Hoppa till huvudinnehåll

Alla gamla nyheter

  • 05 december 2024

    Helikopter används för viktig provtagning

    Första veckan i december landade en helikopter på Campus Ultuna efter att ha genomfört en serie provtagningar i sjöar. Insatsen är en del av miljöövervakningen av sötvatten som syftar till att kartlägga vattenkvaliteten och ekosystemens hälsa.
  • 03 oktober 2024

    Nya bevis för hur mikroplaster slår mot djurlivet: ”Påverkar hela ekosystem”

    När mikroplaster sprids bland vattenlevande djur så får det betydande konsekvenser. Plasten äts av djur som snäckor. Det gör att de växer långsammare och i förlängningen har det potential att påverkar det allt liv i vattnet. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.
  • 16 september 2024

    Ny studie avslöjar hur predationstryck och siktdjup påverkar ögonstorleken hos abborrar

    I en ny studie avslöjar forskare hur predationstryck, siktdjup och föda påverkar ögonstorleken hos den europeiska abborren (Perca fluviatilis). Studien har genomförts på över 600 fiskar från 14 sjöar.
  • 05 september 2024

    De vill utreda de institutionella förutsättningarna för tvärvetenskap vid SLU

    SLU-Forskarna Jasmine Zhang och James Kurén Weldon har fått medel från SLU Future Food att utreda de institutionella förutsättningarna för tvärvetenskap vid SLU. Hur uppmuntrar institutionerna tvärvetenskapliga samarbeten, vilka hinder och trösklar finns?
  • 03 september 2024

    Avloppsvatten avslöjar ökat användande av sötningsmedel

    Analys av avloppsvatten kan visa användande av artificiella sötningsmedel. En nypublicerad studie visar konsumtionsmönster i flera svenska städer.
  • 26 augusti 2024

    Effektivisera åtgärder mot övergödningen: "Avsätt en procent av våtmarkssatsningen till utvärdering"

    Övergödningen av Sveriges vatten är en av de största miljöutmaningarna, och påverkar miljön från källa till hav. Men forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ser viktiga kunskapsluckor och menar att det behövs en ny nationell strategi för långsiktig uppföljning av övergödningsåtgärder för att effektivisera åtgärdsarbetet.
  • 02 juli 2024

    Livsmedelsberedskap och hållbarhet i fokus för SLU i Almedalen

    ”Livsmedelsberedskap som håller” var den samlande rubriken för tre programpunkter under Almedalsveckan som anordnades av SLU Future Food och forskningsprogrammet Mistra Food Futures. Hur hittar vi kombinerade lösningar på livsmedelssystemets två tuffa utmaningar: en ökad hållbarhet och en förbättrad beredskap?
  • 27 juni 2024

    Algblomningar i Östersjön – frågor och svar

    Algblomning är ett fenomen som ofta förknippas med varma somrar och stilla vatten. Men vad är egentligen algblomning? Är Östersjön särskilt utsatt? Och hur påverkas algblomningen av klimatförändringarna? SLU-forskaren Malin Olofsson ger svar och förklarar varför algblomning kan vara farligt för människor och djur.
  • 17 juni 2024

    Fotoutställning om väsen ger nya perspektiv på biologisk mångfald

    Nu öppnar en fotoutställning på Skansen som uppmärksammar förändringar i vår natur på ett annorlunda vis – genom folktrons väsen. I anslutning guidas besökare till kunskap om de verkliga miljöer som olika vattenväsen är kopplade till.
  • 17 juni 2024

    Från hälsosam mat till skräpmat: klimatförändringar bakom matkvalitet under vattenytan

    De nordliga landskapen värms upp dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden på grund av klimatförändringarna. Detta påverkar sjöarnas ekosystemfunktioner. Forskare kan konstatera förändringar i sjöarnas näringsväv.
  • 27 maj 2024

    TRACED-projektet: nya metoder att spåra farliga ämnen i våra vatten

    Nu är det kick-off-möte för projektet TRACED. Det övergripande målet för projektet är att utveckla en ny lättanvänd metod för att spåra källor till dioxinförorening. Målet är förbättrade förutsättningar att förstå och hantera de föroreningar som påverkar vattenmiljön.
  • 07 maj 2024

    Vilka metaboliter till växtskyddsmedel borde vi leta efter i svenska vatten?

    En lista på 38 metaboliter till växtskyddsmedel har identifierats som relevanta att analysera i svenska grund- och ytvatten av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB).
  • 25 april 2024

    Två nya docenter vid institutionen för vatten och miljö

    Under våren 2024 utnämndes två nya docenter vid institutionen för vatten och miljö. De nya docenterna är Anna-Karin Dahlberg och Jennifer Anderson som tidigare presenterat sina forskningsbidrag under docentföreläsningar. Deras insiktsfulla bidrag belyser behovet av att förstå och bevara våra vattensystem.
  • 02 april 2024

    Nu är det dags att börja provtagningen

    Eftersom musslor filtrerar vatten när de äter, ingår alger i deras kost. Det gör musslorna högintressanta för att lära sig mer om giftiga algblomningar. Därför provtar forskare nu musselodlingar för att få svar på sina frågor.
  • 12 mars 2024

    "Åtgärder i små vattendrag pusselbiten som saknas"

    Små vattendrag i jordbruket finns överallt men är samtidigt förbisedda, trots deras viktiga roll för att reglera funktioner och tillstånd i ekosystem nedströms. De ses ofta som passiva rör som transporterar näringsämnen och sediment från jordbruket, men med förbättrad förvaltning skulle de kunna bli ekosystem som ger många fördelar. - Vi behöver ett paradigmskifte bortom den nuvarande synen på dessa vattendrag, säger Magdalena Bieroza, forskare vid SLU.
  • 16 februari 2024

    Värdefulla insikter kring tvärvetenskapliga arbetssätt ledde till vetenskaplig artikel

    Multifunktionella landskap stod i fokus för en av de två tematiska grupperna som fördjupat sig i tvärvetenskapliga arbetssätt under inom Interdisciplinary Academy (IDA) vid SLU. Gruppen har nu fått en vetenskaplig artikel publicerad som baseras på deras gemensamma arbete och erfarenheter.
  • 10 januari 2024

    Tre nya docenter vid institutionen för vatten och miljö

    Under 2023 utnämndes tre nya docenter vid institutionen för vatten och miljö. De nya docenterna är Anna Székely, Fernando Puente Sanchez och Marcus Wallin.
  • 14 december 2023

    Nya insikter om föroreningar av kvicksilver i akvatiska ekosystem

    Föroreningar av potentiellt giftigt kvicksilver är den enskilt vanligaste orsaken till att europeiska vatten inte uppnår målen i EU:s ramdirektiv för vatten. Frågan om torvmarker kommer fortsätta att ackumulera kvicksilver eller inte, är nyckelfrågan för om kvicksilver ska slippa denna tvivelaktiga utmärkelse.
  • 13 december 2023

    Ny studie från SLU visar PFAS i mark och organismer på Frösön

    I en ny studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har halterna av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i däggdjur och växter på Frösön i Jämtland undersökts. I området har höga halter av PFAS tidigare uppmätts i vatten och fiskar. Resultaten från studien visar att PFAS har tagits upp i jord, växter och djur.
  • 08 december 2023

    Stor variation av fosfor i diken och bäckar

    Hur fungerar fosforinbindning i jordbruksdiken och vattendrag, och hur varierar det mellan årstider och geografiska områden? Trots liknande totalfosforkoncentrationer finns stora skillnader i hur fosfor är bunden i suspenderat sediment, enligt en studie från SLU.
  • 01 december 2023

    Unga kvinnliga vattenforskare på SLU sticker ut

    Våra vattenforskare står sig väl i konkurrensen om forskningspengar. Inte mindre än 16 vattenprojekt på SLU har beviljats medel från de nationella forskningsråden och EU under 2023. Till största delen handlar det om finansiering till forskare tidigt i karriären, och det är kvinnorna som står som huvudsökande på åtta av de beviljade projekten.
  • 22 november 2023

    Vattenkvalitet diskuteras ur flera perspektiv

    Skadliga kemikalier finns överallt. Experter jobbar på olika håll för att detta problem ska vara möjligt att kontrollera och förhoppningsvis även minska. För att samla krafter och hitta hållbara lösningar på problem är det viktigt att lyfta dessa frågor tillsammans. Som expert på miljöföroreningar i vatten har professor Karin Wiberg nyligen lett en workshop om kemiska föroreningar i vatten.
  • 16 november 2023

    Livsviktig kunskap om antimikrobiell resistens

    Antimikrobiell resistens är ett angeläget forskningsområde där Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med livsviktig kunskap. Vi vill öka medvetenheten om detta globala problem under World Antimicrobial Awareness Week (WAAW) som pågår i november varje år.
  • 20 oktober 2023

    Kemikalier och miljöföroreningar i fokus på Uppsala Health Summit

    Årets upplaga av det internationella toppmötet Uppsala Health Summit tar sig an utmaningarna kring kemikalier och miljöföroreningar. Mötet kommer bland annat att fokusera på lösningar som kan förhindra framtida utsläpp, och hur insatser på global och nationell politisk nivå kan påskyndas.
  • 17 oktober 2023

    Olika våtmarker, olika förutsättningar

    Under 1900-talet torrlades många våtmarker för att återvätas under 2000-talet. Under de senaste 30 åren har det svenska EU-programmet för landsbygdsutveckling finansierat anlagda våtmarker med två mål: minskning av näringsämnen och bevarande av biologisk mångfald. Forskare har nu undersökt om satsningen nått sina mål.
  • 16 oktober 2023

    PFAS-forskningen kan avgöra utsläppskälla

    Det går att spåra utsläppskälla enligt forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Vetenskapligt stöd för att finna föroreningarnas ursprung kan användas i olika sammanhang, som i domstolsprocessen mellan den lokala dricksvattenproducenten Uppsala vatten och Försvarsmakten.
  • 16 oktober 2023

    Vi uppmärksammar Världsmatdagen

    På Världsmatdagen vill vi uppmärksamma dricksvatten och sjömat. För att möta efterfrågan på hälsosam mat finns det forskning på SLU som ökar kunskapen om hållbara sätt att ta fram dessa livsmedel från vattnet. Den här forskningen är viktig både för oss konsumenter och för miljön.
  • 12 oktober 2023

    Oroväckande kemikalier i Sveriges tre största sjöar presenteras i avhandling

    Utvecklingen av kemiska produkter bidrar till människors hälsa och förbättrar den allmänna tillvaron. Men användandet av produkterna gör samtidigt att de till viss del hamnar i miljön. Då behövs också ny kunskap om dessa ämnen och vad som händer med dem i miljön.
  • 05 oktober 2023

    Teknik som tar bort PFAS från förorenat vatten har utvärderats

    Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska i naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
  • 19 september 2023

    Här visar data översvämningarna

    På senaste tiden har analyspersonalen vattenkemiska laboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet fått analysera om många vattenprover eftersom systemen larmat för avvikande resultat. De avvikande resultaten beror på översvämningarna runtom i landet.
  • 18 september 2023

    Ny översikt av antibiotikaresistenta ämnen i vatten

    Den ökande förekomsten av antimikrobiella ämnen i vatten är ett bekymmer. Ämnena kan dessutom omvandlas till stabila nedbrytningsprodukter under sin livscykel vilket försvårar riskhanteringen. SLU-forskare har därför gjort en sammanställning över tänkbara nedbrytningsprodukter och uppskattat deras risker.
  • 11 september 2023

    50 års mätningar av växtnäringsläckage från jordbruksmark

    Observationsfält på åkermark, som är en del av den nationella miljöövervakningen, firar 50 år av mätningar av avrinning och växtnäringsläckage från fält i Sverige. Mätserierna är ovärderliga som historiskt arkiv, för nutida frågeställningar och i ett framtida klimat. För att uppmärksamma årsdagen bjuder institutionen för mark och miljö in till ett seminarium den 25 oktober om observationsfälten då, nu och i framtiden.
  • 07 september 2023

    Europeiska vattendrag har återhämtat sig men nu bromsar utvecklingen in

    En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltningen.
  • 06 september 2023

    Startbidrag från Europeiska forskningsrådet till mikrobiolog från SLU

    En forskare i mikrobiell ekologi vid SLU har tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett så kallat startbidrag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Maliheh Mehrshad kommer att använda anslaget för att förbättra vår förståelse för evolutionen hos virus som infekterar bakterier. ERC:s startbidrag är värda i genomsnitt 1,5 miljoner euro.
  • 04 september 2023

    Hur påverkas miljön av kriget i Ukraina?

