Partnerskap Alnarp) utförde vi inventeringar av granbestånd i Skåne. Vi lärde oss att kronviltet kan börja utnyttja granbarken redan när bestånden är 8 år gamla, och att de sedan fortsätter att skala bark i alla beståndsåldrar. Vi fann också att skadenivån varierade mycket mellan bestånd, inte beroende på beståndsålder utan förmodligen mest på landskapets sammansättning: högst skadenivåer verkar finnas i bestånd som ligger i områden med låg andel skogsmark och hög andel jordbruksmark. Att andelen jordbruksmark kring granbestånden är positivt relaterat till kronviltskador i södra Sverige har också visats i tidigare forskning.
I projektet utvecklade vi appen "Kronhjortsskador" som hjälper markägare uppskatta inkomstbortfallet på grund av barkskada. Huruvida en markägare som räknar ut kostnader med hjälp av vår modell finner att kronviltsskadan resulterar i stora förluster eller inte beror på personens ekonomi och mål med sin skogsfastighet. Det går inte att generalisera. För vissa markägare kan kostnaden säkert uppfattas som stor. För andra markägare som använder vår uträkningsmodell kan istället våra resultat uppfattas som lugnande. Det kan till exempel gälla markägare som har god inkomst från jaktarrende och viltkött. Projektet utfördes av Urban Nilsson och Annika Felton. Se projektets slutrapport.
- I ett samarbetsprojekt med Skogsstyrelsen Skåne (genom Partnerskap Alnarp) utförde vi inventeringar av granbestånd i Skåne. Vi lärde oss att kronviltet kan börja utnyttja granbarken redan när bestånden är 8 år gamla, och att de sedan fortsätter att skala bark i alla beståndsåldrar. Vi fann också att skadenivån varierade mycket mellan bestånd, inte beroende på beståndsålder utan förmodligen mest på landskapets sammansättning: högst skadenivåer verkar finnas i bestånd som ligger i områden med låg andel skogsmark och hög andel jordbruksmark. Att andelen jordbruksmark kring granbestånden är positivt relaterat till kronviltskador i södra Sverige har också visats i tidigare forskning.
- Möjligheter att skapa viltfoder i lövröjningar
- I denna studie kvantifierade vi hur mycket löv som betas på hyggen i olika regioner och om det med olika röjningsbehandlingar är möjligt att påverka denna resurs. När under året betas löv på hyggen mest frekvent? Studien utfördes i två regioner i södra Sverige under 2013-2016 med olika viltbetestryck och vi testade fyra olika röjningsbehandlingar som skapar eller begränsar lövet som födoresurs: tidig totalröjning som skapar en stor mängd rotskott jämförs med oröjd kontroll, brunnsröjning och röjning till tätt förband. Resultaten visar att ett sätt att kombinera hög grantillväxt och hög tillgång till viltfoder kan vara röjning till tätt förband där 1500-2000 björkar per hektar behålls efter tidig röjning. Läs mer. Våra data analyseras vidare av doktorand Mostarin Ara.
- Effekter av bete och brand på naturlig föryngring av ek
- En studie av ek i södra Sverige resulterade i ny kunskap om hur både klövviltets bete och brand påverkan ekens föryngring. Publicerade artiklar från projektet:
-
Petersson, L. K., D. C. Dey, A. M. Felton, E. S. Gardiner, and M. Lof. 2020. Influence of canopy openness, ungulate exclosure, and low-intensity fire for improved oak regeneration in temperate Europe. Ecology and Evolution 10:2626-2637. 10.1002/ece3.6092
-
Petersson, L. K., P. Milberg, J. Bergstedt, J. Dahlgren, A. M. Felton, F. Gotmark, C. Salk, and M. Lof. 2019. Changing land use and increasing abundance of deer cause natural regeneration failure of oaks: Six decades of landscape-scale evidence. Forest Ecology and Management 444:299-307. 10.1016/j.foreco.2019.04.037
- Barrere, J., L. K. Petersson, V. Boulanger, C. Collet, A. M. Felton, M. Löf, and S. Saïd. 2021. Canopy openness and exclusion of wild ungulates act synergistically to improve oak natural regeneration. Forest Ecology and Management 487:118976.
