Föreläsningarna direktsänds på webben via SLU:s Youtube-kanal. Ingen föranmälan behövs. Du hittar webbsändningarna på webbsidan om föreläsningarna.
Den 11 maj
Kl. 13. Kan officiell statistik från SLU Riksskogstaxeringen fungera som en gemensam grund i skogsdebatten?
Föreläsare: Jonas Fridman, forskningsledare vid institutionen för skoglig resurshushållning.
Moderator: Hans Petersson, forskare vid institutionen för skoglig resurshushållning.
SLU Riksskogstaxeringens främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. I den här föreläsningen ges en kort bakgrund om Riksskogstaxeringens tillkomst och utveckling. Från producent av virkesproduktionsinriktad statistik till produktion av statistik som även ger underlag för miljö- och klimatrelaterade aspekter på skog och skogsbruk.
Med exempel visas hur Riksskogstaxeringens statistik används på olika sätt i skogsdebatten. Avslutningsvis får vi en inblick i framtiden och om hur förbättrad statistik och data från Riksskogstaxeringen möjligen kan bidra till att minska polariseringen i debatten om vilka skogar vi vill ha och hur de ska brukas och skyddas.
Kl. 14. Minskad övergödning kräver kunskap från källa till hav.
Föreläsare: Lars Sonesten, forskare vid institutionen för vatten och miljö.
Moderator: Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi.
Övergödning handlar om att näringsämnen, främst kväve och fosfor, hamnar på fel ställen i naturen. Ett överflöd av näringsämnen i vatten orsakar problem med algblomningar och syrgasfria djupbottnar som följd. Tidigare var detta ett stort problem i många av våra sjöar, men nu har problemet flyttat ut i havet. Ett viktigt led i att kunna åtgärda övergödningen är förstå var dessa näringsämnen kommer ifrån och hur vi kan minska näringsbelastningen på våra vatten genom olika åtgärder.
I ett fyrtiotal av våra största vattendrag övervakas den vattenkemiska sammansättningen vid utloppet i havet. Genom att kombinera mätningar med modellberäkningar går det att skapa en bild av hur mycket näringsämnen som transporteras ut i havet och varifrån näringen kommer. Kunskapen från miljöövervakningen används både nationellt och internationellt för att följa upp utvecklingen över tid. Eftersom haven är gemensamma med andra länder är det viktigt med internationellt samarbete för att kunna vidta effektiva åtgärder.
Den 12 maj
Kl. 09. Förvaltning av Östersjöns laxbestånd – hur svårt kan det vara?
Föreläsare: Johan Dannewitz, forskare vid institutionen för akvatiska resurser.
Moderator: Richard Johnson, professor vid institutionen för vatten och miljö.
I Östersjön finns i dag 27 vattendrag som hyser vilda bestånd av lax. Från att ha varit hotade har de flesta vildlaxbestånd i Östersjön de senaste 20 åren haft en positiv utveckling. Förvaltningen är komplicerad då östersjölaxen förekommer i många genetiskt unika bestånd och fisket delvis sker på blandade bestånd i havet, vilket ställer höga krav på den biologiska rådgivningen.
I denna föreläsning beskrivs hur laxbestånden övervakas, med fokus på datainsamling, beståndsanalys och biologisk rådgivning på nationell och internationell nivå. Även framtida utmaningar belyses, som till exempel utvecklingen av en mer beståndsanpassad och ekosystembaserad förvaltning, och SLU:s roll i detta arbete.
Kl. 10. SLU:s miljöanalys följer upp jordbrukets hållbarhetsarbete.
Föreläsare: Katarina Kyllmar, forskningsledare vid institutionen för mark och miljö.
Moderator: Richard Johnson, professor vid institutionen för vatten och miljö.
Transport av kväve och fosfor från åkermarken i våra jordbruksområden bidrar till övergödning i sjöar och hav. Långsiktiga mätningar, robust datalagring och integrering av datakällor i analyser ger information för bedömning av effekter av åtgärder mot övergödning inom jordbruket.
Miljöanalysen ger också underlag för identifiering av områden med störst behov av åtgärder. För ett effektivt åtgärdsarbete och för att nå hållbarhetsmålen behöver detta återkopplande arbetssätt också ständigt förbättras vartefter ny kunskap om åtgärder och processer kommer fram.
