CV-sida

Petra Fransson

Petra Fransson
I min forskning undersöker jag hur växter och deras mikroorganismer interagerar med olika processer i marken. Målsättningen är att förstå hur markmikroorganismerna länkar samman med kol- och näringsomsättning under förändrade klimatförhållanden. Jag undersöker framför allt vilka roller svamparna har för markens kolinlagring och omsättning av organiskt material. Vid sidan av den forskningen jobbar jag även med mossans mikrobiom, Salix som ett modellsystem, och effekter av torka på gräsmarker liksom på granens barkborre och mykorrhiza.

Presentation

Jag har en bakgrund inom växt- och svampekologi och försvarade min avhandling vid SLU 2002. Efter en postdoc-vistelse i Aberdeen, Skottland, återvände jag till institutionen där jag nu är forskare och docent i forskargruppen skoglig mikrobiologi. Sedan min doktorandtid är jag intresserad av mykorrhizasvampar, en grupp marklevande svampar som bildar symbios med trädens rötter där de förstärker växternas upptag av näringsämnen och andra resurser i utbyte mot kolhydrater. Det arbetet fortsätter nu med ett doktorandprojekt där Kat King undersöker hur ektomykorrhiza mobiliserar mineralnäringsämnen genom vittring i marken.

Jag samarbetar även med andra forskargrupper vid institutionen, exempelvis med Sara Hallin, Karina Clemmensen, Jaanis Juhanson och Signe Lett (Köpenhamns universitet) kring rollen av mossornas mikrobiom i kväveomsättning i skogen. Jag har ett sedan länge pågående samarbete med Martin Weih vid institutionen för växtproduktionsekologi och Christel Baum i Rostock där vi använder ett modellsystem med Salix för att studera hur funktionella egenskaper hos växter länkar samman med biodiversitet och ekosystemfunktioner. 

För mer information om min forskning se den engelska sidan. 

Spara

Undervisning

Svampkunskap – en introduktion till mykologi (fristående kurs) 7.5 hp. I den här grundläggande distanskursen i svampkunskap lär du dig om svampars biologi, ekologi och taxonomi. Du lär dig också att känna igen de vanligaste svamparna och få veta mer om svamparnas betydelse. Går årligen sedan 2017.

Svampkunskap – fortsättningskurs i mykologi (fristående kurs) 7.5 hp. I den här fördjupande distanskursen i svampkunskap lär du dig mer om svampars biologi, ekologi och taxonomi, och hur du artbestämmer svampar. Går årligen sedan 2018.

Root-soil-microbe interactions (doktroandkurs) 4.5 hec. Kursansvarig och undervisar 2011, 2019, 2020 och 2024. Kursen fokuserar främst på fördelaktiga interaktioner mellan växter och mikroorganismer i jordbruket och skogen.

Publikationer i urval

Guasconi D, Clemmensen K, Cousins SAO, Hugelius G, Juhanson J, Roth N, Fransson P. 2023. Vegetation, topography and soil depth drive microbial community structure in two Swedish grasslands. FEMS Microbiology Ecology (revisions).

Yang H, Fang C, Li Y, Wu Y, Fransson P, Rillig MC, Zhai S, Xie J, Tong Z, Zhang Q, Sheteiwy MS, Li F, Weih M. 2022. Temporal complementarity between roots and mycorrhizal fungi drives wheat nitrogen use efficiency. New Phytologist doi: 10.1111/nph.18419.

Mielke L, Ekblad A, Finlay R, Fransson P, Lindahl BD, Clemmensen K. 2022. Ericaceous dwarf shrubs contribute a significant but drought-sensitive fraction of soil respiration in a boreal pine forest. Journal of Ecology. 

Hoeber S, Baum C, Weih M, Manzoni S, Fransson P. 2021. Site-dependent relationships between fungal community composition, plant genotypic diversity and environmental drivers in a Salix biomass system. Frontiers Fungal Biology 2:671270. Doi: 10.3389/ffunb.2021.671270.

Cheeke T, Philipps RP, Kuhn A, Rosling A, Fransson P. 2020. Variation in hyphal production rather than turnover regulates standing fungal biomass in temperate hardwood forests. Ecology 102: e03260. Doi: 10.1002/ecy.3260.