- Läs mer i Linda Peterssons doktorsavhandling.
Undervisning
Jag är biträdande kursledare för en tredje-års kurs i skoglig naturvård som del av det internationella kandidatprogrammet Skog & Landskap. Jag undervisar regelbundet på tre magisterkurser som tillhör Euroforester-programmet, och deltar som lärare på distanskursen Forest Conservation Biology som är del av magisterprogrammet Skogsbruk med många mål. Jag undervisar också på Sverigeresan, som är del av Jägmästarprogrammet.
Samverkan
Undervisningen inkluderar inte bara universitetets studenter utan även markägare, jägare och andra avnämare. Jag deltar i kommunikationsprojektet Vild & Bortskämd, ett samarbetsprojekt som syftar på att sprida kunsskap om hur man kan skapa naturligt växande foder till klövviltet, för att reducera skador och konflikter. I det projektet producerar vi filmer, sprider kunskap via Facebook, har workshops och exkursioner med avnämare och mycket annat. Tillsammans med min kollega Martin Ahlström har jag också skapat en heldagskurs vid namn "Skog och vilt i balans", som vi gett för anställda inom skogsindustrin under våren 2018. Projektet var finansierat av Landsbygdsprogrammet (EU) och finns beskrivet i ett nyhetsbrev.
Handledning
Jag är huvudhandledare för doktorand Laura Juvany Canovas (projekt ERICA) och doktorand Lukas Graf (projekt Foodscape & Damage), och är biträdande handledare för doktorand Anna Widén (projekt Inte Bara Älg), och Nora Sophie Pohl (ekarnas ekologi och skötsel). Jag var biträdande handledare för Linda Petersson ("Promoting natural regeneration of oak by manipulating disturbance") och Robert Spitzer ("Trophic resource use and partitioning in multispecies ungulate communities") som båda avslutade sin doktorandutbildning 2019. Jag handleder också regelbundet MSc studenter vid institutionen.
Publikationer i urval
Peer-reviewed scientific publications in international journals
- Widén, A., J. P. G. M. Cromsigt, S. Dressel, A. M. Felton, N. J. Singh, and F. Widemo. 2023. Direct and indirect effects of food, fear and management on crop damage by ungulates. Ecological Solutions and Evidence 4:e12266. doi.org/10.1002/2688-8319.12266
- Juvany, L., P.-O. Hedwall, A.M. Felton, K. Öhman, M. Wallgren, C. Kalén, A. Jarnemo, H. Johansen, and A. Felton. 2023. From simple metrics to cervid forage: Improving predictions of ericaceous shrub biomass. Forest Ecology and Management 544:121120. doi.org/10.1016/j.foreco.2023.121120
- Spitzer, R., C. Åström, A.M. Felton, M. Eriksson, E. L. Meisingset, E. J. Solberg, and C. M. Rolandsen. 2023. Coprophagy in moose: A first observation. Ecology and Evolution 13:e9757. DOI 10.1002/ece3.9757
- Spitzer, R., E. Coissac, J. P. G. M. Cromsigt, A. M. Felton, C. Fohringer, M. Landman, W. Neumann, D. Raubenheimer, N. J. Singh, P. Taberlet, and F. Widemo. 2023. Macro-nutritional balancing in a circumpolar boreal ruminant under winter conditions. Functional Ecology 14296:1365-2435. DOI 10.1111/1365-2435.14296
- Widén, A., A. Jarnemo, J. Månsson, J. Lilja, J. Morel, and A. M. Felton. 2022. Nutrient balancing or spring flush–What determines spruce bark stripping level by red deer? Forest Ecology and Management 520:120414. DOI 10.1016/j.foreco.2022.120414
- Epply, T.M. et al (117 co-authors in alphabetical order; I am # 36) 2022. Descending from the trees: Factors favoring transitions to terrestriality in primates of Madagascar and the Americas. Proceedings of the National Academy of Sciences, 119: 42, e2121105119. DOI 10.1073/pnas.2121105119
- Ara, M., A. M. Felton, E. Holmström, L. Petersson, M. Berglund, U. Johansson, and U. Nilsson. 2022. Pre-commercial thinning in Norway spruce-birch mixed stands can provide abundant forage for ungulates without losing volume production. Forest Ecology and Management 520:120364. DOI 10.1016/j.foreco.2022.120364
- Jarnemo, A., A. Widén, J. Månsson, and A. M. Felton. 2022. The proximity of rapeseed fields influences levels of forest damage by red deer. Ecological Solutions and Evidence 3:e12156.
