Gustav Berry

Min forskning handlar om omvandlingen av den svenska landsbygden under 1900-talet. Jag är särskilt intresserad av hur agrara aktörer förhöll sig till och reagerade på förändringsprocesser som landsbygdens avfolkning, jordbrukets rationalisering och framväxten av nya sociala och kulturella villkor i folkhemmet.

Jag disputerade 2023 vid Uppsala universitet på en avhandling om jordbruksutbildning för kvinnor i Sverige under 1900-talets första hälft. Den visade att sådan utbildning inte introducerades till följd av nya kunskapsbehov utan snarare med anledning av landsbygdens avfolkning och det hot som kvinnornas avgång från jordbruket ansågs utgöra. Med hjälp av undervisning och fostran försökte över- och medelklasspersoner på landsbygden bemöta kvinnoflykten och i vidare mening omvandlingen av det svenska samhället under perioden.

Efter disputationen har jag undervisat i utbildningshistoria vid lärarprogrammen på Uppsala universitet samt i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Våren 2025 påbörjade jag en tjänst som postdoktor vid avdelningen för agrarhistoria där jag arbetar med ett forskningsprojekt som undersöker bondeägda medier under 1900-talet.

Jag är kursledare och undervisande lärare på kursen i landskapshistoria som läses av studenter från landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsprogrammen. På kursen har jag ansvar för kursinnehållet om landskapsarkitekturens historia och ger två föreläsningar.

Som postdoktor vid avdelningen för agrarhistoria arbetar jag med projektet ”Bonderörelsen och det tryckta ordet: Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag och den agrara omvandlingen i industrisamhället”. Genom att studera press och litteratur utforskar projektet hur förlagsverksamhet användes för att hantera förändringar av tillvaron på landsbygden i Sverige mellan 1920 och 1970. Utgångspunkten är bonderörelsens egen tryckkultur och utgivning genom Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag (LT). LT:s utgivning från halvseklet 1920-1970 speglar och skildrar den kluvna tillvaron på den svenska landsbygden under perioden. Samtidigt som jordbruket rationaliserades och mekaniserades var gårdsnedläggningen och avfolkningen omfattande. I socialt och kulturellt hänseende betalade Sverige ett högt pris för att utveckla industrisamhällets lönsamma jordbruk. Hur denna process gick till, och hur böndernas medier tolkade den, studeras i projektet utifrån veckotidningen Jordbrukarnas föreningsblad samt LT:s skönlitterära utgivning av bonderomaner.

”Planer för en ny tillvaro”, Historisk tidskrift 2024.

”Mediating Modernity: the Social History of Rural Domestic Education in Northwestern Europe”, ingår i Living with the Land: Rural and Agricultural Actors in Twentieth Century Europe – a handbook, Oldenbourg: De Gruyter 2023.

Den självstyrda periferin: lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden 1890-1970, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 2023.