CV-sida

Lovisa Nilsson

Ökande antal tranor, rikt fågelliv i våtmarker och hållbart jordbruk? Ett multidisciplinärt grepp för att underlätta adaptiv förvaltning och mildra intressekonflikter

Presentation

Jag arbetar på institutionen för ekologi, med forskning om tranor, gäss och sångsvan relaterat till åtgärder för att förebygga skador på grödor och intressekonflikter mellan naturvård och jordbruk. Jag arbetar delvis på SLU Viltskadecenter och delvis med grundutbildning och externt finansierad forskning.

Undervisning

Koordinerar kursen Viltbiologi (BI0872) tillsammans med Jens Persson.

Forskning

Populationerna av stora betande fåglar (tranor, gäss och sångsvan) har ökat kraftigt de senaste årtiondena som ett resultat av bevarandeåtgärder. De här arterna har gått från att ha varit hotade och rödlistade till att bli ett allvarligt problem för jordbruket när de samlas och födosöker på jordbruksmark vid rastlokaler längs flyttvägarna. Grödoskadorna och de påföljande ekonomiska förlusterna orsakar konflikter mellan olika intressenter såsom jordbrukare och ornitologer och rekreations- och bevarandeintressen. Behovet av en vetenskaplig kunskapsgrund för att kunna skapa långsiktiga och adaptiva förvaltningsstrategier är därmed stort.

Forskningsresultaten kan förhoppningsvis bidra med en fördjupad förståelse de stora betande fåglarnas ekologi och hur det påverkar konflikter gällande naturvård (t.ex. våtmarksrestaureringar, bevarande av stora betande fåglar och andra arter) och jordbruk (te.x. skördeförluster orsakade av fåglarna och lantbrukares roll i förvaltningen) och på så vis göra förvaltningen mer adaptiv och kunskapsbaserad.

Min senaste forskning finasieras av Formas mobilitetsstöd (2018-00463), och har involverat postdoc-vistelser på University of Stirling (2x 3 mån), NINA Tromsö (3 mån) och Umeå Universitet (1 mån).

Jag är också med i ett samarbetsprojekt med SVA, finansierat av Formas (2023-00852), läs mer här.

Samverkan

Samverkar med myndigheter, intresseorgansiationer och allmänheten genom t.ex. SLU Viltskadecenter. För mer information, se: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/viltskadecenter/

Handledning

Camilla Olsson

Karoline Hemminger

Publikationer i urval

Tio senaste vetenskapliga

För fullständig publikationslista, se Google Scholar.

Yanco S., Oliver R., Iannarilli F., Carlson B., Heine G., Mueller U., Richter N., Vorneweg B., Andryushchenko Y., Batbayar N., Dagys M., Desholm M., Batbayar Galtbalt B., Gavrilov A., Goroshko O., Ilyashenko E., Ilyashenko V.Y., Månsson J., Mudrik A., Natsagdorj T., Nilsson L., Sherub S., Skov H., Sukhbaatar T., Zydelis R., Wikelski M. & Pokrovsky I. 2024. Migratory birds modulate niche tradeoffs in rhythm with seasons and life history. PNAS 121 (41) e2316827121.

De Koning K., Nilsson L., Månsson J., Ovaskainen O., Kranstauber B., Arp M. & Schakel J.K. 2024. High-resolution spatiotemporal forecasting of the European crane migration. Ecological Modelling Vol. 498, 110884.

Nilsson L., Månsson J., Elmberg J., Liljebäck N. & Tombre I. 2024. Selection of a diversionary field and other habitats by large grazing birds in a landscape managed for agriculture and wetland biodiversity. Ecological Solutions and Evidence 5:1.

Eklund A., Frank J., Nilsson L., Zetterberg A. & Månsson J. 2024. Times of trouble- seasonal variation in number and severity of attacks on sheep caused by large carnivores and eagles in Sweden. European Journal of Wildlife Research 70:9

Jarnemo A., Nilsson L. & Wikenros C. 2023. Home range sizes of red deer in relation to habitat composition: a review and implications for management in Sweden. European Journal of Wildlife Research 69:92.

Månsson J., Eriksson L., Hodgson I., Elmberg E., Bunnefeld N., Hessel R., Johansson M., Liljebäck N., Nilsson L., Olsson C., Pärt T., Sandström C., Tombre I. & Redpath S.M. 2023. Understanding and overcoming obstacles in adaptive management. Trends in Ecology and Evolution 38(1), 55-71.

Hemminger K., König H., Månsson J., Bellingrath-Kimura S-D., & Nilsson L. 2022. Winners and losers of land use change: A systematic review of interactions between the world’s crane species (Gruidae) and the agricultural sector. Ecology and Evolution, 12, 3.

Nilsson L., Olsson C., Elmberg J., Bunnefeld N., Liljebäck N. & Månsson J. 2022. Leapfrog migration and residents: New migratory habits in Swedish Greylag geese. Ecoloy and Evolution, 12,3.