    Nyligen besökte miljöforskaren Viktor Karamushka och fem andra forskare från Kiev National University SLU i Uppsala för att diskutera bedömning av miljöskador och restaurering av skadade ekosystem som uppstår i samband med kriget i Ukraina.
  • 18 augusti 2023

    Metanutsläppen varierar över Mälaren som förväntat

    Växthusgasen metan har hamnat allt mer i fokus sedan NordStream-incidenten. Forskare och beslutsfattare har även intresserat sig för mer vanliga metanutsläpp från vattendrag, men tidigare förbisett utsläpp från stora sjöar. En ny studie från SLU dokumenterar metanutsläppen i Mälaren och är ett välkommet tillskott eftersom det är Sveriges tredje största sjö.
  • 18 augusti 2023

    Rekordstor försäljning av bekämpningsmedel

    Försäljningen av bekämpningsmedel har ökat kraftigt de senaste åren, men det syns ingen ökning av halterna i miljöövervakningen, enligt Mikaela Gönczi, föreståndare för SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB). Det här belystes i ett nyhetsinslag på SVT.
  • 29 juni 2023

    SLU stödjer Landsbygdsdepartementet vid konferens om jordbruks- och livsmedelssystem i Rom

    Den femte konferensen mellan Afrikanska unionens (AU) och Europeiska unionens (EU) jordbruksministrar äger rum den 30 juni i Rom, inom ramen för partnerskapet mellan Afrika och EU. Temat för ministerkonferensen i år är "Resilient food systems and sustainable agricultural value chains". Tillsammans med SLU anordnar Landsbygdsdepartementet ett sidoevenemang under konferensen.
  • 27 juni 2023

    Bidrag till bioblitzen 2023 - vattenlevande organismer

    Vinner SLU bioblitzen Biodiversity Campus Challenge? Med alla våra campus finns det ju goda förutsättningar i alla fall. En promenad bland några av vattensamlingarna på Campus Uppsala gav utdelning. Proffsen på sötvattensorganismer fyllde både på ett gäng antal inrapporterade arter i årets utmaning och sin egen kunskap.
  • 16 juni 2023

    Nya medel för att forska om återställande av skogens våtmarker

    Det finns stora förhoppningar om att återvätning av våtmarker ska leda till minskade koldioxidutsläpp. Exempelvis. Men vi vet fortfarande ganska lite om hur man bäst åstadkommer önskvärda och hållbara resultat av våtmarksrestaureringar. Det behövs utvärdering av tidigare och kommande insatser och därför är det glädjande att ett forskningsprogram fått medel.
  • 14 juni 2023

    Ny studie: ingen spridning av den invasiva cyanobakterien i Sverige - än

    Invasiva arter medför en mängd olika problem. Därför är det viktigt att förstå drivkrafterna bakom sådana arters framgång, hur invasionsprocessen går till och vilka konsekvenserna är. En annan viktig fråga är: vad kan vi göra för att upptäcka arten så tidigt som möjligt? Det har doktoranden Carlotta Meriggi har studerat i sitt projekt som handlar om en invasiv cyanobakterie, en liten organism med stor inverkan på ekosystem.
  • 08 juni 2023

    SLU uppmärksammar Världshavsdagen

    Idag, den 8 juni, är det Världshavsdagen. SLU Vattenforum ägnar extra uppmärksamhet åt havsfrågor och globala hållbarhetsmål under denna dag.
  • 07 juni 2023

    SLU-forskare leder ny arbetsgrupp i HELCOM - från källa till hav

    Östersjön är ett hav som delas av många länder och det är viktigt att samarbeta för miljön. Den mellanstatliga organisationen HELCOM arbetar för att skydda Östersjön. Forskaren Lars Sonesten är sedan länge engagerad i arbetet med HELCOM och han har nu fått en ny roll inom organisationen. Hans insats är fokuserad på de näringsämnen och miljögifter som havet får ta emot.
  • 01 juni 2023

    Så mådde Mälaren 2022

    Mälaren. Den har ett komplext ekosystem och det är många intressen som ska samsas här. Därför är det viktigt att kolla hur sjön mår och samarbeta för att den ska fortsätta att må så bra som möjligt. En summering visar att stationer med sämre ekologisk status är fler än de stationer som har god status.
  • 30 maj 2023

    Kungligt stipendium för forskning om okända miljögifter i vatten

    Alberto Celma Tirado har tilldelats ett stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Han får stipendiet för att utveckla nya metoder som hjälper till att hitta okända miljögifter i vatten.
  • 27 april 2023

    Internbelastning - det dolda övergödningsproblemet

    Övergödning är ett av de största miljöproblemen för våra sjöar och kustvikar. Övergödningen kan uppstå när sjöbottnen släpper fosfor, så kallad internbelastning. Brian Huser, forskare på SLU, är medförfattare till en ny handbok i ämnet.
  • 18 april 2023

    Sensorer rekommenderad förstärkning i miljöövervakningen

    Är sensorer ett bra verktyg för miljöövervakningen? Emma Lannergård och Jens Fölster, SLU har utvärderat detta för svenska vattendrag. Deras slutsats är att sensorer i miljöövervakningen medför möjligheten till starkare beskrivningar av miljötillståndet och ger bättre beslutsunderlag för effektiva åtgärder.
  • 13 april 2023

    Analyserar och samlar kunskap om giftiga algblomningar

    Vi kan förvänta oss att giftiga algblomningar blir vanligare allt eftersom klimatet förändras. Att lära sig mer om vilka gifter algerna producerar och under vilka omständigheter blir därför allt viktigare. Därför startar vi nu ett centrum för analys och insamling av kunskap med fokus på giftiga alger.
  • 24 mars 2023

    Så här försäkrar vi oss om pålitliga analysresultat

    Du ser inte kiselalger i vattnet, men är så många och säger så mycket att det borde eka mellan bergen! Hos oss arbetar experter som ger dem röst – de små, små kiselalgerna. Men hur kan man vara säker på att man tolkar rätt?
  • 23 mars 2023

    SLU Urban Futures öppna utlysning: Urban Healthscapes 2023

    SLU Urban Futures hubb i Alnarp utlyser såddfinansiering till forskningsprojekt som syftar till att stärka SLU:s tvärvetenskapliga kompetens kring urban hälsa, och utveckla den tematiska inriktningen 'Urban Healthscapes' vid SLU.
  • 20 mars 2023

    Beräknar hur biologisk mångfald blir påverkad av dammar

    Går det att sätta en siffra på och beräkna den effekt som dammar har på biologisk mångfald? Både när man bygger eller tar bort en damm? Den frågan har Peter Carlson funderat på.
  • 27 februari 2023

    Kunskapsutbyte med afrikansk miljöövervakning

    Vi har en ovanligt lång tradition av robust miljöövervakning och miljöanalys (EMA) i Sverige. De många fördelarna med att övervaka och analysera förändringar i miljön är något vi gärna delar, varför forskare från SLU engagerar sig i kunskapsutbyte med afrikansk miljöövervakning. En specifik aktivitet inom detta område är presentationer från SLU-professor Kevin Bishop och forskare Jens Olsson vid en kongolesisk konferens om biologisk mångfald.
  • 22 februari 2023

    Ny SLU-professor vill veta om vi ska vara oroliga för organiska miljöföroreningar i dricksvatten

    Det finns förmodligen mer än 100 000 organiska miljöföroreningar som cirkulerar i miljön. Den nytillträdde SLU-professorn i organisk miljökemi, Lutz Ahrens, fokuserar på att identifiera nya farliga kemikalier för att säkerställa att vårt dricksvatten är säkert för konsumtion.
  • 01 februari 2023

    Internationella våtmarksdagen – forskning ur ett vattenperspektiv

    Vi ser att våtmarker blir allt mer intressanta. Detta har ofta att göra med de pågående klimatförändringarna och den minskande biologiska mångfalden, för vilka våtmarker spelar en viktig roll. Eftersom våtmarker ska ha en viss mängd vatten, är vattenperspektivet såklart viktigt. Vi delar med oss av vår kunskap så här vid internationella våtmarksdagen.
  • 19 januari 2023

    Forskning om utsläpp av växthusgaser under vattenytan vid pappers- och massabruk

    Tidningen Extrakt har publicerat en artikel som uppmärksammar forskning om de utsläpp av växthusgaser som sker under vattenytan vid pappers- och massabruk, i de så kallade fiberbankarna. Anna-Karin Dahlberg, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU är intervjuad i artikeln.
  • 17 januari 2023

    Lösningsfokuserad studie ger modell som stöttar planeringen av strandkanter

    Den del i landskapet som binder samman vattendrag och omkringliggande mark är högintressant ur flera perspektiv. Här finns starka intressen som inte alltid lyckas komma överens. Nu finns det hjälp för detta: en modell som ger stöd vid planering av strandkanter.
  • 11 januari 2023

    Så blir svenska bin exponerade för växtskyddsmedel

    Växtskyddsmedel används i lantbruket för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra blombesökande insekter exponeras för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen visade sig innehålla många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen skulle därför kunna vara ett sätt att övervaka risken med växtskyddsmedel för blombesökande insekter. Det visar en ny studie från SLU och Lunds universitet.
  • 21 december 2022

    Avloppsvattnet visar att coronavirus sprids snabbt i hela landet

    Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.
  • 09 december 2022

    Motsatserna minskad budget och ökade krav

    Tidningen Extrakt har publicerat en artikel som uppmärksammar den minskade budget som miljöövervakningen har, samtidigt som de internationella kraven ökar. Jens Fölster, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU är intervjuad i artikeln.
  • 08 december 2022

    Stärkt forskning och undervisning om vatten

    Under 2022 har institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fått fyra nya docenter. Detta innebär en förstärkning av den forskning och undervisning som sker på SLU inom sötvattensområdet.
  • 02 december 2022

    Storymap: rätt åtgärd för näringsläckage på rätt plats

    För att minska näringsläckage från jordbruk har forskare vid SLU tagit fram ett verktyg som enkelt visar hur åtgärder passar olika platser och lägen. Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan zooma in på ett område.
  • 30 november 2022

    Nya MACRO-DB 5.0 lanserat, uppdaterat riskbedömningsverktyg

    MACRO-DB är ett riskbedömningsverktyg för tillståndsprövning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) tillhandahåller verktyget som har funnits tillgängligt för användning sedan 2013. Verktyget har utvecklats under flera år och nu lanseras den ny version, MACRO-DB 5.0.
  • 30 november 2022

    Bättre verktyg för minskad övergödning i Mälardalen

    Diken och bäckar som avvattnar jordbrukslandskapet för med sig fosforhaltigt slam till åar och sjöar nedströms. Det finns åtgärder mot erosion och fosforförluster från åkrar, och algblomning i övergödda vatten, men det är viktigt att de sätts in där de gör störst nytta. Sara Sandström från SLU har i sitt doktorsarbete vidareutvecklat en metod att ta fram erosionskartor som visar var riskerna är störst, och när under året.
  • 28 november 2022

    Ny finansiering för vattenforskning

    Under hösten 2022 har institutionen för vatten och miljö, SLU, kunnat glädja sig åt flera forskningsbidrag och kan öka vår kunskap om vatten ur flera perspektiv. Den nya forskningen kommer lära oss mer om mikrobiologi, växthusgaser, brunifiering, metanomsättning, lakvatten, dricksvatten och ekosystem.
  • 08 november 2022

    600 sjöar och 1000 vattendrag till nya bedömningsgrunder

    Under hösten 2022 har ett uppdaterat sätt att bedöma näringsämnen i sötvatten blivit infört i Sverige. Bedömningarna gäller vatten i Sverige och är nu harmoniserat med bedömningar av vatten i Östersjöområdet. Det uppdaterade verktyget gör att fler sjöar kan klassas med god status.
  • 08 november 2022

    Vattenforskare får pris för bästa doktorsavhandling

    Alberto Celma som disputerade i Spanien 2021 har tilldelats pris för sin doktorsavhandling om förbättring av screening-tekniker som används för att hitta kända och okända substanser i vatten. Alberto är idag anställd som postdoc på institutionen för vatten och miljö, SLU och arbetar med identifiering av miljöföroreningar i dagvatten.
  • 24 oktober 2022

    Bottensediment avslöjar hur livet i fjällsjöar påverkas av ett varmare klimat

    Spåren av det allt varmare klimatet är särskilt tydliga i fjällvärlden. Grönskan breder ut sig över tidigare bar mark, och samtidigt blir fjällsjöarna mer näringsfattiga. Klimatförändringar verkar däremot inte förändra näringsvävarna i sjön i samma grad. Det visar en avhandling från SLU som bygger på analyser av bottensediment som har avlagrats i sjöarna under nära 6000 år, samt miljöövervakningsdata från de senaste trettio åren.
  • 12 oktober 2022

    Finns det gift i dricksvattnet?

