Grön infrastruktur (GI) har en stor potential som ett verktyg för att ta itu med många av de utmaningar våra städer står inför. Genom att dra nytta av de många ekosystemtjänster som naturen tillhandahåller kan den leverera specifika, mätbara fördelar för människor och ekosystem inför globala utmaningar som förlust av biologisk mångfald, värmeböljor, översvämningar och människors välbefinnande. Dessa utmaningar är särskilt intensiva i stadsmiljöer. Urban GI (UGI) tillhandahåller en mekanism genom vilken städer kan ta itu med FN:s mål för hållbar utveckling och Agenda 2030.
I min forskning, undervisning och samarbete har jag nyligen fokuserat på kvalitéer i vegetationen med avseende på upplevelsser, användning, värdering och olika ekosystemtjänster via en rad tvärvetenskapliga forskningssamarbeten i flera projekt. Det långsiktiga målet är här att se hur växtligheten skulle kunna planeras, designas och förvaltas för att stödja städers arbete med SDG och Agenda 2030 för en hållbar stadsutveckling. Exempel inkluderar att utforska de naturliga miljöernas bidrag till preferenser och folkhälsa genom att bidra med biologisk mångfald och positiva upplevelser. Forskningen som bedrivs har fått medel från den nationella forskningsstiftelsen FORMAS, VINNOVA samt internationell finansiering genom EU och Norges forskningsråd.
Jag ger för närvarande föreläsningar om ämnen relaterade till uppfattning och användning av urbana grönområden i en rad kurser som ges vid SLU Alnarp. Tidigare undervisningserfarenheter inkluderar GIS för landskapsarkitekter där jag ansvarade för utvecklingen av den nuvarande civilingenjörskursen inom digital landskapsanalys för landskapsarkitekter.
Min forskning fokuserar på att bättre förstå och planera för stadsmiljöer genom att utforska kopplingen mellan grönområdens kvalitet, uppfattningar, preferenser, användning och folkhälsa. Inom denna forskningslinje har jag specifikt tittat på kvaliteter hos stadsgrönska såsom grad av upplevd naturlighet och utforska metoder för att bedöma dessa typer av kvaliteter. Detta ledde till utforskningen av fysiologiska mätningar av upplevelser såsom ögonrörelsemätning, pulsövervakning och EEG-mätningar. Detta undersöks för närvarande i relation till det nyinrättade SLU SENSOLA Lab, som har utrustning för att mäta en rad fysiologiska responser men som också tillåter möjligheterna att utforska skötselalternativ och vegetationsdynamik i en VR-miljö.
Min forskning spänner över lokala till globala frågor och samarbeten, inklusive engagemang med städer i Afrika, USA, Kina och Sydamerika och utforskar urbana ekosystems roll i hållbar utveckling genom projekt finansierade av Formas, H2020 och SIDA (Svenskt bistånd). Inom projektet Urban Green Infrastructure for Optimizing Long-Term Provision of Ecosystem Services: Developing a Universal Framework Under Different Cultures and Climates undersökte vi rollen som Urban Green Infrastructure bidrar till FN:s hållbara utvecklingsmål, i samarbete med både Addis Abeba, Etiopien och Cincinnati , USA. Det H2020-finansierade projektet REGREEN, utforskade hur naturbaserade lösningar (NbS) kan användas för smarta, gröna och hälsosamma stadsövergångar i Europa och Kina. Inom det H2020-finansierade projektet CONEXUS, som startade i september 2020, ligger fokus på kunskapsöverföring om NbS mellan Europa och Latinamerika där SLU har en ledande roll i arbetet med de sju städer som är involverade i inrättandet av Real Life Labs och införandet av naturbaserat tänkande för de medverkande städerna.
I min samarbetar jag med nationella och internationella partners både från praktiken och akademin. Mellan 2017-2019 ledde jag en MISTRA-finansierad transdisciplinär forskningspanel om urbana ekosystemtjänster som var ett forum för gemensamt kunskapssamskapande inom området urban hållbarhet och resiliens. Medverkande i panelen var representanter från de tre universiteten i regionen (SLU, Lunds universitet och Malmö universitet) samt personal från Malmö kommunfullmäktige, Region Skåne, Boverket och Skåneförbundet. Kommunförbundet Skåne.