- Felton, A. M., P.-O. Hedwall, A. Felton, F. Widemo, M. Wallgren, E. Holmström, E. Löfmarck, J. Malmsten, and H. Karine Wam. 2022. Forage availability, supplementary feed and ungulate density: Associations with ungulate damage in pine production forests. Forest Ecology and Management 513:120187. DOI 10.1016/j.foreco.2022.120187
- Widén, A., M. Clinchy, A. M. Felton, T. R. Hofmeester, D. P. J. Kuijper, N. J. Singh, F. Widemo, L. Y. Zanette, and J. P. G. M. Cromsigt. 2022. Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates. Agriculture, Ecosystems & Environment 328:107853. 10.1016/j.agee.2022.107853
- Stolter C, Joubert DF, Uunona N, Nghalipo E, Amputu V, Felton A.M. 2022. Effect of fire on the palatability of plants in an African woodland savanna: varying impacts depending on plant functional groups. PeerJ 10:e12721 DOI 10.7717/peerj.12721
- Felton, A., A. M. Felton, H. K. Wam, J. Witzell, M. Wallgren, M. Löf, J. Sonesson, M. Lindbladh, C. Björkman, K. Blennow, M. Cleary, M. Jonsell, M. J. Klapwijk, M. Niklasson, L. Petersson, J. Rönnberg, Å. O. Sang, F. Wrethling, and P.-O. Hedwall. 2022. Forest biodiversity and ecosystem services from spruce-birch mixtures: The potential importance of tree spatial arrangement. Environmental Challenges 6:100407
- Felton, A.M, Wam, H.K, Felton, A., Simpson, S.J., Stolter, C., Hedwall, P-O., Malmsten, J., Eriksson, T., Tigabo, M., and Raubenheimer, D. 2021. Macronutrient balancing in free-ranging populations of moose. Ecology & Evolution 00:1–18. DOI: 10.1002/ece3.7909
- Månsson, J., Nilsson, L., Felton, A.M. and Jarnemo, A. 2021. Habitat and crop selection by red deer in two different landscape types. Agriculture, Ecosystems and Environment 318: 107483 https://doi.org/10.1016/j.agee.2021.107483
- Rautiainen, H., Bergvall, U.A., Felton, A.M., Tigabu, M. and Kjellander, P. 2021. Nutritional niche separation between native roe deer and the non-native fallow deer – a test of interspecific competition. Mammal Research. https://doi.org/10.1007/s13364-021-00571-w
- Felton, A., Hedwall, P-O., Trubins, R., Lagerstedt. J., Felton, A.M. and Lindbladh, M. 2021. Bird assemblage responses along a production forest conifer-broadleaf gradient. Forest Ecology and Management 494 (15): 119299
- Amato, K., Chaves, O.M., Mallott, E.K., Eppley, T.M., Abreu, F., Baden, A.L., Barnett, A.A., Bicca-Marques, J.C., Boyle, S.A., Campbell, C.J., Chapman, C.A., De la Fuente, M.F., Fan, P., Fashing, P.J., Felton, A.M., et al. 2021. Fermented food consumption in wild non-human primates and its ecological drivers. American Journal of Physical Anthropology. doi.org/10.1002/ajpa.24257
- Barrere, J., Petersson, L.K., Boulanger, V., Collet, C., Felton, A.M., Löf, M. and S. Saïd. 2021. Canopy openness and exclusion of wild ungulates act synergistically to improve oak natural regeneration. Forest Ecology and Management 487: 118976. doi.org/10.1016/j.foreco.2021.118976