    Den här frågan tränar Alberto Celma och Svante Rehnstam från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på att kunna svara på. De deltar i ett projekt som har målet att öka möjligheten till identifikation av okända ämnen i dricksvatten på ett snabbt och träffsäkert sätt vid olika typer av kriser. Albertos och Svantes bidrag handlar om deras kunskap om hur man kan hitta okända ämnen i vatten.
  • 11 oktober 2022

    Placering och storlek avgör våtmarkens kostnadseffektivitet

    Sedan början av 1990-talet har många våtmarker anlagts i Sverige. Anledningarna har varit flera. Men det är hittills få studier som följt upp hur effektiva våtmarkerna verkligen är.
  • 27 september 2022

    Samarbete bäddar för ökade kunskaper om Europas ekosystem

    Delegationer från europeiska länder samlas på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala för att för första gången träffas på plats och besluta i frågor som rör hur det europeiska nätverket av forskningsstationer ska vidareutvecklas till en officiell infrastruktur. SLU som länge arbetat med fältforskningsstationer har flera representanter med i arbetet och därmed goda möjligheter att påverka.
  • 19 september 2022

    Philip McCleaf, Uppsala Vatten, tilldelas Mårten Carlssons pris 2022

    Philip McCleaf, process- och utvecklingsingenjör vid Uppsala Vatten och Avfall AB, tilldelas Rektor Mårten Carlssons pris 2022. Hans insatser för forskning och utbildning vid SLU kring PFAS-föroreningar i mark och dricksvatten är ett föredömligt exempel på sådan samverkan mellan SLU och det omgivande samhället som priset ska uppmuntra. Priset på 50 000 kr kommer att överlämnas i samband med SLU:s promotionshögtid den 8 oktober.
  • 29 augusti 2022

    Hittar nya miljöföroreningar i Mälaren

    Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt och därför är det viktigt att övervaka vattenkvaliteten. Vi analyserar vattnet regelbundet för att se vilka kända kemikalier som går att hitta. Men hur är det med alla nya kemikalier?
  • 01 juli 2022

    När forskningen får ett kvitto

    Det är viktigt att nå ut med forskningsresultat för att de ska komma till nytta i samhället. Hög citering av forskningsartiklar är ett mått på stor uppmärksamhet och att innehållet kan vara till stor nytta. Därför är det extra glädjande om artiklarna till och med hamnar på topplistor över de mest citerade artiklarna.
  • 30 juni 2022

    Komplexa data blir åskådliga med musik

    När man vill nå en bred publik med komplexa vetenskapliga resultat kan det vara svårt att beskriva slutsatserna. Tonsättningen av data kan vara en lösning. Tonerna kan tillsammans fånga en stor mängd data på ett sätt som kommunicerar komplexa samband som klimatförändringar och psykisk ohälsa enligt en nyligen publicerad studie.
  • 23 juni 2022

    Sjömat är supermat för människor och för vår planet

    SLU Global, SLU Aqua och SLU Akvakultur arrangerade ett webbinarium om hållbar sjömat. Experter från SLU, WorldFish, CGIAR, internationella intressenter och organisationer deltog och diskuterade hållbara lösningar för framtiden. Ta del av inspelningen och deras "Take-aways"!
  • 10 juni 2022

    Så mådde Mälaren 2021

    Mälaren är en sjö som är viktig för många människor. Institutionen för vatten och miljö summerar årligen det viktigaste från miljöövervakning och forskning i och runt Mälaren. Överlag visar statusrapporten från 2021 att stationer med måttlig status dominerar.
  • 08 juni 2022

    Rollen för buffertremsor vid vattendrag

    Buffertremsor har en viktig roll för den ekologiska statusen i livsmiljöer i vattendrag och strandkanter. En ny avhandling från institutionen för vatten och miljö beskriver buffertremsor i jordbrukslandskap över hela Europa, med fokus på vattendrag i Mälarens avrinningsområde runt Uppsala. Avhandlingen ger vetenskapligt bevis för rehabilitering och implementering av buffertremsor.
  • 01 juni 2022

    Kungligt stipendium för forskning om algblomning i Bottenhavet

    Malin Olofsson har tilldelats ett stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Hon får stipendiet för att forska vidare på algblomning i Bottenhavet.
  • 01 juni 2022

    En både smart och vacker park

    Med den nyöppnade Gottsunda dagvattenpark i Uppsala finns möjlighet att visa hur samspelet i vattenmiljön kan se ut. Samtidigt blir dagvatten från Uppsala renat i parken. Institutionen för vatten och miljö har deltagit genom forskare Jens Fölster som närvarade vid invigningen.
  • 17 maj 2022

    PARC förbättrar riskbedömning av kemikalier

    Ett europeiskt forsknings- och innovationsprogram har i dagarna lanserats för att utveckla nästa generations riskbedömning för kemikalier. Programmet som heter PARC, European Partnership for Assessment of Risks from Chemicals handlar både om människors hälsa och miljön. Från Sverige deltar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, genom flera forskare.
  • 12 maj 2022

    Projekt vid SLU på IVAs 100-lista

    Den årliga 100-listan över viktiga forskningsprojekt är nu presenterad av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). I listan återfinns åtta projekt där Sveriges lantbruksuniversitet deltar, varav två från institutionen för vatten och miljö.
  • 11 maj 2022

    Omikron-varianten BA.2 tog över i Sverige redan i början av mars

    Återkommande analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar hur smittläget förändras i samhällen och hur olika varianter av viruset avlöser varandra. En ny detaljstudie av prover från Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar visar hur varianten omikron BA.2, som dök upp i proverna i början av januari, dominerade stort i början av mars.
  • 09 maj 2022

    Jubilerande samarbete mellan experter

    Experter från flera olika organisationer gick samman för 20 år sedan för att arbeta med utsläpp. Idag kan samarbetet SMED, Svenska Miljöemissionsdata se tillbaka på ett arbete som blivit ett internationellt föredöme. Syftet är att ta fram statistik över utsläpp till nationell och internationell rapportering.
  • 05 maj 2022

    Oroande fynd av nanoplast i avlägsna skogsvatten

    Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar, vattendrag och dammar i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Resultaten har just publicerats i Environmental Research Letters av forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat SLU. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer.
  • 13 april 2022

    Detektivarbete för att följa sjögullens spridning

    Sjögull är en vattenväxt som finns i Sveriges sötvatten. Den blev inplanterad i Sverige under slutet av 1800-talet och har sedan dess spridit sig. Hur spridningen har gått till är spårat med hjälp av DNA-baserade metoder. Forskningen sätter även ljus på vart risker för vidare spridning finns och var man bör sätta in bekämpningsåtgärder.
  • 13 april 2022

    Covid-19 kan vara en luftburen smitta i sjukhus och andra inomhusmiljöer

    Det har funnits bristande kunskap, och delade meningar, om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luften, och menar att smittskyddsrutiner måste anpassas till detta.
  • 11 april 2022

    Vikten av data tydliggörs med vinnare av hackaton

    Vinnarna av ett hackaton använde miljöövervakningsdata från SLU. Både vikten av bra data blev därmed tydlig, men visade även hur den kan användas. Temat för tävlingen var hur framtidens skogsbruk kan bli mer hållbart.
  • 04 april 2022

    Fler vattenverk ska kunna använda optiska sensorer

    Optiska sensorer är mycket värdefulla verktyg för att optimera dricksvattenberedningen, men de används i dag bara i ett fåtal större vattenverk i Sverige. Nu finns det skräddarsydda analyspaket som är fritt tillgängliga för hela branschen för att fler vattenverk ska kunna förbättra reningen av naturligt organiskt material.
  • 22 mars 2022

    Nya grepp för att rena vatten

    I början av april disputerar Malin Ullberg på sin avhandling. Avhandlingen bidrar med nya rön om hur olika processer med aktivt kol kan användas under olika förhållanden för att behandla vatten. Arbetet bakom avhandlingen är ett bidrag för att skydda människors hälsa i framtiden.
  • 22 mars 2022

    SLU lyfter kunskap om grundvatten under Världsvattendagen

    Idag är det den 22 mars och Världsvattendagen, i år med fokus på grundvatten: ”gör det osynliga synligt”. På SLU uppmärksammar vi vattenfrågorna och deras roll i de globala hållbarhetsmålen lite extra just den här veckan. Håll utkik i våra sociala medier.
  • 15 mars 2022

    Mysteriet tätnar rörande granens historia i Sverige

    Trots att granen är så viktigt i Sverige och idag det vanligaste trädslaget i våra skogar, tog det lång tid för den att etablera sig. Hur etableringen gick till har varit föremål för flera studier. Efter en nyligen publicerad studie drar författarna slutsatser som öppnar dörren till ny intressant forskning.
  • 07 mars 2022

    Pengar för ny kunskap om cyanobakterier

    Cyanobakterier förknippas kanske främst med obehagliga algblomningar. Men att de också spelar en viktig roll i Östersjöns ekosystem understryks av forskaren Malin Olofsson. Nu har hon fått ett stipendium för att undersöka läget för cyanobakterier i Bottenhavet.
  • 22 februari 2022

    Korta sammanfattningar av vetenskapliga artiklar från CKB

    Cocktaileffekten i svenska vattendrag har studerats och nytt angreppssätt för att hitta fler nedbrytningsprodukter till växtskyddsmedel i vattenmiljön har testats.
  • 08 februari 2022

    Hur transporteras och lagras fosfor i landskapet?

    Fosfors transport i landskapet beskrivs i ny avhandling från institutionen för vatten och miljö. Lagrad fosfor på botten av vattendrag tillsammans med studier av kortsiktiga variationer i vattenkemin har varit fokus för de fyra studierna som genomförts i Sävjaån i närheten av Uppsala.
  • 07 februari 2022

    Ny kunskap om klimatförändringar i Arktis

    Klimatförändringar har en mycket större inverkan på Arktis, än på många andra områden i världen. Detta säger Willem Goedkoop, forskare på institutionen för vatten och miljö, SLU. Han har tillsammans med forskarkollegor från samtliga arktiska länder skrivit artiklar om hur klimatförändringarna påverkar arktiska sjöar och vattendrag. Artiklarna publicerades i februari 2022.
  • 03 februari 2022

    Omikron-varianten BA.2 syntes först i avloppsvatten från Malmö och Kalmar

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten från fyra svenska städer visade för en tid sedan att varianten omikron hade konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022. En fördjupad analys visar nu hur omikronvarianten BA.2, som dominerar i Danmark, spred sig i Sverige under veckorna efter nyår. Städerna i den nya studien är Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar.
  • 02 februari 2022

    Kan avloppsvatten vara en resurs?

