Martin Schroeder

Min forskning är huvudsakligen inriktad på följande områden:

• ­ vilka faktorer som styr granbarkborrens populationsdynamik
• ­ vad som avgör om en invasiv skogsinsekt lyckas etablera sig eller inte i ett nytt område
• ­ ekologiska risker med odling av främmande trädslag

Syftet med min forskning är att kunna utveckla ekologiskt hållbara och kostnadseffektiva motåtgärder för att minska risken för skador orsakade av skogsinsekter. Exempel på frågeställning när det gäller granbarkborren är hur risken för skador påverkas av den pågående klimatförändringen. När det gäller invasiva arter handlar min forskning om hur risken för etablering påverkas av hur många individer som introduceras och av skogens beskaffenhet där introduktionen sker. För främmande trädslag är målet att ur ett skadeperspektiv studera hur stor risken är för skador orsakade av inhemska barkborrar och att ur ett biodiversitetsperspektiv undersöka vilket värde den döda veden har för vedlevande skalbaggar och svampar.

Jag leder tre forskningsprojekt:

Varför ökar risken för angrepp av granbarkborre under extremt varma och torra somrar: Projektet utnyttjar granbarkborreutbrottet som startade under den exceptionellt varma och torra sommaren 2018. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur kraftig torka påverkar granbarkborrens angreppstäthet och förökningsframgång i dödade träd och därmed också populationsutvecklingen. Detta är en viktig fråga eftersom det kommer att bli vanligare med torka i framtiden. Finansiärer: Formas, Södra Skogsägarnas Forskningsstiftelse

Etablering och tidig upptäckt av invasiva skogsskadeinsekter: I projektet studerar vi vilka faktorer som påverkar hur främmande arer av bark- och vedborrande skalbaggar lyckas etablera och sprida sig. Vi är särskilt intresserade av vad som händer när tätheten av insekter är låg. Som modellsystem utnyttjar vi lärkborre (Ips cembrae) och lärkbock (Tetropium gabrieli) som lever på lärkträd och som ursprungligen kommer från Alperna men nu har spridit sig till många länder i Europa och däribland också södra Sverige. Ett annat system utgörs av liten granbarkborre (Ips amitinus) som under lång tid spridit sig norrut i Europa och nu via Finland spridit sig till Norrbotten. Projektet utförs av doktoranden Dragos Cocos. Finansiärer: Formas, EU (HOMED).

Introduktion av främmande trädslag i Sverige - riskerna för skador orsakade av insekter och för minskad biodiversitet: I detta projekt studerar vi dels vilken risk det finns för att inhemska och främmande insekter skall orsaka skada på främmande trädslag och dels hur den döda veden från främmande trädslag kan utnyttjas av inhemska insekter och svampar. Det sistnämnda gör vi genom ett försök där stockar av inhemska och främmande trädslag lagts ut på hyggen och sedan följer vi vilka insekter och svampar som koloniserar stockarna från det att de är färska tills att de börjar brytas ned. Finasiär: Formas. 

Några populärvetenskapliga publikationer:

Granbarkborrens förökningsframgång i dödade träd under sommaren 2020 i sydöstra Småland, Värmland och Uppland/Västmanland. Arbetsrapport 2020-12-28, Institutionen för ekologi, SLU.

Schroeder M. & Weslien J. (2020) Skyddade områden och risk för angrepp av granbarkborre. Fakta Skog Nr 3, 2020.

Martin Schroeder & Danja Fritscher 2020. Granbarkborrens angreppstäthet och förökningsframgång i dödade träd under sommaren 2019 i sydöstra Götaland. Arbetsrapport, 2020-01-14, Institutionen för ekologi, SLU.

Martin Schroeder 2019. Granbarkborrens angreppstäthet och förökningsframgång i dödade träd den extremt varma och torra sommaren 2018 . Arbetsrapport, 2019-02-12, Institutionen för ekologi, SLU.