- Spitzer, R., E. Coissac, A. M. Felton, C. Fohringer, M. Landman, N. J. Singh, P. Taberlet, F. Widemo, and J. P. G. M. Cromsigt. 2021. Small shrubs with large importance? Smaller deer may increase the moose-forestry conflict through feeding competition over Vaccinium shrubs in the field layer. Forest Ecology and Management 480: 118768. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2020.118768
- Spitzer R, Felton AM, Landman M, Singh NJ, Widemo F, Cromsigt JPGM (2020) Fifty years of European ungulate dietary studies: a synthesis. Oikos n/a. doi: 10.1111/oik.07435
- Petersson, L. K., D. C. Dey, A. M. Felton, E. S. Gardiner, and M. Löf. 2020. Influence of canopy openness, ungulate exclosure, and low-intensity fire for improved oak regeneration in temperate Europe. Ecology and Evolution 10:2626-2637. Doi: 10.1002/ece3.6092
- Felton, A. M., J. Malmsten, A. Felton, E. Holmström, J. P. G. M. Cromsigt, G. Ericsson, L. Edenius, F. Widemo, and H. K. Wam. 2020. Varied diets, including broadleaf forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes. Scientific Reports. 10, Article number 1904. Doi:10.1038/s41598-020-58673-5.
- Felton, A., Löfroth, T., Angelstam, P., Gustafsson, L., Hjältén, J., Felton, A.M., Simonsson, P., Dahlberg, A., Lindbladh, M., Svensson, J., Nilsson, U., Lodin, I., Hedwall, P.O., Anna Sténs, Lämås, T., Brunet, J., Kalén, C., Kriström, B., Gemmel, P., Ranius, T. 2020. Keeping pace with forestry: Multi-scale conservation in a changing production forest matrix. Ambio. 49: 1050–1064. Doi: 10.1007/s13280-019-01248-0
- Felton, A., Petersson, L., Nilsson, O., Witzell, J., Cleary, M., Felton, A.M., et al. 2020. The tree species matters: Biodiversity and ecosystem service implications of replacing Scots pine (Pinus sylvestris) production stands with Norway spruce (Picea abies). Ambio. 49:1035–1049. Doi: 10.1007/s13280-019-01259-x
- Petersson, L.K., Milberg, P., Götmark, F., Salk, C., Bergstedt, J., Felton, A.M., Dahlgren, J., Löf, M. 2019. Changing land use and increasing abundance of deer cause natural regeneration failure of oaks: six decades of landscape-scale evidence. Forest Ecology and Management. 444: 299-307. Doi: 10.1016/j.foreco.2019.04.037
- Spitzer, R. Churski, M., Felton, A.M., Heurich, M., Kuijper, D.P.J., Landman, M., Rodriguez, E., Singh, N.J., Taberlet, P., van Beeck Calkoen, S., Widemo, F., Cromsigt, J.P.G.M. 2019. Doubting dung: eDNA reveals high rates of misidentification in diverse European ungulate communities. Eur. J. Wildlife Research. Doi: 10.1007/s10344-019-1264-8
- Malmsten, J. Dalin, A-M., Moutailler, S., Devillers, E., Gondard, M., Felton. A.M. 2019. Vector-borne zoonotic pathogens in Eurasian moose (Alces alces alces). Vector-Borne and Zoonotic Diseases. doi: 10.1089/vbz.2018.2277
- Felton, A. M., H. K. Wam, C. Stolter, K. M. Mathisen, and M. Wallgren. 2018. The complexity of interacting nutritional drivers behind food selection, a review of northern cervids. Ecosphere 9:e02230.
