Jag jobbar på Grimsö forskningsstation som forskningsassistent med lite diverse arbetsuppgifter, allt från planering och utförande av fältarbeten till sammanställning av insamlat data. Framför allt arbetar jag med olika inventeringar i forskningsområdet, samt organisering av fältarbete och allt om kring det i två projekt, RåFäst (projekt om fästingar och fästingburna sjukdomar och vilt) och ett projekt om skador av vildsvin i odlingslandskap. En stor del av mitt arbete innebär också att handleda och lära upp studenter som gör sina internships/praktiker här, i alla tänkbara uppgifter som förekommer i dessa projekt.
Presentation
Jag är född och uppväxt i Trelleborg och studerade biologi och geologi på Kristianstad Högskola innan jag hamnade här på Grimsö. Det började med att jag kom i kontakt med Grimsö för mitt examensarbete om dovhjortar och jag utförde mitt fältarbete. Därefter läste jag viltbiologikursen som går varje höst på Grimsö. Sedan fortsatte det med diverse fältarbete och kortare anställningar och idag har jag fullt upp med att planera, organisera och driva fältarbetet i de olika projekten.
Forskning
The interplay between ticks, tick-borne diseases and wildlife in Sweden, eller RåFäst som vi namngett projektet till. I detta projektet sysslar vi sedan 2013 med allt från insamling och inventering av värdsökande fästingar, fästingar plockade från olika vilda djur, inventeringar av sork till märkning av nyfödda rådjurskid samt diverse provtagningar. Samtliga insamlade prover analyseras för ett antal fästingburna sjukdomar. Projektledaren för detta projekt är Professor Petter Kjellander.
Crop damage by wild boar and other ungulates - optimizing preventive measures. I detta projektet undersöker vi skador på grödor som är orsakade av bland annat vildsvin och vi ska testa olika åtgärder för att minimera dessa skador. Projektledare för detta projekt är Professor Henrik Andrén.
Omärkt rådjurskid. Det första vi gör när vi hittar ett kid är att uppskatta hur pass nyfött det är. Är kidets päls fortfarande våt och har blodrester kvar från födseln samt att navelsträngen är våt och blodig avstår vi från att hantera kiden då geten och kidet troligtvis inte hunnit få tillräckligt med kontakt för att klara en störning. Detta kid märktes 2014 och döptes till Ilex.
Foto: Madeleine Christensson
1/3
Märkning av kid. Vi förser kiden med en liten VHF-sändare och expanderande halsband. Vi tar diverse mått och samlar in fästingar som sitter på kidet samt blodprov för att kunna analysera för de fästingburna sjukdomarna. Här får jag hjälp av Tor Svenungsson (praktikant) vid märkning av kidet Yao (2015).
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.
2/3
Så snart ett kid är märkt behövs det övervakas dagligen. Med hjälp av telemetri utrustning och VHF-halsbandet som kidet försågs med vid märkningen kan vi ta reda på var kidet befinner sig samt försäkra oss om att det lever. Här ska vi leta reda på kidet och göra en återfångst för att ta upprepade mått och prover. Praktikanterna Alessandra Giunta och Alyssa Nelson är beredda på att assistera vid fångsten (2015).
Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.
