Monika Johansson

Min forskning började med en avhandling (2006) på SLU inom mitokondriella växtproteiner. Efter min postdock period på Uppsala universitet återvände jag tillbaka till SLU där jag började med forskning kring mjölkens sammansättning. Sedan 2015 är jag docent i Livsmedelsvetenskap med inriktning mot animaliska livsmedel.

Förutom forskning och undervisning är jag studierektor för forskarutbildning på Institutionen för molekylära vetenskaper.

Jag är aktiv medlem av BUP (Baltic University Program) och var under två års tid akademisk koordinator för SAIL (Sustainability Applied in International Learning) - sommarkurs för masterstudenter men också för lärare från tiotals olika länder. Dessa kurser utförs på sjön ombord på segelfartyg Fryderyk Chopin.

Jag är för tillfället kursansvarig, koordinator och aktiv föreläsare i olika kurser på både grundläggande och avancerad nivå i olika program:

- Livsmedelsteknologi, (LV0101) 15 hp, Uppsala (kursansvarig)
- Lantbruksvetenskap för livsmedelsagronomer, (LB0105), 15 hp    Uppsala (kursansvarig)
- Lantbruksvetenskap för husdjursagronomer, (LB0085), 15 hp, Uppsala (koordinator)
- Lantbruksvetenskap för mark- och växt agronomer, (LB0107), 15 hp, Uppsala (koordinator)
- Lantbruksvetenskap för ekonomer, (LB0086), 15, Uppsala (koordinator)
- Lantbruksvetenskap för landsbygdsutvecklingsagronomer, (LB0087), 15 hp, Uppsala (koordinator)
- Animal food science, (LV0099), 15 hp, Uppsala (föreläsare)
- Food chemistry (KLI011), 7,5 hp, (Chalmers)(föreläsare)

I våra nuvarande projekt undersöker vi samband mellan produktionssystem på garden och påverkan på mjölkråvaran. Syftet är att förstå parametrar som påverkar t. ex. proteinsammansättning, proteolytisk aktivitet, micellstorlek, rheologiska egenskaper och mikrobiota i mjölken. Dessa, men många andra parametrar är väldigt viktiga för högkvalitativa processer av mjölkråvaran.

När det gäller små idisslare, så har vi undersökt problematiken kring alfa-S1 kasein, ett av proteiner som via en mutation saknas i en stor utsträckning i svenska getters mjölk. Denna oönskade mutation leder till lägre avkastning vid tillverkning av ost och med det lägre vinst för getostproducenter. Vi undersöker också möjligheten att använda artspecifik löpe från getmagar (en produkt som idag saknas på marknaden) istället för att använda kalvlöpe i getostproduktionen.

När det gäller buffelmjölk, så har vi studerat skillnader i mjölkens sammansättning mellan olika endemiska raser från Sri Lanka men också förändringar i sammansättning från en svensk buffelbesättning.

Norrmejerier
Sveriges Gårdsmejerister
Eurofins
University of Peradeniya, Sri Lanka