Schroeder M. (2018) Ökade skador av granbarkborre att vänta i ett varmare klimat. Yrfän, nummer 4, sid 24-25.

Schroeder M. & Kärvemo S. (2015) Var är risken störst för att granbarkborre ska döda träd? Fakta Skog 2015:7.

Schroeder, M. (2008) Vilka stormluckor löper störst risk att koloniseras av granbarkborre? Fakta Skog  2008:6.

Professor i skogsentomologi vid SLU (2008)

Docent i skogsentomologi vid SLU (1992)

Skoglig doktor i skogsentomologi vid SLU (1988)

Huvudhandledare för doktorander

Disputerade: Simon Kärvemo (2015), Line B Djupström (2010),  Erik Sahlin (2009), Anders Lindhe (2004),  Per Olof Hedgren (2002).

Biträdande handledare för doktorander

Pågående: Dragos Cocos, Lina Viklund

Disputerade: Cornelia Roberge (2017), Diana Rubene (2014), Ylva Strid (2012).

Erbilgin N, Klutsch JG,. Najeeb H, Cale JA et al. (2020) Chemical similarity between introduced and native populations of Scots pine can facilitate transcontinental expansion of mountain pine beetle in North America. Biological Invasions 22: 1067–1083.

Bentz BJ, Jönsson AM, Schroeder M, Weed A, Wilcke RAI, Larsson K (2019) Ips typographus and Dendroctonus ponderosae models project thermal suitability for intra- and inter-continental establishment in a changing climate. Frontiers in Forests and Global Change 2:1, doi: 10.3389/ffgc.2019.00001

Økland, B, Flø D, Schroeder M et al. (2019) Range expansion of the small spruce bark beetle Ips amitinus – a newcomer in Northern Europe. Agricultural and Forest Entomology 21: 286-298.

Schroeder M. & Dragos C. (2018) Performance of the tree-killing bark beetles Ips typographus and Pityogenes chalcographus in non-indigenous lodgepole pine and their historical host Norway spruce. Agricultural and Forest Entomology 20: 347–357.

Marini L, Økland B, Jönsson AM, Bentz B, Carroll A, Forster B, Grégoire J-C, Hurling R, Nageleisen LM, Netherer S, Ravn HP, Weed A, Schroeder M. (2017) Climate drivers of bark beetle outbreak dynamics in Norway spruce forests. Ecography 40: 1426–1435.

Pajares JA, Alvarez G, Hall DR, Ibarra N, Hoch G, Halbig P, Cocos D, Johansson H, Schroeder M (2017) Attractants for management of the pine sawyer beetle Monochamus sutor, a potential vector of Bursaphelenchus xylophilus.  Journal of Applied Entomology 141: 97 -111.

Kärvemo S, Johansson V, Schroeder M, Ranius T (2016) Local colonization-extinction dynamics of a tree-killing bark beetle during a large-scale outbreak. Ecosphere 7(3):e01257. 10.1002/ecs2.1257.

Schroeder M & Dalin P (2017Differences in photoperiod-induced diapause plasticity among different populations of the bark beetle Ips typographus and its predator Thanasimus formicarius.  Agricultural and Forest Entomology 19: 146–153.

Lindelöw Å, Isacsson G, Ravn HP, Schroeder M (2015) Tetropium gabrieli and Ips cembrae (Coleoptera; Cerambycidae and Curculionidae) –invasion of two potential pest species on larch in Sweden. Entomologisk Tidskrift 136: 103-112.

Kärvemo S, Boeckel TP, Gilbert M, Gregoire JC, Schroeder M (2014) Large-scale risk mapping of an eruptive bark beetle – importance of forest susceptibility and beetle pressure. Forest Ecology and Management 318: 158-166.

Kärvemo S, Rogell B, Schroeder M (2014) Dynamics of spruce bark beetle infestation spots: Importance of local population size and landscape characteristics after a storm disturbance. Forest Ecology and Management 334: 232-240.