14 apr

Webbsänds/online

INSTÄLLT Värt att veta: SLU Markfuktighetskarta – ett resultat av AI, fältdata och lasermätningar

seminarier, workshops |
Anneli Ågren

INSTÄLLT PGA SJUKDOM. Med satellitkartor och Google Maps i snart sagt varje telefon är det lätt att tro att vi har alla kartor som vi behöver. Men i själva verket är den svenska terrängen rätt dåligt kartlagd. När man går i skogen och följer en karta dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck eller en våtmark som inte finns med på kartan. Kombinationen av artificiell Intelligens (AI), fältdata och lasermätningar har revolutionerat kartritningsmetoderna och resulterat i SLU Markfuktighetskarta, den mest noggranna kartan för hela Sverige.

På svenska terrängkartor saknas nio av tio diken och mer än hälften av de naturliga vattendragen, visar en jämförelse med nationella fältdata. De kartor som vi har vant oss vid är framtagna med hjälp av flygbilder och fältkarteringar, som genomfördes på 1930 till 1970-talet. Den tidens kartframställning byggde på otaliga timmar av flygbildstolkning och en imponerande insats av fältkartritare, som också knackade på i stugorna och noterade namn på varenda sjö, berg och vattendrag i hela landet. 

Sedan 1970-talet har man även använt satellitbilder vid kartframställning, men satellit- och flygbilder över skogsklädda landskap har sina begränsningar. Det går nämligen inte att se små bäckar och våtmarker under trädkronorna. Detta klarar dock dagens moderna laserteknik. Med hjälp av så kallad LIDAR-scanning av hela Sveriges yta finns nu enormt detaljerad information om Sveriges topografiska förhållanden. Det här tekniksprånget har gjort att SLU i december 2020 har släppt en ny digital markfuktighetskarta för hela landet.

I detta lunchföredrag kommer Anneli Ågren, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU att berätta mer om SLU Markfuktighetskarta, som är framtagen genom en kombination av lasermätningar, fältdata från nationella inventeringar och AI. Markfuktighetskartan är av stort intresse för skogsbrukets praktiker som vill undvika att köra sönder blöt känslig mark med sina tunga skogsmaskiner, men den har också flera andra tänkbara användningsområden, till exempel vid våtmarksrestaurering och för svampplockare. 

Plats: INSTÄLLT

Fakta

Tid: 2021-04-14 12:10
Ort: Webbsänds/online
Arrangör: SLU
Mer information:

Föredragsserien Värt att veta Umeå är ett samarrangemang mellan SLU:s miljöanalys, fakulteten för skogsvetenskap, SLU-biblioteket och SLU:s kommunikationsavdelning

Föredraget direktsänds och tar cirka 30 minuter inklusive tid för frågor och diskussion. Vi riktar oss främst till anställda, studenter och alumner, men även kollegor i gröna sektorn och vid andra universitet samt intresserad allmänhet är välkomna. 

Värt att veta finns även vid SLU Alnarp och SLU Uppsala. Se samlingssida med program för Alnarp, Uppsala och Umeå.