Min forskning fokuserar på att skapa bättre förståelse för hur komplexa systemdynamik påverkar utveckling av strategier för att uppnå en mer hållbar förvaltning av diverse naturresurser såsom skog, stadsnära grönområden, våtmärker, dricksvatten, osv. Naturresursförvaltningssystem är framväxande fenomen där sociala och ekologiska komponenter är fundamentalt sammankopplade. De enskilda aktörernas beslut formas av ett komplext samspel mellan ständigt föränderliga ekonomiska, sociokulturella, tekniska, biofysiska, institutionella och demografiska faktorer. Min forskning använder en komplexa systemansats för att förstå hur de studerade förvaltningssystem formas av interaktionener mellan interna (t.ex. producentens kunskap och värderingar) och externa (t.ex. lagar, marknadsvillkor) faktorer över tid och för att identifiera politiska strategier för att stödja en mer hållbar förvaltning.
Jag jobbar förnuvarande med fyra forskningsprojekt:
“Hyggesfritt” skogsbruk: möjligheter och utmaningar för implementering av olika skogsägarkategorier
[2023-27, finansierad av FORMAS; projektledare Lucas Dawson, SLU]
Syftet med detta projekt är att förbättra förståelsen av olika skogsägarkategoriers intresse i och erfarenheter av att bredda sina portföljer av metoder med ”hyggesfritt” skogsbruk av olika slag, och därmed bidra till multifunktionella skogslandskap. Kunskap om dessa mekanismer kommer att öka förståelsen av hur ”hyggesfria” metoder kan tillämpas i ett skogsparadigm som domineras av skogsindustriellt trakthyggesbruk. Detta kräver ett socio-ekologiskt perspektiv, och vi använder tre empiriska ansatser:
1) En komplex systemanalys som analyserar olika skogsägargruppers (industriellt skogsbruk, enskilda skogsägare, kommunala skogar) perspektiv på hyggesfria metoder i Sverige. Vi kommer att samla in data genom intervjuer och interaktiva workshops på flera nivåer. Resultaten levereras baserat på kvalitativa systemanalysmodeller.
2) En meta-analys av forskning om hur produktionskapacitet, livskraftiga populationer av arter, och sociala värden påverkas av hyggen respektive "hyggesfria" metoder. Vi kommer att tillämpa protokollet för “a priori systematic review” och riktlinjerna för ”Collaboration for Environmental Evidence”.
3) Rumsliga analyser av resurser och konsekvenser utvärderas med öppna data.
Spridningen av resultat kommer att fokusera på utbildningsprogram som producerar virkesköpare, samt företag som utbildar skogsägare i "hyggesfria" metoder i Sverige och Finland, ett land med en längre historia av att uppmuntra ”hyggesfritt” skogsbruk.
Emergenta sociala innovationer på den svenska landsbygden och deras potentiella bidrag till en hållbar landsbygdsutveckling (SIRUS)
[2022-25, finansierad av FORMAS; projektledare Lucas Dawson, SLU]
Syftet med detta projekt är att förbättra förståelsen för de bakomliggande mekanismerna genom vilka sociala innovationer på landsbygden växer fram och för hur de kan bidra till en hållbar landsbygdsutveckling. Projektet undersöker två innovativa sociala nätverk som nyligen har uppstått på landsbygden. Det första nätverket ”REKO-ring” kopplar småskaliga, lokala jordbruksproducenter direkt med lokala konsumenter för att kringgå långa värdekedjor som, förutom att de uppfattas som mindre miljövänliga, vanligtvis är oåtkomliga eller relativt olönsamma för småskaliga producenter. Det andra nätverket ”Skogens mångbruk” består av icke- industriella skogsägare som är intresserade av att utveckla flerbruksskogar för att sprida sina inkomster och som ett viktigt stöd för naturens välmående.
Blågrön infrastruktur för social gemenskap: om nya svenskars syn på offentliga platser i urbana och periurbana områden.
