Trädgården som mönster, ideal och utopi har en framträdande roll i min forskning. I min doktorsavhandling, Åkerns blomma, behandlar jag trädgården som förebild för jordbruket som en del av den agrara revolutionens mönster i Skåne. Med början hos Rutger Macklean på Svaneholm i slutet av 1700-talet bygger avhandlingen sedan på fallstudier av trädgårdens betydelse i uppbyggnaden av Trolleholms gods i Mellanskåne och av Alnarps lantbruksinstitut, mellan Lund och Malmö, under 1800-talet.
Särskilt intresse har jag ägnat trädgårdens dubbla roll som praktisk odling och representation av mänsklig kultur. I flera av mina arbeten har jag behandlat trädgården ur idé- och undervisningshistoriskt perspektiv. Ett centralt tema för min vidare forskning är den gemensamma arena där yttre kultur och inre odling möts i praktik såväl som teori riktad till folkbildning i bredare lager, särskilt till barn, från sekelskiftet 1800 till perioden kring sekelskiftet 1900. Plats för lek, en antologi om svenska lekplatser förr och nu, red. tillsammans med Märit Jansson, 2016 är min senaste publikation på området.
Med början i bebyggelsehistoriska studier har jag sedan 1990-talet också fördjupat mig i Skånska godsmiljöer, deras parker och trädgårdar. Jag har tittat speciellt på den omfattande verksamhet som några av Danmarks främsta landskapsarkitekter hade i Skåne hade under 1800- och det tidiga 1900-talet. Byggandet av en regional identitet kring Öresund under 1800-talet mot bakgrunden av ett brett europeiskt och internationellt perspektiv är en av utgångspunkterna för dessa studier.
Till mina tidigare tematiska studier hör ”Trädgård till lust och nytta”, som behandlar hushållningssällskapens roll för spridning av trädgårdskultur framförallt på landsbygden. Skildringen tar sin utgångspunkt i länsträdgårdsmästare Bengt Kjellssons verksamhet i Malmöhus län under sent 1800-tal och kan också läsas som en trädgårdsmästarbiografi. Andra tematiska studier rör Statens järnvägar som förmedlare av trädgårdskultur och kyrkogårdens och den moderna begravningsplatsens trädgårdshistoria.
Undervisar och handleder studenter sedan början av 1990-talet framförallt inom trädgårdshistoria vid såväl program- som fristående kurser, liksom examensarbeten på olika nivåer. Utvecklar och driver kursen Bebyggelsemiljöns gröna kulturarv, en kunskapsuppbyggnadskurs riktad mot kulturarvsområdet.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, “When the family was a garden and the mother its gardener”, Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, nr 29, 2016.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, “Leka I Lund – En alldeles vanlig historia”, Plats för lek – Svenska lekplatser förr och nu, red. Jansson, Märit och Klintborg Ahlklo, Åsa, Stockholm 2016.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, och Jansson, Märit, redaktörer, Plats för lek – Svenska lekplatser förr och nu, Stockholm 2016.
· Klintborg Ahlklo, Åsa; Ahrland, Åsa; Landgren, Lena; Nolin, Catharina, ”Forum för trädgårdshistorisk forskning. Ett framgångsrikt forskarnätverk firar 20 år”, Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, nr 28, 2015.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, ”Med Macklean i trädgården”, Ale, historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge, 2015:2.
· Klintborg Ahlklo, Åsa och Hällström, Jenny, ”Landskapet som industriminne”, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 67, 2014.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, ”Åkerns blomma. Trädgården som jordbrukets förebild i 1800-talets Skåne”, forskningspresentation på seminariet ”Det mångfacetterade 1800-talets trädgårdshistoria”, Bulletin för trädgårdshistorisk forskning 26/2013, s. 13-14.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, Hällström, Jenny, ”Landskapet som industriminne”, projektpresentation i Bulletin för trädgårdshistorisk forskning 25/2012, s. 31.
· Klintborg Ahlklo, Åsa, Åkerns blomma. Trädgården som jordsbrukets förebild i 1800-talets Skåne. Diss. Alnarp : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 2012:9, [Doktorsavhandling], 2012.