    Det finns ett stort behov av ökad kunskap om hur olika typer av resurser kan återanvändas. En sådan möjlig resurs är renat avloppsvatten. Forskningsmedel har beviljats av Naturvårdsverket till institutionen för vatten och miljö, SLU, för ett tvärvetenskapligt projekt (REASSURE). Projektet kommer att öka kunskapen om hur användningen av renat avloppsvatten skulle kunna vara en hållbar resurs.
  • 27 januari 2022

    Podcast om PFAS

    Forskning om PFAS-förorening är viktig för att undersöka riskerna med dessa långlivade, toxiska och globalt spridda miljöföroreningar. På institutionen för vatten och miljö, SLU, pågår därför studier där flera forskare är involverade. Två av dem är Sanne Smith och Lutz Ahrens, som nyligen medverkade i en podcast för att prata om PFAS i Uppsalas dricksvatten.
  • 20 januari 2022

    Att återställa sjöars ekosystem

    När sjöars ekosystem fungerar väl, är vattenkvaliteten god. Då kan vi människor utnyttja de resurser som vattnet utgör. Rent vatten kan vi nyttja för att hämta dricksvatten, ta en simtur eller fånga fisk till middag. Oskar Agstam-Norlin har skrivit en doktorsavhandling som visar hur sjöarnas ekosystem kan återställas på ett varaktigt och effektivt sätt.
  • 17 januari 2022

    Omikron dominerar nu nästan helt i avloppsvattnet

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.
  • 12 januari 2022

    Publicerade studier om hur klimatförändringar påverkar näringsväv i sjöar

    Två nyligen publicerade studier tyder på förändringar i sjöarnas ekosystem på grund av klimatförändringar. Scenarier för klimatförändringar förutspår en ökad medeltemperatur i sjöar. Enligt de nyligen publicerade studierna kommer detta att förändra sjöars näringsväv, vilket resulterar i sänkt matkvalitet.
  • 14 december 2021

    Stora förluster av koldioxid från myrar på hösten

    En ny studie visar att koldioxiden i myrarnas vattenfyllda torv inte är stabil. Snabb transport av koldioxid till ytan sker plötsligt varje höst. Detta har upptäckts genom fyra års täta mätningar av koldioxidhalten i myrvattnet.
  • 13 december 2021

    Vetenskaplig publikation av resultat från växthusscreening 2017-2018

    SLU genomförde en studie av växtskyddsmedel i vattendrag utanför växthusanläggningar 2017-2018. Nu finns resultaten vetenskapligt publicerade i Science of The Total Environment.
  • 03 december 2021

    Ordförande inom eLTER

    Kevin Bishop från institutionen för vatten och miljö har valts till ordförande för den europeiska långsiktiga ekosystemforskningens interrimsråd (eLTER IC).
  • 03 december 2021

    Lärarutbyte med Thailand

    Brian Huser vid institutionen för vatten och miljö har beviljats bidrag från Linnaeus-Palme-programmet för att planera utbyte med Khon Kaen-universitetet i Thailand.
  • 01 december 2021

    Förslag till nya bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag

    För bedömningen av näringspåverkan beräknas referensvärden för totalfosfor för varje vattenförekomst som har mätdata. Med det nya förslaget tas bättre hänsyn till att jordbruksmarken har högre naturligt läckage av näringsämnen än andra markslag.
  • 30 november 2021

    Nya Formas-projekt om bland annat övergödning och näringsutarmning

    Maliheh Mehrshad och Danny Lau från institutionen för vatten och miljö har beviljats nya forskningsprojekt av Formas. Flera forskare vid institutionen för vatten och miljö är också medsökande på andra beviljade projekt.
  • 17 november 2021

    World Antimicrobial Awareness Week 18-24 november – SLU bidrar med kunskap

    På den Europeiska antibiotikadagen 18 november, drar den årliga World Antimicrobial Awareness Week igång. Årets tema är Spread Awareness, Stop Resistance. Kampanjen syftar till att öka medvetenheten om global antimikrobiell resistens och att uppmana till handling för att stoppa ytterligare uppkomst och spridning av läkemedelsresistenta infektioner. AMR är ett angeläget forskningsområde där SLU bidrar med ny kunskap.
  • 15 november 2021

    Nytt Formasprojekt om ekosystemtjänster i rinnande vatten

    Amélie Truchy vid institutionen för vatten och miljö har tilldelats 5,2 miljoner av Formas.
  • 15 november 2021

    Vetenskapsrådet ger pengar till nya projekt om kvicksilver och växthusgaser

    Kevin Bishop och Marcus Wallin från institutionen för vatten och miljö har tilldelats 3,9 miljoner kronor var av Vetenskapsrådet för ett projekt om kvicksilver respektive ett projekt om växthusgaser.
  • 11 november 2021

    Våtmarksrenovering - risk för oönskade utsläpp

    När man restaurerar våtmarker finns risk för att utsläpp av växthusgasen metan och metylkvicksilver ökar. Forskare vid SLU undersöker nu hur stora utsläppen är och hur de kan minskas.
  • 08 november 2021

    Miljömålsindikator ger felaktig bild av skogsbrukets försurande påverkan

    Risken att uttaget av biobränslen (hyggesrester) från skogsbruk ska leda till skadlig försurning av marken kan skattas på olika sätt. Den indikator som idag används av myndigheter i bl.a. Sverige ger dock en förenklad, och ibland missvisande bild av försurningens omfattning och orsaker. Det visar ett forskarlag från SLU, som påpekar att indikatorn överdriver försurningsrisken och är olämplig som grund för rådgivning.
  • 14 oktober 2021

    Fortsatt finansiering för Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES)

    Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES) har beviljats fortsatt finansiering för 2023–2027 från Vetenskapsrådet (VR). SITES är en nationell infrastruktur för långsiktig fältbaserad ekosystemforskning. SLU är koordinator för SITES och fem av fältstationerna inom SITES drivs av SLU.
  • 30 september 2021

    Nytt centrum för miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige

    Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta arbeta förvaltas och utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Centrumet ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.
  • 28 september 2021

    Karriärbidrag till forskare vid institutionen för vatten och miljö

    Docent Foon Yin Lai vid institutionen för vatten och miljö är en av fem forskare som av SLU:s rektor tilldelats tre miljoner kronor i ett så kallat karriärbidrag.
  • 15 september 2021

    Så överlever mikrober i urbergets djupa, extremt näringsfattiga grundvatten

    Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt, men det finns liv där. Ett mikrobsamhälle som tillväxer i ”utbrott” och sedan går i vila, och som består av arter som är väldigt olika men samarbetar, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö. Det visar ett forskarlag som har utnyttjat dna-teknik och vatten från underjordiska observatorier i Sverige och Finland.
  • 10 september 2021

    Storskalig kartläggning av europeiska sjöars mikroflora

    Vilka osynliga bakterier, arkéer, virus och protozoer döljer sig i våra sjöar? Varje droppe vatten innehåller miljontals encelliga organismer som inte kan ses med blotta ögat, och för att kartlägga och beskriva mångfald och funktion hos dessa behöver vi använda oss av nya metoder som utgår från organismernas arvsmassa.
  • 09 september 2021

    Informationsfilm om att minska läckage av diflufenikan

    Säkert växtskydd har tagit fram en informationsfilm riktad till lantbrukare om hur läckaget av diflufenikan kan minskas. Gustaf Boström från SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) är med och berättar om resultaten från utvärderingen av diflufenikankampanjen baserat på miljöövervakningsdata.
  • 30 augusti 2021

    Fiberbankar kan vara en stor källa till växthusgasutsläpp

    Att fiberbankar som bildats i hav, sjöar och älvar på grund av orenade utsläpp från pappers- och skogsindustrin innehåller dioxiner och andra miljögifter är ett problem som varit känt länge. Nu visar forskning från SLU och Uppsala universitet att fiberbankarna också bildar stora mängder växthusgaser. Så mycket som sju procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp skulle kunna komma från fiberbankarna.
  • 05 juli 2021

    Hur kan vi producera dricksvatten av god kvalitet?

    En ny avhandling från institutionen för vatten och miljö har undersökt hur sensorer kan användas för att förbättra reningen av dricksvatten. Fokus för studien har varit hur organiskt material ska renas bort från dricksvattnet.
  • 05 juli 2021

    Kungligt stipendium för forskning om fiberbankar

    Anna-Karin Dahlberg har tilldelats ett stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.
  • 02 juli 2021

    Två Wallenbergprofessorer till SLU 2021

    Kungl. Skogs och Lantbruksakademien har utnämnt två mycket välmeriterade gästprofessorer inom programmet för KSLA-Wallenbergprofessurer. Professor Irena Creed från University of Saskatchewan kommer att arbeta vid SLU:s institution för vatten och miljö, medan professor Andrea Doeschl-Wilson från University of Edinburgh kommer att ha sin svenska placering vid SLU:s institution för husdjursgenetik.
  • 28 juni 2021

    Analys av Uppsalas avloppsvatten för att mäta droganvändningen

    SVT Uppsala och UNT har tagit hjälp av en forskare vid institutionen för vatten och miljö för att via avloppsvatten analysera droganvändningen i Uppsala.
  • 23 juni 2021

    Diflufenikan uppmäts fortfarande över riktvärdet i skånska vattendrag

    Under åren 2018-2020 bedrev Säkert växtskydd en informationskampanj riktad mot lantbruket i Skåne. Syftet var att genom ökad medvetenhet och frivilliga åtgärder minska riskerna för att diflufenikan ska läcka ut i vattendrag. En utvärdering baserat på underlag från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel visar dock att halterna av diflufenikan i miljön inte har minskat.
  • 23 juni 2021

    Stormusslor nu i Miljödata MVM

    Nu ingår stormusslor i datavärdskapet för Sjöar och vattendrag och data kan laddas ned från Miljödata MVM. Stormusslor är viktiga som indikatorer inom miljöövervakningen och inkluderar bland annat de rödlistade arterna flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla.
  • 09 juni 2021

    Ny avhandling förbättrar screeningsstrategier för identifiering av organiska föroreningar

    Resultaten från en ny avhandling kan användas för att identifiera nya föroreningar i vattenmiljöer snabbare och bidra till att skapa en hälsosam miljö och en hållbar framtid.
  • 07 juni 2021

    Ny avhandling om ekologisk resiliens

    Att förstå hur ekosystem reagerar på miljöförändringar är en av de största utmaningarna inom ekologin. I en ny avhandling har Hannah Fried-Petersen studerat ekosystems förändringar, resiliens, stabilitet och anpassningsförmåga.
  • 02 juni 2021

    Nya tillståndsrapporter på Sveriges vattenmiljö

    Under våren har sajten Sveriges vattenmiljö uppdaterats och fyllts på med nya artiklar och funktioner. SLU bidrar med innehåll, underlag och kompetens.
  • 01 juni 2021

    Så påverkades ekosystemet av den stora skogsbranden i Västmanland

    Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.
  • 27 maj 2021

    Varje storstad har sin egen typiska mikrobflora enligt ny global studie

    Ett internationellt konsortium redovisar idag den största studien någonsin av de mikrober som finns på ytor och i luft i storstadsmiljöer jorden runt. Prover som samlats in från kollektivtrafik och sjukhus i 60 städer gensekvenserades och varje stad visade sig ha sin egen mikrobiella profil. Bland alla identifierade mikrober fanns tusentals virus och bakterier som inte finns i några referensdatabaser, och gener för resistens mot antibiotika var utbredda.
  • 22 maj 2021

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2021 går till Mats Rosenberg

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2021 går till Mats Rosenberg för hans livsverk att omvandla ett av människan förstört och sargat landskap till ett biologiskt myllrande område, numera Oset och Rynningevikens naturreservat. Arbetet har lett till innovationer i naturvårdsteknik som också har påverkat naturvårdsarbete både nationellt och internationellt.
  • 19 maj 2021

    Innovativa digitala system ska ge säkrare dricksvattenförsörjning

    I det nyligen avslutade projektet DigiDrick har VA-organisationer fått nya digitala system och metoder för att systematiskt arbeta med att analysera historiska data i kombination med realtidsdata.
  • 17 maj 2021

    Människans stora påverkan på vattnets kretslopp

    Avskogning i Kongo kan påverka vattentillgången i Nilen.
  • 12 maj 2021

    Debattartikel: ”Det bästa vore att kemiindustrin frivilligt slutade producera PFAS”

    Föroreningen av grund- och dricksvatten med högfluorerade kemikalier (PFAS) är en av vår tids största miljöskandaler. I en debattartikel i nättidningen Altinget kräver forskare, från bland annat institutionen för vatten och miljö på SLU, att kontrollen skärps och att kemiindustrin tar sitt ansvar.
  • 07 maj 2021

    Vattenforskare på klimatforskartopplistan

    När nyhetsorganisationen Reuters rankar de tusen mest inflytelserika klimatforskarna på sin Reuters Hot List hittar vi bland klimatkändisar som James Hansen och Michael E. Mann en forskare från SLU. Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi, tar placeringen med ett skratt.
  • 05 maj 2021