- Forbey, J.S. , R. Liu, T.T. Caughlin, M.D. Matocq, J.A. Vucetich, K.D. Kohl, M.D. Dearing, A.M. Felton. 2018. Using physiologically-based models to predict population responses to phytochemicals by wild vertebrate herbivores. Animal 12:383-398. doi: 10.1017/S1751731118002264
- Tigabu, M., and A. M. Felton. 2018. Multivariate calibration of near infrared spectra for predicting nutrient concentrations of solid moose rumen contents. Silva Fennica 52:1. doi:10.14214/sf.7822
- Krizsan, S. J., A. Mateos-Rivera, S. Bertilsson, A. M. Felton, A. Anttila, M. Ramin, M. Vaga, H. Gidlund, and P. Huhtanen. 2018. An in vitro evaluation of browser and grazer fermentation efficiency and microbiota using European moose spring and summer foods. Ecology and Evolution, 8:4183–4196. DOI: 10.1002/ece3.3920
- Wam, H. K., A. M. Felton, C. Stolter, L. Nybakken, and O. Hjeljord. 2018. Moose selecting for specific nutritional composition of birch places limits on food acceptability. Ecology and Evolution 8:1117-1130. DOI: 10.1002/ece3.3715.
- Hudson, L.N. et al. (multiple co-authors in alphabetical order). 2017. The database of the PREDICTS (Projecting Responses of Ecological Diversity In Changing Terrestrial Systems) project. Ecology and Evolution 7 (1): 145-188. DOI: 10.1002/ece3.2579
- Felton, A. M., A. Felton, L. Edenius, J. Cromsigt, J. Malmsten, and H. K. Wam. 2017 Interactions between ungulates, forests and supplementary feeding: the role of nutritional balancing in determining outcomes. Mammal Research 62(1):1-7. doi:10.1007/s13364-016-0301-1
- Felton A.M., Felton A, Raubenheimer D, Simpson SJ, Krizsan SJ, Hedwall P-O, et al. 2016. The nutritional balancing act of a large herbivore: an experiment with captive moose (Alces alces L). PLoS ONE 11(3): e0150870. doi:10.1371/journal.pone.0150870
- Felton, A., L. Gustafsson, J. M. Roberge, T. Ranius, J. Hjältén, J. Rudolphi, M. Lindbladh, J. Weslien, L. Rist, J. Brunet, and A. M. Felton. 2016. How climate change adaptation and mitigation strategies can threaten or enhance the biodiversity of production forests: Insights from Sweden. Biological Conservation 194:11-20. DOI 10.1016/j.biocon.2015.11.030
- Felton, A., P. O. Hedwall, M. Lindbladh, T. Nyberg, A. M. Felton, E. Holmström, I. Wallin, M. Löf, and J. Brunet. 2016. The biodiversity contribution of wood plantations: Contrasting the bird communities of Sweden’s protected and production oak forests. Forest Ecology and Management 365:51-60. DOI 10.1016/j.foreco.2016.01.030
- Felton A, Nilsson U, Sonesson J, Felton AM, Roberge J-M, Ranius T, et al. 2016. Replacing monocultures with mixed-species stands: Ecosystem service implications of two production forest alternatives in Sweden. Ambio;45(2):124-39. DOI 10.1007/s13280-015-0749-2
- Gustafsson, L., Felton, A., Felton, A. M., Brunet, J., Caruso, A., Hjältén, J., Lindbladh, M., Ranius, T., Roberge, J-M., Weslien, J-O. 2015. Natural versus national boundaries: The importance of considering biogeographical patterns in forest conservation policy. Conservation Letters 8:50-57. DOI:10.1111/conl.12087.