[2020-23, finansierad av FORMAS; projektledare Marine Elbakidze, SLU]
Detta projekt ämnar att öka förståelsen av de sociala värden som nya svenskar tillskriver stadsnära grönområden (inklusive vattenområden) på offentliga platser, samt utvärdera hur dessa värden på ett bra sätt kan integreras i fysisk planeringsprocesser på olika nivåer för att utveckla och förbättra hållbara vistelsemiljöer och underlätta för social sammanhållning i urbana och periurbana områden i Sverige. Projektet genomförs i Västerbotten, Västmanland, Örebro, Kronoberg, Blekinge och Skåne.
LANDSVÄGAR: Framtidens multifunktionella landskap – hinder och drivkrafter längs omställningens vägar
[2022-27, finansierad av Naturvårdsverket; projektledare Malgorzata Blicharska, Uppsala Universitet]
Målet med LAND-PATHS är att utveckla nya strategier för planering, styrning och beslut som stärker landskapets biologiska mångfald och gynnar hållbart multifunktionellt resursutnyttjande. Genom tvärvetenskaplig forskning och kunskapsproduktion med intressenter och allmänhet ska LAND-PATHa utforska och utveckla: (1) framtida visioner om biologisk mångfald och multifunktionella landskap; (2) scenarier för att nå dessa visioner; samt (3) transformativa strategier med färdplaner och policy som kan realisera visionerna. Programmet fokuserar på fem landskapstyper - skog, odlingslandskap, hav och kust, stad och fjäll - i varsitt delprojekt.
Februari 2020-nuvarande: Forskare, Skogsmästarskolan, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)
Juni 2019-Januari 2020: Post-doktoral forskning, Stockholms universitet, Institution för Naturgeografi
Augusti 2013-Maj 2019: Doktorand, Stockholms universitet, Institution för Naturgeografi
Avhandling: "Unravelling Sustainability: The complex dynamics of emergent environmental governance and management systems at multiple scales"
Augusti 2011-Augusti 2013: Lärare/Kurskoordinator, Stockholms universitet, Institution för Naturgeografi
November 2016-nuvarande: Gästföreläsare, Lucerne University of Applied Sciences and Arts, Switzerland
Vår 2012: Lärarassistent, Hedmark University College, Norway
Februari-Juni 2011: Lärarassistent, Stockholms universitet, Institution för Naturgeografi
Dawson, L., M. Elbakidze, T. Yamelynets, L. E. Kraft Van Ermel, K.-E. Johansson, and C. Schaffer. 2024. Urban greenspace for social integration: Which types of greenspace do new-Swedes prefer and why? Urban Forestry & Urban Greening 95:128310.
Dawson, L., M. Elbakidze, L. E. Kraft van Ermel, U. Olsson, Y. P. Ongena, C. Schaffer, and K.-E. Johansson. 2023. Why don’t we go outside? – Perceived constraints for users of Urban Greenspace in Sweden. Urban Forestry & Urban Greening:127865.
Hambäck, P. A., L. Dawson, P. Geranmayeh, J. Jarsjö, I. Kačergytė, M. Peacock, D. Collentine, G. Destouni, M. Futter, G. Hugelius, S. Hedman, S. Jonsson, B. K. Klatt, A. Lindström, J. E. Nilsson, T. Pärt, L. D. Schneider, J. A. Strand, P. Urrutia-Cordero, D. Åhlén, I. Åhlén, and M. Blicharska. 2023. Tradeoffs and synergies in wetland multifunctionality: A scaling issue. Science of The Total Environment 862:160746.
Elbakidze, M., L. Dawson, P. Milberg, G. Mikusiński, M. Hedblom, I. Kruhlov, T. Yamelynets, C. Schaffer, K.-E. Johansson, and M. Grodzynskyi. 2022. Multiple factors shape the interaction of people with urban greenspace: Sweden as a case study. Urban Forestry & Urban Greening 74:127672.
