– Att utveckla skogsskötselämnet, modeller, metoder och system, är viktigare än någonsin, säger Emma Holmström, nybliven professor på SLU. En sådan utveckling innebär att utveckla såväl modeller för hur träden växer och skogen utvecklas, till metoder som röjning, gallring och trädslagsval.
Emma Holmström, 50, är en av två nya professorer vid Sydsvensk skogsvetenskap. Hon disputerade 2015 om etablering av skog med gran och björk. Emma Holmström har alltså forskat mycket på skogsskötsel av blandskog vilket hon kan fortsätta med nu, till exempel med de resultat som kommer från hennes utlagda röjningsförsök i blandskogar med gran, tall och björk.
Skogssektorn och forskningen står mitt i en stor förändring vad gäller synen på skogsskötselsystem. Redan nu har vi en rejäl ökning på forskning som rör sig mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt.
Vi kommer troligen också gå mot fler möjliga system-begrepp, till exempel naturnära skogsbruk och skogsbruk i renskötselområden. Internationalisering av kunskap, kontakter och samverkan blir också en viktig del av att utveckla skogsskötselämnet.
En annan viktig del av forskningen kommer vara att med anpassa skogsskötsel till ett förändrat klimat, där diversitet och flexibilitet är ledord för forskningsfrågorna.
– Jag märker att de flesta skogsägare och skogsföretag redan har börjat den resan. Men man vet inte riktigt hur man ska klimatanpassa. Och det här kommer vi att forska på, använda långtidsförsök och surveydata, helst samnordiskt för att öka mängden data och erfarenheter.
Det gäller att hitta en strategisk och långsiktigt hållbar skogsskötsel, och där finns flera möjliga vägar. En möjlighet är att titta på alternativa trädslag, att blanda in björk, ek och bok och andra mer torktåliga trädslag i skogarna i södra Sverige.
– Samtidigt så skulle jag vilja poängtera att vi måste också hitta anpassade skötselsystem för de vanliga inhemska trädslagen.
En anpassning av ett varmare och torrare klimat är att man kan behöva acceptera en lägre produktion i skogen, att inte ha lika många törstiga träd per hektar.
– Så förutom att ståndortsanpassa och titta på alternativ till gran, så måste man kanske fundera på att jobba med glesare skogar till exempel, säger Emma Holmström.
Det handlar om att hitta en skogsskötsel som kan hantera den ökade risken för skador i skogen.
– Dels gäller det att ha vitala bestånd. Hur påverkar olika skötselsystem hur motståndskraftiga träden är till exempel? Man måste också titta på hur ska man göra när man får angrepp. Kanske det handlar om att man måste gallra hårdare om träden börjar bli stressade innan en sekundär skadegörare kommer in, dvs svampar eller insekter som träden annars kan hantera, säger Emma Holmström.
– Jag ser att framtidens skogsskötsel innebär att man inte går efter ett fast system med ett givet förband och en given gallringsmall, utan mer bygger på en förståelse över hur träden växer eller hur de fungerar.