    Vetenskapsradion Klotet om PFAS i dricksvatten

    PFAS-förorening av dricksvatten har varit föremål för en nyligen uppmärksammad rättegång i Kallinge i södra Sverige. I det senaste avsnittet av Vetenskapsradion Klotet förklarar Lutz Ahrens, universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö, hur dricksvatten analyseras och hur det kan renas.
  • 03 maj 2021

    Ny typologi definierar nyckelegenskaper för 108 olika ekosystemtyper

    Stefan Bertilsson, professor vid institutionen för vatten och miljö, har bidragit till en ny typologi som beskriver 108 globala ekosystemtyper. Typologin kan användas för att identifiera vilka typer av ekosystem som är viktigast för bevarande av biologisk mångfald och för tillgången till olika ekosystemtjänster, samt för att identifiera vilka ekosystemtyper som löper störst risk för kollaps.
  • 29 april 2021

    Värdet av träd längs vattendrags stränder

    Djur och växter och i ett vattendrag påverkas av landskapet omkring vattendraget. I en video från Naturvårdsverket berättar Brendan McKie om resultaten från forskningsprojektet Crosslink, som undersökt trädbevuxna strandzoner som ett förvaltningsverktyg för att buffra vattendrag från påverkan i stads- och jordbrukslandskap.
  • 28 april 2021

    Vårtecknet silkestråd

    Maria Kahlert, docent vid institutionen för vatten och miljö, har hjälpt radioprogrammet Naturmorgon att identifiera algen silkestråd som en lyssnare observerat i en bäck.
  • 26 april 2021

    Vattendrag avger mer koldioxid på natten än dagen

    Vattendrag avger stora mängder koldioxid till atmosfären, men en ny studie publicerad i Nature Geoscience visar att flödet kan vara större än vad man tidigare trott.
  • 21 april 2021

    Betydligt mindre utsläpp av växthusgaser från mulljordar om dräneringsdjupet minskas

    Att höja vattennivån i jordbrukets dränerade mulljordar kan vara en bra klimatåtgärd. Den minskning av utsläppen av växthusgaser som ett halverat dräneringsdjup skulle leda till motsvarar mer än 1 procent av de utsläpp som människan orsakar globalt. Det skriver forskare från bland annat SLU i en artikel i Nature. Ett fullständigt återställande av torvmarker är fortfarande det mest hållbara alternativet, men i områden där dikade mulljordar är viktiga för livsmedelsförsörjningen kan en höjning av grundvattennivån minska utsläppen utan att äventyra markens produktivitet.
  • 09 april 2021

    Ökande risker för pollinerare och vattenlevande ryggradslösa djur från kemiska bekämpningsmedel

    En artikel i den vetenskapliga tidskriften Science visar att den minskade användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket har minskat riskerna för människor, däggdjur och fåglar sedan 2005, men att riskerna för pollinerare och vattenlevande ryggradslösa djur har ökat. Anledningen är främst en ökad användning av substansgrupperna neonikotinoider och pyretroider.
  • 08 april 2021

    Lyssna på SLU:s nya seniora miljöanalysspecialister 11-12 maj

    I maj kan du lyssna på öppna föreläsningar med SLU:s nya seniora miljöanalysspecialister. Tillsammans har de en bred och efterfrågad kompetens om bland annat skogsstatistik, övergödning, laxförvaltning, sensorövervakning av vilda djur och uppföljning av jordbrukets hållbarhetsarbete.
  • 10 mars 2021

    Nya sätt att hitta okända miljögifter hos djur

    I vår vardag använder vi en mängd kemikalier som ofta har utvecklats för att göra livet enklare och säkrare. Baksidan är att miljöfarliga ämnen hamnar i miljön och kan skada både oss själva och annat liv. Wiebke Dürig har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur vi kan hitta hittills okända kemikalier i djur, och vilka miljögifter som bör prioriteras i den löpande miljöövervakningen. Tidserier med vävnadsprover från havsörn och lodjur användes för att finna trender i kemikaliebelastning hos rovdjur.
  • 05 mars 2021

    Ny avhandling visar att ekologiskt minne påverkar ekosystems reaktion på störningar

    En ny avhandling visar att mikrobiella samhällen i sjöar och vattendrag kan utveckla ett slags ”minne” av en störning som påverkar hur de reagerar på framtida störningar.
  • 22 februari 2021

    Försurat eller bara surt?

    Bedömningar av om sjöar och vattendrag är försurade görs helt olika i de nordiska länderna. Forskare vid SLU har i samarbete med nordiska kollegor tagit fram ett förslag till harmoniserade bedömningar.
  • 10 februari 2021

    Ny universitetslektor i sötvattensekologi

    Brendan McKie är från den första februari anställd som universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö.
  • 01 februari 2021

    Risk för förhöjda halter av hormoner och PFOS i våra stora sjöar

    Idag presenteras den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk. Totalt ingår över hundra olika ämnen, så kallade organiska miljöföroreningar, i undersökningen, varav ett 70-tal klassificeras som läkemedel.
  • 27 januari 2021

    Lars Sonesten omvald som ordförande för OSPAR INPUT

    Vid sitt årliga möte, så omvaldes Lars Sonesten, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för vatten och miljö på SLU, att leda OSPAR:s arbetsgrupp INPUT 2021-2022.
  • 21 januari 2021

    Ny avhandling om oönskade kemiska föroreningar i svenskt dricksvatten

    Resultaten från en ny avhandling, som undersöker metoder för bedömning och avlägsnande av föroreningar i dricksvatten, kan bidra till att förbättra dricksvattenkvalitet över hela världen.
  • 21 december 2020

    Höga halter av diklofenak i Fyrisån och Lövstaån

    P4 Uppland har intervjuat Lutz Ahrenz från institutionen för vatten och miljö om föroreningar i Fyrisån.
  • 09 december 2020

    Ny biträdande föreståndare för SITES

    Sedan november är Blaize Denfeld biträdande föreståndare för SITES, Swedish Infrastructure for Ecosystem Science.
  • 04 december 2020

    Över tolvtusen hittills okända mikroorganismer beskrivna i gigantiskt globalt samarbete

    En ny databas som beskriver arvsmassan från mer än 52 000 olika bakterier och arkéer, varav över 12 500 hittills okända, har lanserats i tidskriften Nature Biotechnology. Databasen bygger på sekvenserat material från 10 450 olika miljöprov från hela världen – från människokroppen till friska luften och havens djup – och förväntas bli en mycket värdefull vetenskaplig resurs. Databasen visar i vilka miljöer och i vilken mängd nästan vilken bakterieart som helst förekommer, och hur deras arvsmassa ser ut och fungerar.
  • 01 december 2020

    Jenny Kreuger har gått i pension

    I juni 2020 gick Jenny Kreuger i pension efter över 30 år på SLU. Jenny har sedan starten 2002 varit ansvarig för det nationella miljöövervakningsprogrammet för bekämpningsmedel och grundade 2006 SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) för vilket hon var föreståndare fram till pensionen. Inom CKB tar Mikaela Gönczi över som föreståndare med Gustaf Boström som biträdande föreståndare.
  • 27 november 2020

    Pressinbjudan: Webb-symposium om ackumulering av mikroplast i jordbruksmark

    Mikroplast är en av många föroreningar i det avloppsslam som sprids på jordbruksmark. Användningen av slam som jordförbättring förväntas fortsätta, och eventuellt öka, i Sverige framöver. Därför är det viktigt att vi har en klar uppfattning om hur mikroplasten rör sig i mark och miljö, var den ackumuleras och vilka risker detta för med sig. Om detta handlar ett webb-seminarium vid SLU den 2 december.
  • 23 november 2020

    Vatten och miljös femtionde doktor

    I och med Vera Frankes disputation i oktober fick institutionen för vatten och miljö sin femtionde doktor.
  • 19 november 2020

    Finansiering från Formas och Vinnova för projekt om kvicksilver, dagvatten, växthusgaser samt dricksvatten

    Forskare från Vatten och miljö har i dagarna tilldelats medel från Formas och Vinnova för fyra nya forskningsprojekt. Projekten handlar om kvicksilver i akvatisk-terrestra näringsvävar, miljöföroreningar i dagvattenhanteringssystem, växthusgasutsläpp från diken och dammar, samt digitala verktyg för att hantera toxiner från cyanobakterier i dricksvatten.
  • 18 november 2020

    Nationella sjöinventeringen 2020 klar

    Helikopterprovtagningen av omdrevssjöarna är avslutad för i år. SVT Skåne var med vid provtagningen av den sydligaste sjön.
  • 16 november 2020

    Bioekonomi – hur lyckas vi med hållbar produktion av mat, fiber och bränsle i ett fossilfritt samhälle?

    Inom BIOWATER, ett ’Nordic Centre of Excellence’ undersöks hur en förändrad användning av skog- och jordbruksmark kan påverka våra vatten men också samhället. Biowater har nu publicerat en mängd artiklar i en specialutgåva av den vetenskapliga tidskriften AMBIO.
  • 05 november 2020

    Se film från helikopterprovtagningen!

    TV4 har gjort ett reportage om den nationella sjöinventeringen. I nyhetsinslaget går det att se hur det ser ut både i och utanför helikoptern vid provtagningen. Dessutom intervjuas Karin Wallman från institutionen för vatten och miljö om hur landets sjöar mår.
  • 03 november 2020

    Nytt forskningsprojekt om antimikrobiell resistens i vattenmiljöer

    Foon Yin Lai har fått Vetenskapsrådets etableringsbidrag för yngre forskare för ett projekt om uppkomst av antimikrobiell resistens i vattenmiljöer.
  • 27 oktober 2020

    Ny docent i miljökemi

    Foon Yin Lai vid institutionen för vatten och miljö har blivit utnämnd till docent i miljöanalys med inriktning mot miljökemi
  • 26 oktober 2020

    Omvald ordförande för Helcom Pressure 2021-2022

    Lars Sonesten, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för vatten och miljö på SLU, har blivit omvald att leda Helsingforskommissionens (Helcom) arbetsgrupp Pressure 2021-2022.
  • 19 oktober 2020

    Gästprofessor Chris Evans riddare av Brittiska Imperieorden

    Chris Evans, professor vid UK Centre for Ecology & Hydrology och gästprofessor vid SLU sedan flera år, har utsetts till riddare av Brittiska Imperieorden (MBE), som erkänsla för hans bidrag till ekosystemforskningen. Mycket av hans arbete har handlat om flödet av växthusgaser vid nedbrytning av torvmarker, men han undersöker även sötvattnens roll i den globala koldioxidcykeln.
  • 13 oktober 2020

    SLU bidrar med kunskap om hur framtida kalkningsinsatser bör utformas

    En aktuell rapport framtagen av SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, bidrar med ny kunskap om hur kalkningsinsatser bör utformas i framtiden. Analysen visar att hälften av de vattendrag som kalkas i dag inte längre är försurade.
  • 01 oktober 2020

    Fosfor lagras även i vattendragens sediment

    Onlinetidskriften EOS från organisationen American Geophysical Union har uppmärksammat en ny artikel från institutionen. Artikeln visar att det inte bara är i sjösediment som fosfor lagras utan även i sedimenten i vattendrag. Beroende på om det är skog eller jordbruksmark som omger vattendragen förekommer fosforn i olika former.
  • 30 september 2020

    Nya metoder förbättrar riskanalysen av förorenade fiberbankar

    Nu är slutrapporten från forskningsprojektet TREASURE publicerad. Målet med projektet var att utveckla nya metoder för att bedöma risker för spridning av miljögifter från fiberbankar på havets botten till omgivande vattenmiljö.
  • 21 september 2020

    Ny avhandling om PFAS-sanering

    Mattias Sörengård har i sin doktorsavhandling undersökt hur mark förorenad av per- och polyfluoralkylsubstanser kan saneras.
  • 18 september 2020

    Nu drar årets sjöinventering igång!