Månsson J., Liljebäck N., Nilsson L., Olsson C., Kruckenberg H. & Elmberg J. 2022. Migration patterns of Swedish Greylag geese Anser anser—implications for flyway management in a changing world. European Journal of Wildlife Research, 28, 2:1-11

Hodgson I.D., Cusack J., Jones I., Minderman J., Nilsson L., Pozo R.A., Rakotonarivo O.S. & Bunnefeld N. 2021. Building Peace to Save Nature: Multi-disciplinary Approaches to Managing Conflicts in Conservation. Book chapter in Wildlife Biodiversity Conservation, pp. 3-22. June 2021, Springer.

Uppdragsrapporter

Frank J., Levin M., Nilsson L., Månsson J., Höglund L. & Hensel H. 2024. Viltskadestatistik 2023- Skador av stora rovdjur och stora fåglar på tamdjur, hundar och gröda. Rapport från SLU Viltskadecenter 2024-1

Nilsson L., Teräväinen M. & Månsson J. 2020. Förvaltning av tranor, gäss och svan i Europa – acceptansnivåer, ersättningssystem och skadeförebyggande åtgärder. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2020/5.

Tombre I.M., Brunner, A., D’Hondt, B., Düttmann, H., Enzerink, R., Fox, A., Feige, N., Heldbjerg, H., Herraro, B., Huysentruyt, F., Kostiushyn, V., Månsson, J., McKenzie, R., Mensink, G. Meyers, E., Midtgaard, L., Nilsson,L., Nolet, B., Petrovych, O., Post, K., Scallan, D., Teräväinen, M., Uldal, C., Westebring, M. and Høj Jensen, G. 2019. An overview of the management measures for geese in range states of the European Goose Management Platform. AEWA EGMP Publication No. 10. Bonn, Germany.

Wallén J.,Nilsson L & Hellström, P. 2019. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2019-nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie, ISSN: 0585-3249.

Nilsson L., Winiger, A., Lindström B-O., Dahlén B, Wilde F., Backlund, L., Ekerholm P, Hellström P. & Birkö T. 2018. Översyn av den nationella kungsörnsinventeringen- utvärdering av test av intensivområden 2018. Naturvårdsverket NV-02097-17.

Nilsson L, Hellström, P., Levin M & Schneider M. 2018. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2018-nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2018-6.

Nilsson L., Lindström B-O., Dahlén B, Wilde F., Nilsson M, Ekerholm P, Nilsson P-O & Birkö T. 2017. Förslag till nationellt inventeringssystem för kungsörn i Sverige. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2019-2.

Nilsson L., Dahlén B, Wilde F, Nilsson M, Ekerholm P, Nilsson P-O & Birkö T. 2017. Översyn av den nationella kungsörnsinventeringen- delrapport för test av intensivområden 2018. Naturvårdsverket NV-02097-17.

Levin, M., Schneider, M. & Nilsson, L. 2017. Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2017-Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av kungsörn. Rapport från Viltskadecenter, SLU 2017-4

Populärvetenskapliga

Elmberg J., Månsson J., Nilsson L., Olsson C. & Liljebäck N. 2023. Forskning: Vilka grågäss jagar du egentligen? Svensk Jakt, online 2023-01-11.

Nilsson L., Bunnefeld N., Persson P., Jarnemo A., Levin M. & Månsson J. 2020. Hur väljer tranor fält för födosök? Vilt & Tamt Fakta- Faktablad från SLU Viltskadecenter 3/2020.

Montras-Janer T., Knape J., Stoessel M., Nilsson L., Tombre I., Pärt T., Jarnemo A., Levin M. & Månsson J. 2020. Var och när uppstår skada på gröda av tranor, gäss och svanar? Vilt & Tamt Fakta- Faktablad från SLU Viltskadecenter 2/2020.

Montras-Janer T., Knape J., Nilsson L., Tombre I., Pärt T., Jarnemo A., Levin M. & Månsson J. 2020. Samband mellan förekomst av stora betande fåglar och skador på gröda. Vilt & Tamt Fakta- Faktablad från SLU Viltskadecenter 1/2020.

Nilsson L. 2019. Fokusfrågan: Hur kan man slippa betande fåglar på sin mark? Lantmannen nr.5, s. 52.

Andersson Å., Månsson J. & Nilsson L. 2018. Spektakulär tranflyttning- avläst från marken och rymden. Vår Fågelvärld nr 4, s.54-57

Ödman L., Månsson J. & Nilsson L. 2013. Grågäss vid Sörfjärden 2010-2012- resultat av inventering och försök med gåsbetesåker. Rapport Viltskadecenter, Fältstationen Rördrommen, Studiefrämjandet, Länsstyrelsen Södermanlands län 2012.

Månsson J. & Nilsson L. 2012. Kunskapen om tranornas ekologi ökar med hjälp av GPS-teknik. Fåglar i Kvismaren 1:14-19.

Månsson J., Roberge J-M., Edenius L., Bergström R., Nilsson L., Komstedt K., Lidberg M. & Ericsson G. 2012. Kunskap om Vilt och Skog 4: Viltåkrar - foderproduktion och indirekta effekter på skogen. Fakta skog 15:2012, SLU.

Månsson J., Nilsson Lo., Nilsson Le., Hake M. & Levin, M. 2011. Tranräkning i Sverige 2010 – och de senaste årens trender. Faktablad VSC 2011-2. SLU.