- Lindbladh, M., Hedwall, P-O., Wallin, I., Felton, A.M, Böhlenius, H. & Felton, A. 2014. Short-rotation bioenergy stands as an alternative to spruce monocultures: Implications for bird biodiversity. Silva Fennica 48 (5), DOI 10.14214/sf.1135.
- Hudson, L.N. et al. (multiple co-authors in alphabetical order). 2014. The PREDICTS database: a global database of how local terrestrial bioviersity responds to human impacts. Ecology and Evolution 4(24):4701-35. doi: 10.1002/ece3.1303.
- Raubenheimer, D., Machovsky-Capuska. G., Felton, A. M., and Simpson, S. J. 2014. Nutritional geometry: from insects to ruminants. Proc. Austr. Soc. Anim. Prod. 30:32-36.
- DeGabriel, J.L., Moore B.D., Felton, A.M., Ganzhorn, J.U., Stolter, C., Wallis, I.R., Johnson, C.N. & Foley, W.J. 2014. Translating nutritional ecology from the laboratory to the field: milestones in linking plant chemistry to population regulation in mammalian browsers. Oikos. 123: 298–308. DOI 10.1111/j.1600-0706.2013.00727.x
- Felton, A., Lindbladh, M., Elmberg, J., Felton, A.M., Andersson, E., Sekercioglu, C.H., Collingham, Y. & Huntley, B. 2014. Projecting impacts from anthropogenic climatic change on the bird communities of southern Sweden’s spruce monocultures: Will the species-poor get poorer? Ornis Fennica. 90:1-13. http://pub.epsilon.slu.se/11097/
- Felton, A.M, Felton, A., Rumiz, D.I., Villaroel, N., Chapman, C.A., Lindenmayer, D.B. 2013. Commercial harvesting of Ficus timber – an emerging threat to frugivorous wildlife and sustainable forestry. Biological Conservation 159:96-100. DOI 10.1016/j.biocon.2012.10.025
- Wallis, I.R., Edwards, M.J., Windley, H., Krockenberger, A.K., Felton, A.M., et al. 2012. Food for folivores – nutritional explanations linking diets to population density. Oecologia, 169:281-291. DOI 10.1007/s00442-011-2212-9
- Driscoll, D.A., Felton, A., Gibbons, P., Munro, N.T., Felton, A.M, Lindenmayer, D.B. 2011. Priorities in policy and management when existing biodiversity stressors interact with climate-change. Climatic Change, 111(3-4):533-557. DOI 10.1007/s10584-011-0170-1
- Felton, A.M, Felton, A., Foley, W.J., Lindenmayer, D.B. 2010. The role timber tree species play in the nutritional ecology of spider monkeys (Ateles chamek). Forest Ecology and Management 259(8):1642-1649. DOI: 10.1016/j.foreco.2010.01.042
- Felton, A., Fischer, J., Lindenmayer, D.B., Montague-Drake, R., Lowe, W.R., Saunders, D., Felton, A.M. et al. 2009. Climate change, conservation and management: An assessment of the peer-reviewed scientific journal literature. Biodiversity Conservation 18:2243-2253. DOI 10.1007/s10531-009-9652-0
- Felton, A.M., Felton, A., Wood, J.T., Foley, W.J., Raubenheimer, D., Wallis, I.R, Lindenmayer, D.B. 2009. Nutritional ecology of spider monkeys (Ateles chamek) in lowland Bolivia: How macro-nutrient balancing influences food choices. International Journal of Primatology 30: 675-696. DOI 10.1007/s10764-009-9367-9
- Felton, A.M., Felton, A., Raubenheimer, D., Simpson, S.J., Foley, W.J., Wood, J.T., Wallis, I.R., Lindenmayer, D.B. 2009. Protein content of diets dictates the daily energy intake of a free-ranging primate. Behavioural Ecology 20: 685-690. DOI 10.1093/beheco/arp021
- Felton, A.M. Felton, A., Lindenmayer, D.B., Foley, W.J. 2009. Nutritional goals of wild primates. Functional Ecology 23:70-78. DOI 10.1111/j.1365-2435.2008.01526.x