Elbakidze, M., L. Dawson, C. L. McDermott, S. Teitelbaum, and M. Tysiachniouk. 2022. Biodiversity conservation through forest certification: key factors shaping national Forest Stewardship Council (FSC) standard-development processes in Canada, Sweden, and Russia. Ecology and Society 27(1).
Dawson, L., M. Elbakidze, M. Schellens, A. Shkaruba, and P. K. Angelstam. 2021. Bogs, birds, and berries in Belarus: the governance and management dynamics of wetland restoration in a state-centric, top-down context. Ecology and Society 26(1).
Elbakidze, M., D. Surová, J. Muñoz-Rojas, J.-O. Persson, L. Dawson, T. Plieninger, and T. Pinto-Correia. 2021. Perceived benefits from agroforestry landscapes across North-Eastern Europe: What matters and for whom? Landscape and Urban Planning 209:104044–104044.
Dawson, L. 2019. Unravelling Sustainability: The complex dynamics of emergent environmental governance and management systems at multiple scales. Stockholm University, Stockholm.
Dawson, L., K. Persson, B. Balfors, U. Mörtberg, and J. Jarsjö. 2018. Impacts of the water framework directive on learning and knowledge practices in a Swedish catchment. Journal of Environmental Management 223:731–742.
Elbakidze, M., P. Angelstam, L. Dawson, A. Shushkova, V. Naumov, Z. Rendenieks, L. Liepa, L. Trasūne, U. Ustsin, N. Yurhenson, S. Uhlianets, M. Manton, A. Irbe, M. Yermokhin, A. Grebenzshikova, A. Zhivotov, and M. Nestsiarenka. 2018. Towards Functional Green Infrastructure in the Baltic Sea Region: Knowledge Production and Learning Across Borders. Pages 57–87 in A. H. Perera, U. Peterson, G. M. Pastur, and L. R. Iverson, editors. Ecosystem Services from Forest Landscapes. Springer International Publishing, Cham.
Elbakidze, M., T. Hahn, Zimmermann N., P. Cudlín, N. Friberg, P. Genovesi, R. Guarino, A. Helm, B. Jonsson, S. Lengyel, B. Leroy, T. Luzzati, A. Milbau, A. Pérez-Ruzafa, P. Roche, H. Roy, R. Sabyrbekov, A. Vanbergen, and V. Vandvik…L. Dawson 2018. Direct and indirect drivers of change in biodiversity and nature’s contributions to people. Pages 385–570 in M. Rounsevell, M. Fischer, A. Torre-Marin Rando, and A. Mader, editors. The IPBES regional assessment report on biodiversity and ecosystem services for Europe and Central Asia. Secretariat of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem services, Bonn, Germany.
Dawson, L., M. Elbakidze, P. Angelstam, and J. Gordon. 2017. Governance and management dynamics of landscape restoration at multiple scales: Learning from successful environmental managers in Sweden. Journal of environmental management 197:24–40.
Elbakidze, M., P. Angelstam, T. Yamelynets, L. Dawson, M. Gebrehiwot, N. Stryamets, K.-E. Johansson, P. Garrido, V. Naumov, and M. Manton. 2017. A bottom-up approach to map land covers as potential green infrastructure hubs for human well-being in rural settings: A case study from Sweden. Landscape and Urban Planning 168:72–83.
Elbakidze, M., L. Dawson, K. Andersson, R. Axelsson, P. Angelstam, I. Stjernquist, S. Teitelbaum, P. Schlyter, and C. Thellbro. 2015. Is spatial planning a collaborative learning process? A case study from a rural-urban gradient in Sweden. Land Use Policy 48.
Dawson, L., and P. Schlyter. 2012. Less is more: Strategic scale site suitability for concentrated solar thermal power in Western Australia. Energy Policy 47:91–101.
