Eva Edin

Jag har arbetat med svampsjukdomar på potatis, varav en i samverkan med frilevande växtparasitära nematoder, i flera år nu. Nematodprojektet är i samarbete med Maria Viketoft på Inst. för ekologi där vi undersöker om det finns några samband mellan nematoder och svampen Rhizoctonia solani, vilken orsakar groddbränna och lackskorv bl.a. på potatis.  Den andra sjukdomen jag fokuserar på är torrfläcksjuka som orsakas av svampen Alternaria solani. En viktig aspekt i det projektet är att analysera svampens känslighet mot fungicider baserade på strobiluriner

 Jag har insett att potatis är en mycket betydelsefull och komplex gröda och framför allt att det krävs det duktiga odlare för att få fram bra matpotatis såväl som industripotatis. Eftersom jag samlar in i både ekologiska och konventionella fält får jag träffa flera olika människor, däribland rådgivare och representanter från industriernas olika delar. Ibland blir jag även inbjuden att tala om projekten vid diverse sammankomster, vilket är en stor fördel eftersom jag räknar det som ett viktigt erfarenhetsutbyte. Jag undervisar ibland på växtpatologikurserna vilket gör att jag håller kunskaperna om andra grödor och dess sjukdomar a´jour samt handleder exjobbare och post-doc, vilket också bidrar till utvidgningen av mina kunskaper. Livet är ett ständigt lärande och nyfikenheten är grunden till utveckling.

Ibland på växtpatologikursernas laborativa delar.

Projektet med torrfläcksjuka har under flera år gjorts i samarbete med Björn Andersson och sedan 2014 även med Erland Liljeroth och Firuz Odilbekov, SLU Alnarp. Syftet med projektet är att undersöka utbredningen av den patogena svampen Alternaria solani och den genetiska strukturen i populationen, inklusive förekomsten av en genetisk substitution som ger tolerans mot fungicider baserade på strobiluriner. Artidentifiering i kombination med strobilurinkänslighet analyseras genom DNA-baserad molekylär diagnostikverksamhet (sekvensering av DNA).

Värst drabbade är odlingarna i sydöstra Sverige och svampen kontrolleras oftast med fungicider baserade på strobiluriner. Odlare har under senare år observerat kraftiga angrepp på bladen trots upprepade behandlingar. Svampen har två olika mitokondriella genotyper: genotyp 1 (GI) och genotyp 2 (GII).  Den sistnämnda är mycket vanlig i sydöstra Sverige samt dominerar populationen i Mellansverige. I Sydsverige har ofta GII-versionen en genetisk substitution, F129L, vilken leder till tolerans mot strobiluriner. Denna substitution ger inte total resistens men en starkt försämrad känslighet mot strobiluriner.  I Mellansverige förekom substitutionen i ungefär hälften av proven 2010-2013 men under 2014 var den helt borta. Därför är det intressant att göra en genetisk analys för att se hur populationsstrukturen är fördelad i de olika områdena samt kan belysa vad som hände i Mellansverige. Vid en tidigare analys av isolat från fem fält runt Kristianstad och Kalmar visade en förvånansvärt stor genetisk variation för en svamp som förmodas enbart ha asexuell reproduktion.  Vi fortsätter nu med prov från Syd- och Mellansverige samt Finland

Projektet ”Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder” är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning och sker i samarbete med Maria Viketoft, Inst för ekologi. Groddbränna och andra skador orsakade av den patogena svampen Rhizoctonia solani är ett stort problem för

potatisodling runt om i landet, speciellt eftersom den leder till stor ekonomisk förlust.  I samarbete med rådgivare, lantbrukare och andra forskare har vi utvecklat en hypotes om att det finns ett samband mellan skador av groddbränna och frilevande nematoder. Detta grundar sig på undersökningar av nematodförekomsten som visade på en hög förekomst av stubbrots- och rotsårsnematoder i fält med hög andel groddbränna. I projektet odlas potatis under kontrollerade förhållanden i odlingskamrar med olika behandlingar av svamp och nematoder. Målet med projektet är att kunna identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden mellan nematoder och R. solani för att få inblick i och analysera problemen med dålig uppkomst. Dessa interaktioner kallas synergieffekt där den ena, eller båda, förstärker skadan som den andra orsakar.  Matematiskt kan detta beskrivas som att ett plus ett är större än två. Det är även viktigt att få en större kännedom om vad som är orsak och verkan, vilket behövs för att kunna ta beslut om och utveckla nya kontrollstrategier.   