Hoeber S, Fransson P, Weih M, Manzoni S. 2020. Leaf litter quality coupled to Salix variety drives litter decomposition more than stand diversity or climate. Plant and Soil 453: 313-328. Doi:10.1007/s11104-020-04606-0

Hagenbo A, Hadden D, Clemmensen KE, Grelle A, Manzoni S, Mölder M, Ekblad A, Fransson P. 2019. Carbon use efficiency of mycorrhizal fungal mycelia increases during the growing season but decreases with forest age across a Pinus sylvestris chronosequence. Journal of Ecology 107: 2808-2822. Doi: 10.1111/1365-2745.13209.

Baum C, Hrynkiewics K, Szymánska S, Vitow N, Hoeber S, Fransson P, Weih M. 2018. Mixture of Salix genotypes promotes root colonization with dark septate endophytes and changes P cycling in the mycorrhizosphere. Frontiers in Microbiology 9: 1012. Doi: 10.3389/fmicb.2018.01012.

Hagenbo A, Kyaschenko J, Clemmensen KE, Lindahl BD, Fransson P. 2018. Fungal community shifts underpin declining mycelial production and turnover across a Pinus sylvestris chronosequence. Journal of Ecology 106: 490-501. Doi: 10.1111/1365-2745.12917.

Hagenbo A, Clemmensen KE, Finlay RD, Kyaschenko J, Lindahl BD, Fransson P*, Ekblad A*. 2017. Changes in turnover rather than production regulate biomass of ectomycorrhizal fungal mycelium across a Pinus sylvestris chronosequence. New Phytologist 214: 424-431. * shared last authorship. Doi: 10.1111/nph.14379.

Cheeke TE, Phillips RP, Brzostek ER, Rosling A, Bever JD, Fransson P. 2016. Dominant mycorrhizal association of trees alters carbon and nutrient cycling by selecting for microbial groups with distinct enzyme function. New Phytologist 214: 432-442. Doi: 10.1111/nph.14343.

Fransson P, Andersson A, Norström S, Bylund D, Bent E. 2016. Ectomycorrhizal exudates and pre-exposure to elevated CO2 affects soil bacterial growth and community structure. Fungal Ecology 20: 211-224. Doi: 10.1016/j.funeco.2016.01.003.

Rosling A, Midgley MG, Cheeke T, Urbina H, Fransson P, Phillips R. 2016. Phosphorous cycling in deciduous forest soil differs between stands dominated by ecto- and arbuscular mycorrhizal trees. New Phytologist 209: 1184-1195. Doi: 10.1111/nph.13720.

Weih M, Hoeber S, Beyer F, Fransson P. 2014. Traits to ecosystems: the ecological sustainability challenge when developing future energy crops. Frontiers in Energy Research 2: 1-5. Doi: 10.3389/fenrg.2014.00017.

Fransson P. 2012. Elevated CO2 impacts ectomycorrhiza-mediated forest soil carbon flow: fungal biomass production, respiration and exudation. Fungal Ecology 5: 85-98. Doi: 10.1016/j.funeco.2011.10.001.

Fransson PMA, Johansson EM. 2010. Elevated CO2 and nitrogen influence exudation of soluble organic compounds by ectomycorrhizal root systems. FEMS Microbiology Ecology 71: 186-196. Doi: 10.1111/j.1574-6941.2009.00795.x.

Fransson PMA. 2004a. Craterellus tubaeformis (Fr.) Quél. (syn. Cantharellus tubaeformis Fr.: Fr.) + Quercus robur L. Descriptions of Ectomycorrhizae 7/8: 37-43. 

Högberg P, Plamboeck, AH, Taylor AFS & Fransson PMA. 1999. Natural 13C abundance reveals trophic status of fungi and host-origin of carbon in mycorrhizal fungi in mixed forests. Proceedings of the National Academy of Sciences. 96: 8534-8539. doi: 10.1073/pnas.96.15.8534.


Kontaktinformation

Universitetslektor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi; Avdelningen för skoglig mikrobiologi
Telefon: +4618-671864
Postadress:
Skoglig mykologi och växtpatologi , Box 7026
750 07 UPPSALA
Besöksadress: Almas Allé 5, Uppsala