- Felton, A.M., Felton, A., Wood, J.T., Lindenmayer, D.B. 2008. Diet and feeding ecology of the Peruvian spider monkey (Ateles chamek) in a Bolivian forest: The importance of Ficus as a staple food resource. International Journal of Primatology 29:379-403. DOI 10.1007/s10764-008-9241-1
- Felton, A, Wood, J, Felton, A.M et al. 2008. Bird community responses to reduced-impact logging in a certified forestry concession in lowland Bolivia, Biological Conservation 141:545-555. DOI 10.1016/j.biocon.2007.11.009
- Felton, A, Wood, J, Felton, A.M et al. 2008. A comparison of bird communities in the anthropogenic and natural-tree fall gaps of a reduced-impact logged forest in Bolivia, Bird Conservation International 18:129-143. DOI 10.1017/S0959270908000117
- Felton, A, Felton, A.M et al. 2008. The display of a reddish hermit (Phaethornis ruber) in a lowland rainforest, Bolivia. Wilson Journal of Ornithology 120(1):201-204. doi: http://dx.doi.org/10.1676/06-186.1
- Lindenmayer, D.B, Fischer, J, Felton, A, Montague, R, Manning, AD, Simberloff, D, Youngentob, K, Saunders, D, Wilson, D, Felton, A.M, et al. 2007. The complementarity of single-species and ecosystem-oriented research in conservation research, Oikos, 116(7):1220-1226. DOI 10.1111/j.2007.0030-1299.15683.x
- Felton, A, Felton, AM, Hennessey, B.A. & Lindenmayer, D.B. 2007. Birds surveyed in the harvested and unharvested areas of a reduced-impact logged forestry concession, located in the lowland forests of Bolivia, Check List 3(1):43-50. DOI: http://dx.doi.org/10.15560/3.1.43
- Felton, A, Felton, A.M, Woods, J. & Lindenmayer, D.B. 2006. Vegetation structure, phenology, and regeneration in the natural and anthropogenic tree-fall gaps of a reduced-impact logged Bolivian forest. Forest Ecology Management, 235: 186-193.
- Felton, A, Felton, A.M, Wallace, R.B. & Gomez, H. 2006. Identification, behavioral observations, and notes on the distribution of the Titi monkeys Callicebus modestus and C. olallae. Primate Conservation, 20: 41-46. doi: http://dx.doi.org/10.1896/0898-6207.20.1.41
- Wallace, R.B, Gomez, H, Felton, A.M & Felton, A. 2006. On a new species of Titi monkey from Bolivia. Primate Conservation 20: 29-39. doi: http://dx.doi.org/10.1896/0898-6207.20.1.29
- Felton, A, Alford, R.A, Felton, A.M & Schwarzkopf, L. 2006. Multiple mate choice criteria and the importance of age for male mating success in the microhylid frog, Cophixalus ornatus. Behavioral Ecology & Sociobiology 59(6): 786-795. DOI 10.1007/s00265-005-0124-6
- Felton, A.M, Engström, L.M., Felton, A. & Knott, C.D. 2003. Orangutan Pongo p. pygmaeus population density, forest structure and fruit availability in hand-logged and unlogged peat swamp forests in West Kalimantan, Indonesia. Biological Conservation 114(1): 91-101. doi:10.1016/S0006-3207(03)00013-2
Original contributions to refereed scientific conferences
- Forbey, J.S. , R. Liu, T.T. Caughlin, M.D. Matocq, J.A. Vucetich, K.D. Kohl, M.D. Dearing, A.M. Felton. Using physiologically-based models to predict population responses to phytochemicals by wild vertebrate herbivores. Published in Animal 2019. Invited keynote lecture delivered ny Annika M. Felton and Jennifer S. Forbey at the International Symposium for the Nutrition of Herbivores (ISNH), Cleremont-Ferrand, 5th September 2018.