I ett krukförsök minskades knölskörden vid närvaro av både rotsårsnematoden Pratylenchus penetrans och R. solani jämfört med potatisplantor med enbart nematoder eller svamp i krukan, vilket påvisar att det finns en synergieffekt mellan de två patogenerna. Ett uppföljande krukförsök där nematoder och svamp tillsätts vid olika tidpunkter utfördes sommaren 2015, vilket kan leda till bättre förståelse om hur organismerna interagerar: vad som är orsak och verkan helt enkelt.

Fältexperiment kan bättre täcka den komplexitet som finns ute i våra fält på ett helt annat sätt än under kontrollerade former i växthusförsök. Jord samlades in från områden med dålig uppkomst i åtta östgötska potatisfält under försommaren 2014 samtidigt som potatisplantor graderades m.a.p. groddbränna. Resultat från detta examensarbete visade att det finns ett samband mellan stubbrotsnematoder och groddbränna, samt potatiscystnematoder och groddbränna, där växterna var mer påverkade av groddbränna där det fanns fler nematoder i marken. Däremot hittades inget samband mellan rotsårsnematoder och groddbränna.

Uppvuxen i Kalmar. Läste till mark/växtagronom på Ultuna och gjorde examensarbete om kadmiumupptag i salix och vete. Fick direkt en doktorandtjänst om brunfläcksjuka på vete. Efter disputationen var jag fyra månader i Skottland på SCRI i Dundee för att lära mig lite fler laborativa metoder inför mitt projekt om torrfläcksjuka på potatis.

Jag tycker det är kul och lärorikt att handleda studenters enskilda arbeten. Jag har haft hand tre agronomstudenters examensarbeten än så länge.

Blixt, Eva. 2009. On Phaeosphaeria nodorum in wheat. Doctoral diss. Dept. of Forest Mycology and Pathology, SLU. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae vol. 2009:1.

Liljeroth E., Odilbekov F. & Edin, E. 2015. Fungicide strategies against early blight and presence of F129L in Sweden. In: Schepers H, eds. Proceedings of the 14th EuroBlight Workshop. Special Report No. 17. 101-102. Wageningen UR. Lelystad, The Netherlands. ISSN 1569-32117.

Viketoft, M. & Edin, E. 2014. Synergistic interaction between plant-feeding nematodes and the fungus Rhizoctonia solani in potato. Journal of Nematology 4, 252-253. 

Beuch, U., Persson, P., Edin, E. & Kvarnheden, A. 2014. Necrotic diseases caused by viruses in Swedish potato tubers. Plant Pathology 63, 667–674.

Edin, E & Andersson, B. 2014. The early blight situation in Sweden - species abundance and strobilurin sensitivity. In: Schepers H, eds. Proceedings of the 14th EuroBlight Workshop. Special Report No. 16. 83-84. Wageningen UR. Lelystad, The Netherlands. ISSN 1569-32116.

Edin E., Odilbekov F., Gustavsson L., Liljeroth E. 2012. Genetic structure of Alternaria solani - a new approach. Abstract till “Thirteenth EuroBlight Workshop”. Special Report No. 15. PPO Publication no. 498, 113-114. Lelystad, The Netherlands. ISSN 1569-32115.

Edin, E. 2012. Species specific primers for identification of Alternaria solani, in combination with analysis of the F129L substitution associates with loss of sensitivity toward strobilurins. Crop Protection 38, 72-73.

Edin E. & Torriani S. 2012. The role of intraspecific parallel genetic adaptation to QoIs in Europe. In: Thind (red). Fungicide Resistance in Crop Protection: Risk and Management. 78-86. CABI: Bodmin. ISBN-13: 978 1 84593 905 2

Edin, E. 2011. Torrfläcksjuka på potatis, Faktablad om växtskydd, Jordbruk 128J.

Edin, E. 2011. Fungicider och fungicidresistens, Faktablad om växtskydd, Jordbruk 33J. 

http://pub.epsilon.slu.se/1912/

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261219412000828 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4077174/

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ppa.12141/abstract

http://www.slu.se/Global/externwebben/nl-fak/ekologi/V%c3%a4xtskydd/faktablad/Faktablad_om_vaxtskydd_33J_webb.pdf

http://pub.epsilon.slu.se/8459/1/edin_e_111125.pdf

http://stud.epsilon.slu.se/8111/