Jag är disputerad i veterinär vårdhygien sedan 2024 och har en bakgrund som veterinär samt har en magister i infectious disease control sedan 2014. Jag har ett stort intresse för vårdhygien vilket även är ämnesområdet jag forskar och undervisar i. Jag sitter i styrelsen för Veterinär vårdhygienförening vilken anordnar en årlig hygienkonferens.
Jag är examinator i kursen vårdhygien på djursjukskötarprogrammet. Jag undervisar djursjukskötar- och veterinärstudenter i vårdhygien.
Bakteriell kontamination i djursjukhusmiljö
Sjukdomsframkallande mikroorganismer på patientnära ytor i sjukvårdsmiljön innebär en risk för indirekt smittöverföring. Att många sjuka djur samlas på den relativt sett lilla yta som ett djursjukhus eller klinik utgör ökar också smittriskerna. På grund av en ökande antibiotikaresistens hos många bakterier skärps kraven på smittprevention inom human- och djursjukvård. Under senare år har utbrott av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier rapporterats på djursjukhus i Sverige. Djursjukvården måste prioritera åtgärder som minskar risken för att djur ska drabbas av vårdrelaterade infektioner, speciellt när infektioner riskerar att bli svårbehandlade på grund av sin resistens.
Att studera vilka bakterier som förekommer i djursjukhusmiljön och i vilka mängder de förekommer ger oss bland annat en bild av effekten av hygienrutiner på djursjukhuset. Det ger även ett underlag för att börja undersöka vilka potentiella risker olika delar av djursjukhusmiljön kan utgöra för spridning av infektioner. För bakteriearter som återkommer frekvent i djursjukhusmiljön kan helgenomsekvensering (WGS) visa om det rör sig om husflora eller olika stammar av samma bakterieart. Att studera spridningsmönster är extra viktigt när det gäller potentiellt patogena bakterier med resistensproblematik. Med hjälp av detta kan eventuella smittkällor spåras.
Syftet med studien är att kvantifiera bakterieförekomst i en operationssal och ett ultraljudsrum, på ett smådjurssjukhus, samt att artbestämma utvalda bakteriekolonier och sekvensera gener för vissa bakteriearter t.ex. potentiellt patogena bakterier och eventuell husflora.
Projektet är finansierat av Stiftelsen Djursjukhus i Stor-Stockholm och Jan Skogsborgs stiftelse.
Utbildning
Doktor i veterinär vårdhygien, SLU, 2024
Magisterprogram i Infectious Disease Control, Södertörns Högskola 2014
Veterinärprogrammet, SLU, 2011
Tjänster
Universitetsadjunkt i djuromvårdnad, SLU 2015-
Klinikveterinär, på olika mindre veterinärkliniker 2012-2015
Amanuens i anatomi, SLU 2009
Laboratorietekniker i parasitologi, SLU 2006-2008
Alsing-Johansson, T.; Pedersen, A.; Bergström, K.; Sternberg-Lewerin, S.; Penell, J.; Bergh, A. Bacterial Contamination of Equine Dentistry Equipment—Effect of Cleaning and Disinfection. Animals 2021, 11, 2320. https://doi.org/10.3390/ani11082320