Vad kan man göra med en kvadratmeter mark? Vad är till mest nytta? Potatis? Virke? El? Bostäder? ... eller kanske naturreservat? Många intressen konkurrerar om utrymmet. Hur – och varför – ska vi prioritera markanvändningen i Uppsala Län?
Jorden, marken, är basen för allt liv, men vad ska den användas till? Traditionellt så har man brukat den bördiga jorden i dalgångarna till att odla mat, hållit boskap på de magra ängarna och låtit skogen stå på den pinniga mon på höjderna. Men, det var länge sedan. Människan har omformat landskapet och den stadsnära åkermarken är numera åtråvärd för bostäder, vägar, fabriker och nyheter som solcellsparker. Olika intressen ställs mot varandra då Sveriges livsmedelsstrategi vill öka den inhemska livsmedelsproduktionen samtidigt som till exempel produktionen av el behöver öka. Även resten av det jordens organismer behöver plats. Hur ska vi välja?
I detta webbinarium, som är ett samarbete mellan SLU Future Food, ÄT UPPsala län och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), diskuteras prioriteringar av markanvändningen med utgångspunkt från förhållandena i Uppsala län. Inbjudna gäster är Louise Tränk från Länsstyrelsen i Uppsala län, John Andersson från Jordbruksverkt, Cecilia Sundberg och Sigrid Agenäs från SLU, Petter Kjellerby från LRF och politikerna Klas Bergström (M) och Helena Proos (S).
Från webbinariet
- Inspelningen från webbinariet Vad räcker marken till? [Textning kommer inom kort]
- Presentationen Vilken mat kan vi producera på 1m2 mark?, Annsofie Wahlström, SLU Future Food
- Presentationen Hur använder vi marken i Uppsala län?, Louise Tränk, Länsstyrelsen Uppsala län
- Presentationen Exploatering av jordbruksmark 2016-2020 i Sverige, John Andersson, Jordbruksverket
- Presentationen Klimatsmart användning av marken – landskapet, djuren och kolinlagringen, Sigrid Agenäs, SLU
- Presentationen Biokol och klimatsmart användning av marken, Cecilia Sundberg, SLU
- Presentationen Solceller på jordbruksmark?, Elisabeth Grefalk, Helios Nordic Energy AB
- Några röster under webbinariet:
- Mat, energi, biologisk mångfald, jobb och mycket mer – marken ger så mycket. Samverkar vi kan vi få ut fler mervärden per kvadratmeter.
- Växttäcke året om är bra för kolinlagringen i svensk jordbruksmark
- Kombinerad markanvändning som t.ex. djur och solceller är väldigt bra och det tar bort många markkonflikter.
- Biokol binder koldioxid och kan användas till mycket, bl.a. som inblandning i betong. Det har stor potential, men vi har bara ett 15-tal biokolsanläggningar i Sverige så det är just nu mycket import.
- Det är billigt och enkelt att bygga på åkermark, men vi behöver åkermarken till att mat och inte köplador eller paddelhallar.
- Det viktiga är mat, klimat och habitat och det är politikernas jobb att hantera målkonflikter. Inte all jordbruksmark är helig, men man ska minimera att den tas i bruk till annat än mat.
- Vi måste trygga våra basbehov på hemmaplan, men fortsätta att handla globalt.
- Retweeta gärna SLU Future Foods twitterinlägg
