Jag arbetar som verksamhetsledare och genbankskurator för den Nationella genbanken inom POM, Programmet för odlad mångfald.
Jag har varit anställd på POM sedan 2001. Där har jag tidigare varit projektledare för Narcissprojektet, Lök- och knöluppropet samt Krukväxtuppropet. Sedan 2013 tillhör POM inst. för landskapsarkitektur, förvaltning och planering.
Nationella Genbanken
Den 15 juni 2016 invigdes den Nationella Genbanken i Alnarp för vegetativt förökade trädgårdsväxter. Vårt uppdrag är att bevara äldre sorter av frukter, bär, köks- och prydnadsväxter. Genbanken består av tre delar: huvudsätet i Alnarp, lokala klonarkiv runt om i landet samt skyddad odling för bär.
Sortsamlingarna omfattar svenska lokalsorter, sorter framtagna av svenska växtförädlare samt utländska sorter med lång odlingstradition i Sverige. Bland de bevarade växtslagen märks bl.a. äpple, päron, plommon, körsbär, vinbär, krusbär, hallon, jordgubbar, sparris, rabarber, pelargoner, pioner, dagliljor, tulpaner, narcisser, syrener, schersminer och rosor. Totalt är det närmare 2200 unika äldre trädgårdsväxter, alla med sin speciella historia. På Alnarp bevaras och odlas dessa växter i en fältgenbank på en yta på 5 ha.
Min bakgrund är att 1995 tog ut min Hortonomexamen och 2000 disputerade jag i ämnet växtförädling. Min avhandling heter Genetic diversity in landraces of rye (Secale cereale L.) and turnip (Brassica rapa ssp. rapa L.) from the Nordic area. Där har jag med hjälp av morfologi, isozymer och DNA-analyser tittat på den genetiska variationen inom äldre lantsorter av råg och rova och jämfört dessa med moderna sorter.
Persson K., Wedelsbäck Bladh K. 2015 DNA och molekylära markörer. Vad kan växterberätta om sin historia? s. 189 – 202. Källor till trädgårdsodlingens historia. Rapportserie 2014:25 Landskapsarkitektur Trädgård Växtproduktionsvetenskap ISBN 978-91-87117-86-2
Persson. K., nr 3 2013. Tre sällsamma pelargoner. Pelargon-bulletinen
Persson. K., nr. 2 2013. Krukväxtuppropet – Gloxiniaväxter bevaras för framtiden. Gesneriastnytt, s. 4-15.
Persson K. och Oskarsson L. 2012. DNA-analys av äldre kulturväxter; urval av växter till den Nationella Genbanken. Slutrapport SJV anslag 25-12761/10.
Persson K. et al. 2011. Genetisk diversitet i växter insamlade inom POMs inventeringar, Slutrapport SJV anslag 25-10956/09.
Jansson E. och Persson K. 2011. Sveriges narcisser inventeras i 2 upprop. Svensk Botanisk Tidskrift Volym 105 s. 146-154.
Persson K. 2010. Att inventera lök- och knölväxter, en handledning. CBM-skriftserie nr 36. ISBN13:978-91-89232-44-0.
Persson K. et al. 2010. Genetisk diversitet i växter inom POMs inventeringar, Slutrapport SJV anslag 25-11973/08
Ireholm A. och Persson K. 2009. Krukväxter – ett levande kulturarv. Fakta Trädgård-Fritid 139. SLU, Publikationstjänst, Uppsala.
Persson K. och Jansson E. 2008. Narcisser – folkkära lökar. CBM-skriftserie nr 20. ISBN-10:91-89232-28-3
Persson K. 2008. Att lyckas med narcisser. Trädgård norr nr 4.
Persson K. 2007. Lök- och knöluppropet – Annis dahlia tas till vara. Fakta Trädgård-Fritid 131. SLU, Publikationstjänst, Uppsala
Persson K. 2006. Lök- och knöluppropet sista skriket. Biodiverse nr 4.
Persson K. och Jansson E. 2005. Påsk- och pingstlilja. Ur Människan och floran, Etnobiologi i Sverige del 2. s. 340-341
Persson K. 2005. Narcisser gamla sorter tas till vara. Fakta Trädgård-Fritid 108. SLU, Publikationstjänst, Uppsala.
Persson K. 2004. Bevarande av svenska gamla påsk- och pingstliljor. Nordiske GEN-resurser
Jansson E. och Persson K. 2004. Mor Annas lökar för vetenskapen – Sveriges narcisser inventeras. Svensk Botanisk Tidskrift Volym 98 s. 10 – 20.
Jansson E. & Persson K. 2002. Narcisser – vårens glädjespridare. Informationsskrift om narcisser. 12 sidor.
Persson K. 2001. Genetic diversity in landraces of rye (Secale cereale L.) and turnip (Brassica rapa ssp. rapa L.) from the Nordic area. Doctoral Thesis, Swedish University of Agricultural Sciences. Acta Univ Agric Sueciae Agraria 256.
www.slu.se/pom