Mikaela Jardstedt

I min forskning fokuserar jag på hur svensk nöt- och lammköttsproduktion kan bli mer konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar. Idisslarna fyller flera viktiga funktioner i vårt land. Dels behövs de för att förädla de växtmaterial och biprodukter, som vi människor inte kan tillgodogöra oss, till livsmedel. Dels är jordbrukslandskapets mest artrika biotoper, naturbetesmarkerna, ett direkt resultat av denna djurhållning och en fortsatt stark betesbaserad köttproduktion behövs för att upprätthålla den så viktiga biologiska mångfalden i landskapet. Lönsamhet är en grundförutsättning för att de betesbaserade produktionsformerna ska kunna bli långsiktigt hållbara och kunna växa och utvecklas. Likaså är lönsamhet viktigt för företagens resiliens, dvs. deras förmåga att tolerera och stå starka vid stora förändringar i omvärldsfaktorer såsom torka och höga energipriser. 

För att förstå hur konkurrenskraften för svensk nöt- och lammköttsproduktion kan förbättras behöver vi mer kunskap om vilka faktorer som påverkar företagens lönsamhet. Att vara lantbruksföretagare är dock komplext och inbegriper mycket mer än bara produktionsperspektivet och ekonomi. Det handlar även om ledarskap, att förstå hur marknaden fungerar och förmågan att planera sin verksamhet strategiskt.  

Här är exempel på intressanta frågeställningar som jag genom min forskning vill vara med och lösa:

• Vilka faktorer är det som utmärker framgångsrika och ekonomiskt hållbara svenska lammproducenter? 
• Vilka insatser behövs för att befintlig kunskap om hur man bedriver hållbar (ekonomiskt, socialt, klimat/miljömässigt) nötköttsproduktion i större utsträckning ska bli tillämpad i praktiken? 
• Hur skapas förutsättningar för ett kontinuerligt och långsiktigt förändrings/förbättringsarbete på gårdsnivå?
• Påverkas lönsamheten i svensk lammproduktion av att en längre utevistelseperiod (höst/vinter) för tackor blir tillåten?
• Hur påverkas klimatavtrycket per kg kött i svensk nötköttsproduktion om klimatbelastningen fördelas på samtliga produkter som djuret producerar (kött och biologisk mångfald) baserat på  produktens intäktsstorlek?
• Hur ser möjligheterna ut för nya affärsmodeller inom betesbaserad nöt- och lammköttsproduktion?

Arbetslivserfarenhet i urval

2012 - 2019    Doktorand, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara. I min forskarutbildning arbetade jag med projektet ”Resurseffektiv utfodring av dikor under vintern”. Syftet var att undersöka hur vinterfodret kunde utnyttjas mer resurseffektivt i dikalvsuppfödning, för att öka lönsamheten och konkurrenskraften hos dikalvsföretagarna.

2019 - 2023      Postdoktor, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara, inom området betesbaserad nöt- och lammköttsproduktion.

2023 -               Forskare, Inst. för husdjurens mijö och hälsa, SLU, Skara. Mina forskningsområden är betesbaserad nöt- och lammköttsproduktion med inriktning mot nutrition, ekonomi och företagsledning. 

2014 -              Jag har jobbat deltid i olika omfattning då jag varit föräldraledig i tre omgångar.

Jag undervisar om utfodring av dikor i kurserna ”Marknadsinriktad nötköttsproduktion” och ”Animalieproduktion - idisslare” vid SLU och om ekonomi i nöt- och lammköttsproduktion i kurserna ”Marknadsinriktad nötköttsproduktion”, ”Marknadsinriktad lammköttsproduktion” och "Besättningsuredning".

Jag är uppvuxen på en mjölkgård i Sjuhärad i Västra Götaland och mitt intresse för kor, mat och jorden vi brukar har alltid varit stort. Jag läste till husdjursagronom i Uppsala och gjorde även ett studieår på Purdue University i USA. Efter en sväng till länsstyrelsen i Karlstad där jag jobbade som djur- och tävrvillkorskontrollant landade jag på SLU i Skara. Vid sidan om jobbet har jag en småskalig lammuppfödning.

Jolmström, K. and Jardstedt, M. 2021. Rödalger som metanreducerande fodertillskott till nötkreatur - litteraturstudie och kostnadsberäkningar av att utfodra ett algtillskott i olika uppfödningsmodeller. Rapport, 52. Institutionen för husdjurens miljö och häsa. Sveriges lanbruksuniversitet. 

Jardstedt, M., E. Nadeau, M-O. Nielsen, P. Nørgaard, and A. Hessle. 2020. The effect of feeding roughages of varying digestibility prepartum on energy status and metabolic profiles in beef cows around parturition. Animals, 10, 496.

Jardstedt, M., 2019.  Roughage Feeding of Suckler Cows during Winter: intake, utilization and energy status in pregnant cows. Diss. Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences. (2019:24).

Jardstedt, M., A. Hessle, P. Nørgaard, L. Frendberg, and E. Nadeau. 2018. Intake and feed utilization in two breeds of pregnant beef cows fed forages with high fiber concentrations. J. Anim. Sci. 96:3398-3411.

Jardstedt, M., A. Hessle, P. Nørgaard, W. Richardt, and E. Nadeau. 2017. Feed intake and urinary excretion of nitrogen and purine derivatives in pregnant suckler cows fed alternative roughage-based diets. Livest. Sci. 202:82–88.

Jardstedt, M., A. Hessle, W. Richardt, P. Nørgaard, and E. Nadeau. 2017. Nitrogen excretion in pregnant suckler cows fed different roughages ad libitum. Book of abstracts of the 19th Nitrogen workshop - Efficient use of different sources of nitrogen in agriculture – from theory to practice. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment, Skara, p. 183-184.

Jardstedt, M, Nørgaard, P., Nadeau, E., Hessle, A. 2013. Validation of the RuminActTM system for monitoring rumination in two breeds of beef cows. Book of abstracts of the 64th annual meeting of the European federation of animal science, No. 19, Nantes, France.

Länkar till pågående projekt:

• Från teori till praktik - hur gör vi verkstad av hållbarhetsarbetet i Svensk nötköttsproduktion
• Söka vägar till ekonomiskt hållbar lammköttsproduktion med hjälp av en expertpanel