    På söndag startar helikoptern för att ta prover i de första sjöarna i årets sjöinventering.
  • 11 september 2020

    Kvicksilver från torvmarker

    Idag försvarar Baolin Wang sin avhandling där han har undersökt vad som påverkar bildningen av giftigt metylkvicksilver i olika torvmarker.
  • 03 augusti 2020

    Radioinslag om algblomning i sjöar

    Vad orsakar algblomning och vilken risk är det för algblomningar i år? Det fick Stina Drakare, forskare vid institutionen för vatten och miljö, svara på en radiointervju.
  • 15 juni 2020

    Filmade presentationer av nya våtmarksprojekt

    Den 29 april medverkade Kevin Bishop, Karin Eklöf och Martyn Futter från Vatten och miljö vid Naturvårdsverkets miljöforskningsdag. De presenterade sina nystartade forskningsprojekt och de filmade presentationerna kan ses via Naturvårdsverkets Youtube-kanal.
  • 12 juni 2020

    Projekt för bättre vattenkvalitet i sjön Alstern

    Karlstads kommun och Alstersälvens vattenråd har startat ett projekt för att minska övergödningen i Alstern. Forskaren Brian Huser vid institutionen för vatten och miljö är projektledare. Såväl Sveriges Radio Värmland som två värmländska dagstidningar har uppmärksammat projektet.
  • 27 maj 2020

    Lutz Ahrens nominerad till Göran Gustafssonpriset i kemi

    Lutz Ahrens har nominerats till Göran Gustafssonpriset. Priset är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland yngre forskare i Sverige.
  • 13 maj 2020

    SLU-forskare på expedition till Norra ishavet

    En expedition med forskningsfartyget Polarstern ska samla in data från Norra ishavet under ett års tid. Ombord på fartyget finns forskaren Anders Torstensson från institutionen för vatten och miljö, som inom kort får avlösning av kollegan John Paul Balmonte.
  • 04 maj 2020

    SLU-forskning bidrar till webbportal för råd kring förorenade fiberbankar

    Vid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes under lång tid stora mängder cellulosa och träfibermaterial ut i hav, sjöar och vattendrag tillsammans med olika miljöföroreningar. En ny webbportal ger råd, baserade på forsknings från bland annat SLU, om vilka åtgärder som är lämpliga för att minska risken för att miljögifterna sprids.
  • 23 april 2020

    Avloppsvattenanalyser avslöjar droganvändning i Sverige och Europa

    Hur mycket kokain, amfetamin och andra olagliga droger som används i en stad kan uppskattas genom analyser av avloppsvatten, eftersom rester av drogerna utsöndras med urin och transporteras till reningsverken. Foon Yin Lai, biträdande universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö, deltar i ett europeiskt projekt som årligen utvärderar droganvändning i flera europeiska länder, inklusive Sverige. Den senaste resultaten visar att halterna av de fyra studerade drogerna ökar.
  • 08 april 2020

    Sensor förvarnar om aspens vårvandring i Fyrisån

    Snart börjar aspen sin vandring upp i Fyrisån genom Uppsala för att leka. I år får Upplandsstiftelsen stöd av SLU i sin övervakning av aspens vandring. När vattentemperaturen överskrider fem plusgrader larmar en sensor i Flottsund om att aspen är på väg.
  • 27 mars 2020

    Ny professor vid institutionen för vatten och miljö

    I somras tillträdde Stefan Bertilsson som professor i funktionell ekologi i limniska system vid institutionen för vatten och miljö.
  • 24 mars 2020

    Organiska miljögifter i avloppsvatten - hur effektiva är reningsverken?

    En ny studie från SLU visar att så kallade organiska miljöföroreningar avlägsnas ofullständigt av reningsverken och därför sprids till sjöar och vattendrag.
  • 20 mars 2020

    Ny studie om organiska miljöföroreningar i Mälaren

    Ungefär två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren, men sjön är inte bara Sveriges största dricksvattentäkt utan tar också emot vatten från några av Sveriges största reningsverk. Reningsverken kan inte ta bort alla föroreningar och forskare från SLU har, i en nyligen genomförd studie, påträffat ett stort antal organiska miljöföroreningar i förhållandevis låga halter i Mälaren.
  • 19 mars 2020

    Bättre kartläggning av övergödande ämnen från land till hav

    Jordbruks- och skogsmark är de två största landbaserade källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man bara till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen följt av utsläpp från avloppsreningsverk.
  • 18 mars 2020

    Fler än 1000 filimporter gjorda i Miljödata-MVM

    Databasen Miljödata-MVM innehåller mätdata från SLU:s datavärdskap Sjöar och vattendrag och Jordbruk. Databasen har nu nått fler än 1000 filimporter.
  • 24 februari 2020

    25 miljoner till forskningsprojekt vid institutionen för vatten och miljö

    Fem olika projekt har beviljats fem miljoner kronor var i Naturvårdsverkets utlysningar om våtmarkers ekosystemstjänster samt kumulativa effekter på miljön.
  • 17 februari 2020

    Ny kurs om modellering som verktyg i vattenförvaltningen

    Den här veckan är det tentamen för den första gruppen av studenter på den nya kursen ”Modellering för uthållig vattenförvaltning”.
  • 13 februari 2020

    Räcker vittringen till ett hållbart skogsbruk?

    Det stora forskningsprojektet QWARTS om vittring har avslutats och den 5 februari hölls en slutkonferens.
  • 29 januari 2020

    Karin Wiberg omvald som ledamot i Toxikologiska rådet

    Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö, har blivit omvald som ledamot för Kemikalieinspektionens Toxikologiska råd.
  • 28 januari 2020

    Nyttan med sensorer

    En ny rapport om hur sensorer kan användas i miljöövervakningen har publicerats.
  • 07 januari 2020

    Ny gästforskare till Vatten och miljö

    En ny gästforskare, Christine Baduel, kommer besöka institutionen för vatten och miljö för att samarbeta med forskare vid SLU.
  • 13 december 2019

    Kevin Bishop invald i KSLA

    Professor Kevin Bishop vid institutionen för vatten och miljö har valts in i Kungliga skogs- och lantbruksakademins skogsavdelning.
  • 05 december 2019

    Nytt projekt om tidig upptäckt av mikroföroreningar i akvatiska ekosystem

    Lutz Ahrens, Foon Yin Lai och Oksana Golovko, alla forskare verksamma vid institutionen för vatten och miljö, har fått finansiering för ett projekt om tidig upptäckt av organiska mikroföroreningar i akvatiska ekosystem.
  • 02 december 2019

    Tre nya Formas-projekt beviljade till institutionen för vatten och miljö

    Två projekt kring näringsämnen och ett projekt om antibiotika har beviljats tre miljoner vardera av Formas. Huvudsökande är Chris Evans, Faruk Djodjic och Foon Yin Lai.
  • 26 november 2019

    Innovativ bioanalytisk strategi förbättrar kunskapen om människors exponering för nya miljöföroreningar

    Forskare från bland annat Vatten och miljö har undersökt hur en ny typ av kemiska föroreningar, bensotriazoler, bryts ned i kroppen när människor exponeras för dem. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskiften Environmental Science & Technology, och har fått utmärkelsen American Chemical Society Editors’ Choice.
  • 14 november 2019

    Vetenskaplig debatt om naturvårdsbränning av torvmarker

    En forskare vid institutionen för vatten och miljö är medförfattare på en artikelkommentar i Nature Geoscience.
  • 12 november 2019

    Forskare och myndigheter diskuterade nya miljöövervakningsmetoder på SLU

    Den 7:e november hölls en workshop om att identifiera arter och artsamhällen med molekylära metoder på SLU för forskare och myndigheter. Målet är att lära av varandra och börja använda de molekylära metoderna inom miljöövervakning.
  • 16 oktober 2019

    Hur säkert är vårt dricksvatten?

    Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Eftersom vi får i oss ungefär två liter vatten per dag, kan även låga halter av föroreningar påverka vår hälsa negativt. Forskning vid institutionen för vatten och miljö har som långsiktigt mål att förhindra onödig exponering av potentiellt hälsofarliga ämnen som vi får i oss genom vattnet vi dricker.
  • 07 oktober 2019

    Bidra till forskningen om dammar i stadsmiljön

    Svara på en enkät om dammar i stadsmiljön och hjälp två av institutionens doktorander! Doktoranderna är med i ett stort europeiskt nätverk av unga forskare. De ska undersöka hur städernas dammar mår och vilka ekosystemtjänster dammarna bidrar med.
  • 01 oktober 2019

    SLU med i satsning på europeisk infrastruktur för ekosystemforskning

    EU-kommissionen beviljade nyligen det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) två stora utvecklingsprojekt. SLU kommer att medverka med forskare och fältstationer i projekten.
  • 27 september 2019

    Filmat seminarium: Hur står det till med vårt dricksvatten?

    Den 27 september medverkade Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö, i ett frukostseminarium anordnat av forskningsrådet Formas.
  • 27 september 2019

    Otto Hutzinger Student Award till Vera Franke

    Vera Franke, doktorand vid institutionen för vatten och miljö, har tilldelats Otto Hutzinger Student Award, som delades ut på en dioxin-konferens i Kyoto i november.
  • 09 september 2019

    Linnépriset till Alexander Feckler

    Fil. dr Alexander Feckler vid institutionen för vatten och miljö har fått 2019 års Linnépris för sin doktorsavhandling om hur svampar, bakterier och små ryggradslösa djur som lever i vattendrag påverkas av bekämpningsmedel som vi använder inom jordbruket.
  • 28 augusti 2019

    Uppmärksammad artikel om brunifiering

    Många sjöar och vattendrag i Sverige har blivit brunare. I en uppmärksammad artikel beskrivs orsakerna till brunifieringen och möjliga åtgärder. Artikeln bygger på data från miljöövervakningen och initierades vid en workshop där flera deltagare från institutionen för vatten och miljö medverkade.
  • 20 augusti 2019

    Glyfosat hittas i dagvatten

    Under sommaren 2018 samlade SLU in tidsintegrerade prover från dagvatten på olika platser i Stockholms och Skåne län samt i Uppsala och Göteborg. Studien visar att glyfosat och ett antal andra bekämpningsmedel kan läcka från privat användning i bostadsområden till omgivande vattenmiljöer. De uppmätta halterna av glyfosat låg i samtliga prover långt under riktvärdet för ytvatten.
  • 06 juli 2019

    ”Säkra framtidens dricksvatten”

    ”Sverige har ett välutvecklat system för att övervaka halterna av det trettiotal organiska kemiska ämnen (eller grupper av ämnen) där Livsmedelsverket satt upp gränsvärden. För kemiska ämnen som vi redan vet utgör en fara för människors hälsa och som kan förorena dricksvatten så är detta ett välfungerande system.”
  • 01 juli 2019

    Ny prefekt vid Vatten och miljö

    Lars Sonesten har blivit utsedd till ny prefekt vid institutionen för vatten och miljö.
  • 17 juni 2019

    SLU-professor: Vi måste minska riskerna med potentiellt hälsofarliga ämnen i vatten

    Samhället behöver införa mer avancerad teknik för kontroll och rening av dricksvatten. Det är ett par av de rekommendationer som en internationell expertgrupp lämnar till Europas beslutsfattare och vattenbransch. SLU-professor Karin Wiberg ingår i expertgruppen.
  • 11 juni 2019

    Dagens bilder av vattnets kretslopp invaggar oss i falsk trygghet

    De bilder som används idag för att illustrera vattnets kretslopp i utbildning och forskning jorden runt måste skyndsamt uppdateras. De visar ytterst sällan hur människans aktiviteter påverkar kretsloppet och ger därför en missvisande bild, vilket är olyckligt i en tid när de globala vattenproblemen är betydande. Den analysen gör ett internationellt forskarlag i en ny artikel i Nature Geoscience.
  • 05 juni 2019

    Ny webbplats ger koll på Sveriges vattenmiljö

    För första gången kan du få en samlad presentation av miljösituationen i landets sjöar, vattendrag och hav. På sajten Sveriges vattenmiljö kan du jämföra miljötillståndet i olika vatten och direkt se på kartan vilka trender som går upp och vilka som går ner.
  • 03 juni 2019

    Miljöprovbanker på agendan för internationell konferens

    I dagarna pågår en internationell konferens om miljöprovbanker i Stockholm. SLU-professor Karin Wiberg är en av huvudtalarna och pratar om hur man kan spåra var dioxinerna i strömming kommer ifrån.
  • 21 maj 2019