Inom det FORMAS-finansierade projektet Urban Green Infrastructure for Optimizing Long-Term Provision of Ecosystem Services: Developing a Universal Framework Under Different Cultures and Climates och de H2020-finansierade projekten REGREEN och CONEXUS var jag involverad i forskning som tillsammans med städer utforskade hur man kan inkludera och arbeta med stadsgrönska för en hållbar stadsutveckling i Sverige, Europa, Latinamerika och Kina.
För närvarande är jag huvudhandledare för tre doktorander, Frederik Aagaard Hagemann, Gebretsadik Melak Tamene och Karin Svensson samt biträdande handledare för Anna Sundling. Jag har också fungerat som handledare i samband med ERASMUS och andra internationella studentutbyten. Inom grundutbildningen handleder jag kontinuerligt MSc och BSc studenter framförallt inom ämnen relaterat till upplevelser och värdering av stadsgrönska och landskap, landskapsanlys samt medskapande processer.
Mercado, G., Wild, T., Hernandez-Garcia, J., Baptista, M.D., van Lierop, M., Bina, O., Inch, A., Ode Sang, Å., Buijs, A., Dobbs, C. and Vásquez, A., (2024) Supporting nature-based solutions via nature-based thinking across European and Latin American cities. Ambio, 53(1), pp.79-94.
Buffam, I., Aagaard Hagemann, F., Emilsson, T., Pálsdóttir, A.M., Randrup, T.B., Yeshitela, K. and Sang, Å.O. (2022) Priorities and barriers for urban ecosystem service provision: A comparison of stakeholder perspectives from three cities. Frontiers Sustainable Cities.
Fors, H., Hagemann, F. A., Sang, Å. O., & Randrup, T. B. (2021). Striving for inclusion—a systematic review of long-term participation in strategic management of urban green spaces. Frontiers in Sustainable Cities, 3, 12.
Sang, Å. O., Hagemann, F. A., Ekelund, N., and Svännel, J. (2021). Urban ecosystem services in strategic planning in Swedish municipalities. Urban Ecosystems, 1-15.
Aagaard Hagemann, F., Randrup, T.B., and Ode Sang, Å. (2020). Challenges to implementing the urban ecosystem service concept in green infrastructure planning: a view from practitioners in Swedish municipalities. Socio-Ecological Practice Research.
Ode Sang Å, Sang, N., Hedblom, M., Sevelin, G., Knez, I., and Gunnarsson, B. (2020) Are path choices of people moving through urban green spaces explained by gender and age? Implications for planning and management. Urban Forestry & Urban Greening 49.
Hägerhäll, C., Ode Sang, Å., Englund, J-E, Ahlner, F., Rybka, K., Huber, J., and Burenhult, N. (2018). Do humans really prefer semi-open natural landscapes? A cross-cultural reappraisal. Frontiers in Psychology.
van den Bosch, M. and Ode Sang, Å. (2017) Urban natural environments as nature-based solutions for improved public health – A systematic review of reviews. Environmental Research, 158, pp. 373-384.
Ode Sang, Å., Knez, I., Gunnarsson, B., and Hedblom, M. (2016) The effects of naturalness, gender, and age on how urban green space is perceived and used. Urban Forestry and Urban Greening, 18, pp. 268-276.
Ode, A., Fry, G., Tveit, M.S., Messager, P., and Miller, D. (2009) Indicators of perceived naturalness as drivers of landscape preference. Journal of Environmental Management, 90 (1), pp. 375-383.
Ode, Å., Tveit, M., Fry, G. (2008) Capturing landscape visual character using indicators: Touching base with landscape aesthetic theory. Landscape Research, 33 (1), pp. 89-117.
Tveit, M., Ode, Å., Fry, G. (2006) Key concepts in a framework for analysing visual landscape character. Landscape Research, 31 (3), pp. 229-255.
