Hur har den skogliga arbetsmarknaden utvecklats under de senaste tio åren? 2011 visade en nationell enkät på en tydlig könssegregering av den skogliga arbetsmarknaden och att skogligt utbildade kvinnor i högre utsträckning än män valde att lämna sektorn. Vilka effekter har satsningarna på jämställdhet haft på detta och hur påverkar dessa skogligt utbildade mäns och kvinnor villkor på den skogliga arbetsmarknaden?
Könssegregering påverkar förutsättningarna både för män och kvinnor inom det skogliga arbetslivet, samt möjligheterna att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete för att förebygga och motverka könsdiskriminering och sexuella trakasserier. En tidigare enkätstudie (Lidestav et al 2011) visade på att hur könssegregeringen hade en negativ effekt på rekryteringsprocesser, skoglig utbildning och arbetsmiljön med hänsyn till jämställdhet.
Skogssektorn har historiskt varit mansdominerad och fortsätter att vara det även om andelen kvinnor ökar något, framför allt på de skogliga utbildningarna. Medvetenheten och insatserna kopplade till jämställdhet har ökat genom bland annat sektorns nationella jämställdhetsstrategi som lanserades för drygt tio år sedan och skogssektorns metoo-upprop #slutavverkat som synliggjorde kvinnors utsatthet inom sektorn för ungefär fem år sedan.
För att undersöka om, och i så fall hur, den ökade medvetenheten och jämställdhetsinsatserna har lett till någon förändring för mäns och kvinnors förutsättningar följs den tidigare enkätstudien från 2011 upp. Urvalet för undersökningen utgjordes av samtliga kvinnor med en högre skoglig utbildning samt en spegelgrupp av män med motsvarande utbildning, ålder och examensår.
Talare:
Elias Andersson, vicedekan lika villkorsfrågor, fakulteten för skogsvetenskap och
Maria Johansson, universitetslektor vid pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.