    Ny rapport: stora förändringar av arktiska sjöars och vattendrags unika biologiska mångfald

    I en ny rapport från Arktiska rådets arbetsgrupp för biologisk mångfald visar forskare från de åtta arktiska länderna hur den biologiska mångfalden påverkas av bland annat klimatförändringar och exploatering. Forskarna har också identifierat områden där mer kunskap behövs, samt kommit med förslag på möjliga åtgärder som kan förhindra förlusten av biologisk mångfald.
  • 15 maj 2019

    Optiska sensorer för bättre miljöövervakning

    Kalibrering av de optiska sensorerna i laboratoriet – en viktig del av kvalitetsarbetet.
  • 02 maj 2019

    Kungliga stipendier till Vatten och miljö

    Karin Eklöf och Foon Yin Lai har tilldelats varsitt stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö.
  • 02 maj 2019

    Filmad föreläsning om utsläpp av farliga ämnen från städer till Östersjön

    Den 13 mars medverkade bland annat Martyn Futter från Vatten och miljö i ett frukostseminarium om utsläpp av farliga ämnen till Östersjön. Seminariet, som anordnades av Östersjöcentrum, filmades och kan nu ses på centrumets webb.
  • 23 april 2019

    Ancylus II – den nya Mälarbåten

    Institutionen för vatten och miljö har en ny båt för provtagning på bland annat Mälaren.
  • 19 mars 2019

    Läckage av växtskyddsmedel från växthus – fortsatt riskminskningsarbete krävs

    SLU har genomfört en studie av växtskyddsmedel i vattendrag utanför växthusanläggningar. Resultaten visar på läckage från flertalet växthus till omgivande vattendrag. Vissa växthus uppvisar dock betydligt lägre läckage, vilket tyder på att aktivt riskminskningsarbete kan ge resultat.
  • 07 februari 2019

    Nytt projekt ska öka kunskapen om behandling av förorenade fiberbankar längs norrlandskusten

    Ett nytt forskningsprojekt vid institutionen för vatten och miljö har som mål att öka kunskapen om tekniker för att minska risken för att miljögifter sprids från fiberbankar längs den svenska Norrlandskusten.
  • 04 februari 2019

    Lars Sonesten omvald som ordförande för OSPAR INPUT

    Vid sitt årliga möte, så omvaldes Lars Sonesten, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för vatten och miljö på SLU, att leda OSPAR:s arbetsgrupp INPUT 2021-2022.
  • 15 januari 2019

    Hydrokopter hjälpmedel för förbättrad provtagning på is

    Vinterprover är viktiga för miljöövervakningen av sjöar och vattendrag. Det kan dock vara svårt att ta sig ut på sjöarna för att ta vattenprover när isen hindrar användandet av båt, men samtidigt är för svag för att gå på.
  • 11 januari 2019

    Undersökning av bottenfauna och kiselalger i jordbruksvattendrag

    Tack vare medfinansiering från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har ett unikt dataunderlag kunnat tas fram där både uppmätta halter av bekämpningsmedel och tillståndet för biologiska parametrar i jordbruksvattendrag i Sverige finns tillgängliga.
  • 18 december 2018

    Ny ramöverenskommelse mellan SLU och Havs- och vattenmyndigheten

    SLU har undertecknat en ramöverenskommelse med Havs- och vattenmyndigheten, Hav, som gäller 2019-2021 med möjlighet till förlängning till 2022-2024.
  • 17 december 2018

    Nytt forskningsprojekt om DNA-streckkodning för analyser av biologisk mångfald

    DNA-streckkodning kan göra övervakning av biologisk mångfald både bättre och mer kostnadseffektiv, men metoderna måste först utvecklas ytterligare. Ett nytt forskningsprojekt vid Vatten och miljö har som målsättning att integrera DNA-streckkodningsmetodik med nationell miljöövervakning av sjöar och vattendrag.
  • 05 december 2018

    Kvicksilverutsläppen ökar globalt - SLU på möte om Minamatakonventionen

    Runt 150 länder möttes i Genève den 18 till 23 november för den andra konferensen om Minamatakonventionen om kvicksilver. FN stod värd för mötet. Det har gått ett drygt år sedan Minamatakonventionen trädde i kraft och mötet hölls för att stärka de globala ansträngningarna att minska kvicksilverutsläppen. Från SLU deltog Pianpian Wu och Karin Eklöf som observatörer.
  • 28 november 2018

    Förbättring av Östersjöns miljöövervakning

    Miljöövervakningen av Östersjön styrs av ett flertal olika nationella och internationella lagar och direktiv. Om samverkan mellan olika övervakningsprogram förbättras kan övervakningen bättre bidra till en hållbar förvaltning av Östersjöns ekosystem.
  • 20 november 2018

    Användning av matavfall för produktion av ny mat – ett kretslopp i staden

    Forskargruppen Hortikulturell Produktionsfysiologi har fått finansiering från FORMAS för ett projekt kring maten och konsumenten i en cirkulär och innovativ livsmedelskedja. Projektet är treårigt och sker i samarbete mellan institutionen för biosystem och teknologi och institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp, och institutionen för vatten och miljö vid SLU i Ultuna samt Lunds tekniska högskola.
  • 16 november 2018

    Nya forskningsprojekt om miljögifter, hållbar utveckling och arktiska ekosystemtjänster

    Forskare från Vatten och miljö har den senaste tiden beviljats forskningsmedel för flera nya projekt. Forskningsprojekten rör en rad olika miljöfrågor, exempelvis biologisk mångfald i Arktis, miljögifter och målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030.
  • 14 november 2018

    Djurplanktonspecialister på workshop

    Sveriges djurplanktonspecialister diskuterade artanalyser på SLU-workshop
  • 08 november 2018

    Nätverk för fältforskning blir en av EU:s stora forskningsinfrastrukturer

    Det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) har pekats ut som en viktig framtida forskningsinfrastruktur inom EU. I LTER Europe ingår LTER Sweden, där 11 av SLU:s fältstationer finns med.
  • 31 oktober 2018

    Lars Sonesten omvald som ordförande för Helcom Pressure

    Lars Sonesten, forskare vid institutionen för vatten och miljö på SLU, har blivit omvald att leda Helsingforskommissionens (Helcom) arbetsgrupp Pressure 2021-2022.
  • 30 oktober 2018

    Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

    Institutionen för vatten och miljö samarbetar med omkring 160 provtagare över hela landet.
  • 10 oktober 2018

    Sveriges radio uppmärksammar konferens om Arktis biologiska mångfald

    De arktiska ekosystemen är känsliga och påverkas bland annat av klimatförändringarna. I dagarna pågår en konferens om biologisk mångfald i Arktis, där forskare från Vatten och miljö deltar.
  • 28 september 2018

    Workshop för provtagare

    Som ett led i strävan efter så goda och korrekta miljödata som möjligt arrangerade institutionen för vatten och miljö i slutet av september en workshop för provtagare. Närmare 50 provtagare som jobbar åt institutionen inom både nationell och regional miljöövervakning deltog.
  • 05 september 2018

    Statistiska metoder för att identifiera potentiella avbrott i en miljötidsserie

    När miljötidsserier påverkas av ändrad kemisk metodik eller byte av ansvarigt labb kan statistiska metoder användas för att analysera om den aktuella serien uppvisar en nivåförändring. Skattningen av en sådan förändring blir betydligt mer effektiv när det finns en tidsperiod där båda metoder används eller båda labben utför analyserna parallellt. När det inte finns någon överlappande period blir skattningarnas varians stora och om det dessutom finns en underliggande trend i serien, så blir skattningen biased. En pålitlig analys av trender i sådana serier är då oftast omöjlig.
  • 04 september 2018

    Ogräsmedel påverkar alger på mer än ett sätt

    Alger, bakterier och andra mikroorganismer som växter på ytor i vattenmiljöer och bildar en så kallad biofilm, är en viktig födokälla för många organismer, och är betydelsefulla för näringscykeln i vattnet. Algerna i biofilmerna kan påverkas av växtskyddsmedel från jordbruket, vilket kan påverka både algerna och olika ekosystemfunktioner.
  • 20 augusti 2018

    Världshaven utvärderas

    Miljösituationen i världens hav utvärderas i ett FN-arbete med stöd av bland annat svensk expertis från SLU
  • 05 juli 2018

    Dioxinerna i vår miljö måste minska

    I en intervju på forskning.se berättar Karin Wiberg om de senaste rönen i arbetet med att spåra var dioxinerna i Östersjön kommer ifrån
  • 15 juni 2018

    Nytt projekt om marksanering

    SGI ger 3,8 miljoner till ett projekt om PFAS-sanering av mark och grundvatten med hjälp av växter (PhytoRem). Lutz Ahrens, docent vid institutionen för vatten och miljö, är huvudsökande för projektet.
  • 31 maj 2018

    ”Inrätta nationellt vattencentrum”

    Inrätta i Uppsala ett nationellt kompetenscentrum för dricksvattnets hälsorisker, skriver ett antal myndighetschefer och politiker, bl a SLU:s rektor Peter Högberg, i en debattartikel i Upsala Nya Tidning.
  • 28 maj 2018

    Vatten och miljö inleder forskningssamarbete med Mälarens vattenvårdsförbund

    Genom samarbetet ska miljöövervakningen förbättras och utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren öka.
  • 16 april 2018

    Hur mäter vi åars och bäckars ekologiska hälsa?

    I bäckar och åar finns ekosystem som vi har stor nytta av, med näringsvävar som bland annat renar vattnet och levererar fisk. Amélie Truchy har i sitt doktorsarbete undersökt hur livet i sådana vattendrag störs av jord- och skogsbruk och av kraftverksdammar, och vilken miljöövervakning som krävs för att vi ska upptäcka om något håller på att gå snett.
  • 06 april 2018

    Läs om vår forskning och miljöanalys i Sötvatten 2017

    Havs- och vattenmyndighetens publikation ”Sötvatten” för år 2017 har nu kommit ut och medarbetare vid institutionen för vatten och miljö medverkar i flera artiklar.
  • 04 april 2018

    Så kan kvicksilverproblemet tacklas

    Att skogsbruket bidrar till oroande nivåer av kvicksilver i insjöfisk är ett riktigt klurigt problem. För kvicksilvret är inte skogsbrukets fel — och lösningarna är oklara. Men det finns sätt att börja tackla problemet på. Det visar en studie från Future Forests.
  • 09 mars 2018

    "Grundvatten hotas när städer växer"

    Dricksvattenforskning vid institutionen för vatten och miljö uppmärksammas av Formas.
  • 24 januari 2018

    Två artiklar publicerade i Nature-tidskrifter

    Sjöarnas roll i kolets kretslopp och dataunderlag för att avgöra ekologisk resiliens behandlas i två nya artiklar med medförfattare från institutionen.
  • 22 januari 2018

    Vattenpestens segertåg får sin förklaring

    Den nordamerikanska vattenpesten är en slingrande vattenväxt som idag är mycket vanlig i Syd- och Mellansverige, och som fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. Kristina Tattersdill från SLU förklarar i sin doktorsavhandling varför växten är så framgångsrik och visar hur den förändrar vattenmiljön där den slår rot.
  • 17 januari 2018

    Ny avhandling visar på påverkan från den invasiva arten vattenpest

    I en ny avhandling visar Kristina Tattersdill att vattenpest, trots att växtarten introducerades i Sverige för över 100 år sedan, fortfarande påverkar svenska sjöar.
  • 15 januari 2018

    Digitalisering ska ge säkrare dricksvattenförsörjning

    Vatten och miljö medverkar i ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vinnova. Målet med projektet är att utveckla nya digitala lösningar för dricksvattensektorn.
  • 10 januari 2018

    Forskare från institutionen medverkar i internationellt nätverk för DNA-streckkodning

    DNA-streckkodning är en metod för att identifiera arter genom att studera kortare sekvenser av DNA. Metoden är relativt ny, men har potential att blir ett kostnadseffektivt och exakt verktyg för miljöövervakning.
  • 19 december 2017

    Forskare från institutionen pratar PFAS i radio

    Lutz Ahrens, docent i organisk miljökemi, och Vera Franke, doktorand, medverkade i ett inslag om nya reningsmetoder för vatten föreorenade med perfluorerade alkylsyror (PFAS) i P4 Uppland.
  • 04 december 2017