- Krizsan, S. J., Felton, A.M., Ramin, M., Anttila, A., Vaga, M., Gidlund, H. and Huhtanen, P. 2013. A comparison of herbivore digestion efficiency in vitro using moose spring and summer foods. Proceedings of the 4th Nordic Feed Science Conference, Uppsala, Sweden, 12-13 June 2013. Eds Uden, P., Eriksson, T. Rustas, B. O. et al. pp 118-122.
Book chapters
- Felton, A.M., Lambert, J. In process. The role of different nutrients in the food choice of primates. In: Primate diet and nutrition: needing, finding and using food. Eds. Lambert, J.E. and Rothman, J. University of Chicago Press.
- Shimooka, Y., Campbell, C.J., Di Fiore, A., Felton, A.M, et al., 2008. Demography and group composition of Ateles. In: Spider monkeys: behavior, ecology and evolution of the genus Ateles. Ed. Campbell, C.J. Cambridge University Press. Pp: 329-348.
Master and bachelor theses I have supervised
- Nowak, J. 2023. Day or night? Testing thermal imaging technology for estimating ungulate population densities in southern Sweden. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp. MSc. (with Robert Spitzer)
- Ericsson, M. 2023. For the camera: In a wild range of forages, what do you choose to eat, my deer? Use of video collars to study foraging behaviour in wild deer. Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, SLU Umeå. MSc. (with Robert Spitzer)
- Åhström, C. 2022. The secret life of moose -Patterns of foraging and behaviour based on video collars. Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, SLU Umeå. MSc. (with Robert Spitzer)
- Trapp, A. 2022. Fibre content in moose faeces. A comparison between free-ranging and captive moose in Sweden. Department of Animal Breeding and Genetics, SLU Uppsala. MSc (with Heidi Rautiainen)
- Åsberg, T. 2022. Is grazing damage in young pine stands affected by the amount of Ericaceous shrubs in the area? Institutionen för Skog och träteknik, Linnéuniversitetet. BSc (med Daniel Nilsson & Johanna Witzell)
- Sayn, A. 2021. The effect of forestry and cervid densities on annual growth of ericaceous shrub species. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp. MSc.
- Isaksson, P. 2020. Hjortviltsbete på plantor av gran och tall - vilken art är ansvarig och vad förklarar skadebilden? Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp. MSc.
- Lilja, J. 2020. Intraspecific differences in bark-stripping behaviour in Red deer (Cervus elaphus L.): a supplemental feeding experiment. Uppsala University. MSc.
- Widén, A. 2018. Influencing factors on red deer bark stripping on spruce: plant diversity, crop intake and temperature. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp. MSc.
- Widén, A. 2017. Effects of supplementary feeding on bark stripping by red deer (Cervus elaphus). Lunds Universitet.
- Rautiainen, H. 2017. Nutritional ecology of roe deer (Capreolus capreolus L.) and fallow deer (Dama dama L.) – A case study of the browser – grazer dichotomy. SLU, Department of Ecology.
- Karlström, J. 2016. Södras viltfoderhantering vid röjning – instruktioner och uppföljningsrutiner. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp.
- Blomqvist, J. 2016 Supplementary feeding of ungulates in southern Sweden – relationships between supplementary feeding, browsing damages and land use. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp.
- Westerström, S. 2015. Ungulate browsing pressure on Populus and feeding patterns in southern Sweden. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp.
- Jönsson, A. 2015. Stand size effects on the proportion of damage by ungulates in poplar stands. Southern Swedish Forest Research Centre, SLU Alnarp.
- Otto, P. 2013. Winter feeding site choice of ungulates in relation to food quality. Dept. Wildlife, Fish and Environmental Studies, SLU Umeå.
Theses
- Felton, A.M. 2008. The Nutritional Ecology of Spider Monkeys (Ateles chamek) in the Context of Reduced- Impact Logging. PhD thesis, Fenner School of Environment and Society, Australian National University. http://hdl.handle.net/1885/8217 (Open Access Digital Theses)