Kompensationsodlingen effekter kan man säga är mitt verkliga expertområde, även om jag är lite ringrostig idag. Men även bottenfauna, djurskyddsfrågor, statistik, älgar, mygg, möss och vattenbruk förgyller mina timmar vid datorn.
Jag har, tillsammans med kollegor, nyligen fått ett forskninsgprojekt beviljat för att undersöka hur olika bedövningsmedel påverkar fisk. Se mer om det längre ner.
Jag har under flera år undervisat på Uppsala universitet och på senare år även på SLU. Dessutom har jag under flera år undervisat på och organiserat kortare kurser i Fiskmärkning som anordnats på Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Målgrupperna har varit olika, alltifrån privata konsulter till forskarstuderande. Undervisningsmomenten har varit både praktiska och teoretiska.
På senare tid har jag, tillsammans med kollegor på institutionen, satt samman en webbutbildning i försöksdjurskunskap med inriktning på provfiske.
Liksom andra vetenskapliga inriktningar är akvatisk ekologi ett stort fält och man måste göra nedslag i olika frågeställningar, det går tyvärr inte att forska om allting även om allting är intressant. Många frågeställningar är en följd av att vi människor påverkar ekosystemen, avsiktligt eller oavsiktligt. Vi bygger vattenkraftverk, men då minskar eller försvinner livsutrymmet för lax och havsöring. Det fixar vi genom att föda upp och sätta ut miljontals fiskar. Men hur påverkar det fisken? Min och andras forskning har visat att odlad fisk har sämre möjligheter att överleva i naturen än vildfödda, de har ett annat beteende mot rovdjur och sämre parningsframgång. Fiskuppfödningen kan ge fiskarna fenskador som också minskar deras chanser att överleva. Lärdomen av detta är att man dels bör fortsätta anpassa fiskuppfödningen så att fisken klarar sig bättre när den sätts ut, dels bör bevara de outbyggda vattendrag som finns kvar.
Vi försurar sjöar och vattendrag. Det fixar vi genom att kalka vattnen. Men hur lyckas kalkningen? Fiskfaunan påverkas av kalkningen, öringen ökar, biodiversiteten ökar och vattnets surhet neutraliseras. Men tyvärr har vi alldeles för lite information för att kunna säga att det återgår till det naturliga, det som fanns innan försurningen. Vi har för få undersökningar både från tiden innan kalkningen påbörjades och nästan inga från tiden innan försurningen. En lärdom av detta är att miljöövervakning måste ske så länge vi påverkar naturen omkring oss.
Nyligen har jag, tillsammans med kollegor, fått medel beviljade från Vetenskaprådet för att undersöka olika bedövningsmedels effekt på fisk. I projektet ämnar vi att ge en vetenskaplig grund för råd om bästa anestesimedel för tre fiskarter (zebrafisk, öring och regnbåge), vilka representerar olika användningsområden; laboratorieexperiment, miljöövervakning och vattenbruk. Resultaten kommer även att gälla för andra fiskarter.
En nyutvecklad en icke-invasiv teknik kommer att användas för att mäta hjärnaktivitet i fiskarna, vilket ger en bild av förändringar i medvetandet vid anestesi-induktion. Medvetandetillståndet kommer att mätas genom att spela in elektroencefalogram (EEG). Vi kommer också att mäta EKG för att få ytterligare information. Detta kommer att göras före, under och efter bedövning (d.v.s. under återhämtningen). Detta ger oss information om sambandet mellan induktionstid, utveckling av hypoxemi och återhämtningstid för olika doser och ämnen.
Blod- och hjärnprover tas vid slutet av experimenten och indikatorer av primär stress, kortisol och katekolaminer, kommer att mätas. Plasmat natrium-, glukos- och laktatnivåer kommer att mätas som indikatorer på metaboliska sekundära stressresponser.
Experimenten kommer att vara de mest grundliga som någonsin gjorts på anestesimedel för fisk i relation till beteende och djurskydd.
Mycket av mitt arbete idag har ett klart bevarandeperspektiv, jag vill ge en bra grund för fortsatta undersökningar, för bra politiska beslut och, i den bästa av världar, även en grund för försiktighet i framtiden.
Senast:
1. Effekt av kalkning på fisk i sjöar. Underlag till rapport inskickad till Havs- och Vattenmyndigheten. Arbetet har gjort tillsammans med Kerstin Holmgren.'
2. Övervakningsmanual för båtelfiske (tillsammans med kollegor givetvis). Publikationen kan laddas ner från Havs- och Vattenmyndighetens hemsida.
3. Övervakningmanual för vadningselfiske (revidering,tillsamman med kollegor givetvis). Publikationen kan laddas ner från Havs- och Vattenmyndighetens hemsida.
Genom fiskmärkningskursen och kurserna i provfiske kommer jag i kontakt med många från länsstyrelser, kommuner, privata firmor, etc.
Kommer från Södertälje och började läsa på biologilinjen på Stockholms Universitet. Efter två år var det dags att specialisera sig och eftersom insekter var ett stort intresse lockade entomologikurserna i Uppsala. Min doktorsavhandlingen handlade om svärmning, parning och parningsframgång hos några arter nattsländor. Därefter ett år som postdoktor i Gainesville, Florida där jag studerade dyngbaggar, dyngflugor och fruktflugor.
Vid återkomsten till Sverige fick jag jobb på Fiskeriverkets nystartade strömvattenekologiska laboratorium i Älvkarleby och fokus flyttades från insekter till fisk. Nu handlade det om beteende, ekologi och skillnad mellan vilda och odlade laxar och öringar. Efter ett regeringsbeslut överfördes Fiskeriverkets forskningsavdelning till SLU 1 juli 2011.
På senare år har det mer och mer handlat om miljöövervakning, fiskmärkning, djuretisk frågor, hur man ska få odlad fisk som ska sättas ut att klara sig så bra som möjligt och analyser av stora gamla dataset.
Just nu:
Huvudhandledare för en doktorand, som ska disputera i maj 2024. Blir min sista doktorand.
Handleder också gärna studenter som gör självständigt arbete.
Se nedan, de 50 senaste publikationerna
Kollegor som jag samarbetar med i projektet om bedövning av fisk:
https://www.neuro.uu.se/forskning/forskningsgrupper/svante-winberg/
https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/kristinasundell
https://www.slu.se/cv/erika-roman/
https://www.slu.se/cv/albin-grans/
https://www.slu.se/cv/ann-britt-florin/