    Forskningsmedel för projekt om tidig upptäckt av främmande arter

    Stina Drakare har tilldelats medel från Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minne för ett forskningsprojekt om tidig upptäckt av främmande arter.
  • 28 november 2017

    Svampmedel påverkar nedbrytning i vattendrag

    Den 30 november försvarar Alexander Feckler sin avhandling, “Chemical stressors influence aquatic ecosystem processes - Fungicide effects on decomposer communities and primary consumers”. Resultaten från avhandlingen visar bland annat att svampmedel kan ha stor påverkan på nedbrytningsprocessen, men också att tidigare exponering av växtskyddsmedel kan öka nedbrytningen.
  • 22 november 2017

    Glädjande om insjöfisk: Kvicksilverhotet kan vara på väg att blåsa bort

    Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
  • 21 november 2017

    Lyckad workshop om screening och miljögifter arrangerad på SLU

    Naturvårdsverkets workshop anordnades i år av medarbetare vid institutionen för vatten och miljö, SLU.
  • 20 november 2017

    Flamskyddsmedel i miljön

    I en ny avhandling har Jakob Gustavsson studerat halterna av olika flamskyddsmedel i svenska vattendrag. Han har också undersökt hur man på bästa sätt kan mäta halterna av flamskyddsmedel hur mätningarna påverkas av andra ämnen i vattnet.
  • 14 november 2017

    Två nya Formas-projekt till institutionen

    I Formas årliga öppna utlysning beviljades två ansökningar från institutionen. Det ena projektet handlar om kopplingen mellan vattendrag och strandekosystem. Det andra projektet handlar om kvicksilver i avrinnande vatten.
  • 13 november 2017

    Forskningsmedel för projekt om näringsämnenas kretslopp

    Mirco Bundschuh, forskare på Vatten och miljö, har fått anslag från Vetenskapsrådet för projektet Närhet spelar roll: på jakt efter den felande länken i näringsämnenas kretslopp.
  • 09 november 2017

    Både bävrars och människors fördämningar påverkar miljön, men ibland på olika sätt

    För att gynna naturvården rivs konstgjorda dammar i vattendrag runt om i världen, men samtidigt byggs det andra dammar av återinplanterade bävrar. Spelar det då någon roll för miljön vem som har anlagt fördämningarna? Ja, i vissa avseenden, men inte i andra, svarar SLU-forskare som har utvärderat den forskning som har gjorts. Studien har betydelse för bäverförvaltningen i både Sverige och andra länder.
  • 18 oktober 2017

    Kevin Bishop har tilldelats Rossbypriset 2017

    Svenska nationalkommittén för geofysik har beslutat att ge 2017 års Rossbypris till Kevin Bishop för ett ”framstående och gränsöverskridande arbete och engagemang för en hållbar användning av naturresurser”. Bishop är vicerektor vid SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys och professor vid institutionen för vatten och miljö.
  • 18 oktober 2017

    Kevin Bishop har tilldelats Rossbypriset 2017

    Svenska nationalkommittén för geofysik har beslutat att ge 2017 års Rossbypris till Kevin Bishop för ett ”framstående och gränsöverskridande arbete och engagemang för en hållbar användning av naturresurser”. Bishop är vicerektor vid SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys och professor vid institutionen för vatten och miljö.
  • 13 oktober 2017

    PFAS och PAC – nya miljögifters spridning i miljön undersöks i en ny avhandling

    Minh Anh Nguyen har i sin avhandling tittat på per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och polycykliska aromatiska föreningar (PAC), som är nya typer av persistenta organiska föroreningar (POPs) i miljön. Han fann att de vattendrag med högre koncentrationer av PFAS hade liknande typer av PFAS-föroreningar, troligtvis på grund av liknande typ av punktkällor så som brandövningsfält och reningsverk. Studierna om PAC fokuserade på diffusa källor, från atmosfärisk deposition, och dess fördelning mellan mark och vattendrag i ett orört skogsområde jämfört med tätbebyggt område. Läckage från mark till vattendrag av PAC berodde dels på landskapstyp och dels på årstidsvariationer, och tätbebyggda områden påverkade halterna av PAC i högre grad än orörda skogsområdet.
  • 13 oktober 2017

    Doktorand från institutionen försteförfattare på accepterad artikel i välansedd tidskrift

    Om effekten på ekosystemfunktioner av ökad bekämpningsmedel- och växtnäringsanvändning i ett framtida, intensivt jordbruk
  • 12 oktober 2017

    Examensarbete prisbelönat

    Agnes Krettek har tilldelats ELLS Prize for Excellent Master Theses, som delas ut av Euroleague for Life Sciences.
  • 10 oktober 2017

    Ny undersökning av bekämpningsmedel som regelbundet överskrider riktvärden

    I en ny rapport från Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) undersöks varför vissa godkända bekämpningsmedel återkommande överskrider sina riktvärden eller uppmäts i förhöjda halter i ytvatten.
  • 05 oktober 2017

    EU-medel till forskning om översvämningar

    Nyligen beviljades EU-medel ur COST Action-programmet till ett projekt där bl a SLU-forskare medverkar för att bygga upp ett nätverk med fokus på hur markanvändning kan reducera översvämningsrisker.
  • 19 september 2017

    Kvicksilver i fisk - hur påverkar miljön nivåerna?

    I en ny avhandling har Pianpian Wu studerat metylkvicksilver i näringsväven i svenska sjöar och vattendrag. Hon fann att skogsavverkning ökade halterna av kvicksilver i fisk, men variationerna mellan de studerade sjöarna var stora.
  • 05 juli 2017

    Uppföljning av nationell screening av bekämpningsmedel 2016

    CKB gjorde under 2015 en omfattande screening av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten på uppdrag av Naturvårdsverket. Under 2016 följdes undersökningen upp genom att upprepa provtagningen i några av de mest belastade vattendragen från undersökningen 2015. Syftet med uppföljningen var dels att undersöka mellanårsvariationer och dels att studera variationerna under säsongen genom tätare provtagning av ytvatten.
  • 22 juni 2017

    Prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket på vatten

    Filmen ”Traceless” (”Spårlöst” i den svenska versionen) har vunnit guldmedalj på World Media Festival den 10 maj 2017 i Hamburg och den har även gått till final på Deauville Green Film Festival on Sustainability and Eco-innovations
  • 19 juni 2017

    Karriärbidrag till ung forskare på institutionen

    Lutz Ahrens är en av fem som tilldelas SLU:s karriärbidrag för juniora forskare
  • 19 juni 2017

    Forskare från institutionen invald som ledamot i Kemikalieinspektionens Toxikologiska råd

  • 19 juni 2017

    SLU inrättar forskarutbildningsämnet miljöanalys med inriktning miljökemi

    Efterfrågat av institutionens forskare och doktorander
  • 01 juni 2017

    Myndighetssamarbete ska minska risker med PFAS

    Högfluorerade ämnen (PFAS) orsakar problem i miljön och har bland annat förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige. Med anledning av det behövs ett utökat samarbete mellan myndigheter och forskare. Drygt 30 myndigheter avser därför att utöka sina samarbeten, för att öka effekten av de resurser som läggs på att hantera problemen med högfluorerade ämnen.
  • 31 maj 2017

    Kommunfokus på NonHazCity seminarium

    Kommunerna kring Östersjöns är viktiga för att minska spridningen av miljögifter. Deras roll och möjligheter till att minska belastningen har diskuterats på ett NonHaZCity-seminarium i Åbo 30-31 maj 2017.
  • 29 maj 2017

    Marin övergödning i FN och Almedalen

    Övergödning av våra vattenresurser sker nästan över hela världen. Effekterna är bland annat algblomningar, syrgasfria sjö- och havsbottnar, samt i värsta fall att fiskar och andra akvatiska organismer dör. Mycket har gjorts för att minska belastningen av näringsämnen på våra vatten, speciellt till inlandsvatten i den mer utvecklade delen av av världen, men mycket återstår ännu för att vända trenden mot färre och mindre eutrofierade havsområden.
  • 26 maj 2017

    Prisbelönta examensarbeten

    Två av Uppsala kommuns uppsatsstipendier har tilldelats exjobb med anknytning till institutionen för vatten och miljö vid SLU.
  • 15 maj 2017

    Forskarna på slottet

    ”Uppsalaåsen och vår framtida dricksvattenförsörjning” är temat på Uppsala länsstyrelses föreläsning där två av institutionens forskare medverkar
  • 05 maj 2017

    Nytt kunskapshus om Östersjön på Skansen

    Post-doc från institutionen bidrar med kunskap om miljögifter i sediment och biota
  • 19 april 2017

    Doktorand från institutionen medverkar i radioprogram

    Den 19 april pratas det om högfluorerade kemikalier (PFAS) i miljön i vetenskapsradion Klotet
  • 10 april 2017

    Mer än 10 miljoner mätvärden i Miljödata-MVM

    Mer än 10 000 000 mätvärden finns nu i miljödatabasen MVM
  • 23 februari 2017

    Ny film ska minska skogsbrukets påverkan på vattenkvaliteten

    I dag finns kunskap, utrustning och teknik för att skogsbruket ska kunna minimera påverkan på mark och vatten vid avverkning. I filmen Spårlös kan du ta del av goda exempel och lösningar.
  • 21 februari 2017

    "Jag bjuder inte min dotter på fisk"

    Kvicksilverforskning vid institutionen för vatten och miljö uppmärksammas av Formas.
  • 07 december 2016

    SLU-forskare med i stort EU-projekt

    EU har nu godkänt Länsstyrelsens i Västmanlands län projektansökan. Det innebär att Vattenmyndigheten vid Länsstyrelsen blir centrum för Sveriges första s k LIFE IP-projekt. I forskningsdelen medverkar bla SLU-institutionerna Akvatiska resurser, Mark och miljö samt Vatten och miljö.
  • 25 november 2016

    From source to tap - A case study of organic contaminants in raw and drinking water in the region of Uppsala, Sweden

    Prisbelönt examensarbete rörande organiska miljögifter i dricksvatten
  • 10 november 2016

    Fem nya projekt

    Formas och VR delar ut forskningsmedel till fem forskare vid institutionen.
  • 04 november 2016

    VR-projekt beviljat

    Vetenskapsrådet har beviljat medel för arbete med nedbrytning av organiskt material i sjöar
  • 04 november 2016

    Lars Sonesten omvald som ordförande för Helcom Pressure

    Lars Sonesten, forskare vid institutionen för vatten och miljö på SLU, har blivit omvald att leda Helsingforskommissionens (Helcom) arbetsgrupp Pressure 2017-2018.
  • 31 oktober 2016

    FIBREM fortsätter efter TREASURE

    VINNOVA har beviljat FIBREM - "Sanering av Sveriges fiberbankar – utveckling framåt” 5 miljoner kr
  • 01 juli 2016

    Miljöprovtagningar i Vänern

    Våra undersökningar i Vänern har uppmärksammats i en artikel på kustbevakningens hemsida
  • 01 juli 2016

    Så mår havet

    Läs om hur mycket näringsämnen som når havet och hur våra havsområden mår i årets nationella sammanställning Havet 2015/2016
  • 09 juni 2016

    Kvantifiering av ekologisk resiliens

    Två av institutionens forskare har varit redaktörer för ett specialnummer med temat ekologisk resiliens i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology.
  • 24 maj 2016

    Svårt nå utsläppsmål för fosfor

    Sverige behöver enligt internationella mål minska sitt fosforläckage till Egentliga Östersjön till maximalt 308 ton fosfor per år. Men även om Sverige stoppar alla mänskliga utsläpp, får Sverige svårt att klara målet. Det visar en ny undersökning som SLU deltagit i, inom ramen för konsortiet SMED (Svenska miljöemissionsdata), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
  • 18 maj 2016

    Forskningsprojektet NonHazCity utsett till flaggskeppsprojekt av Europeiska kommissionen

    Forskningsprojektet NonHazCity, som flera av institutionens forskare medverkar i, har av Europeiska kommissionen utsetts till flaggskeppsprojekt inom EU-strategin för Östersjöregionen (EUSBSR).
Publicerad: 19 december 2024 - Sidansvarig: webbredaktionen@slu.se
Loading…