Denna workshop riktar sig till användare av aktuell forskning kring snabbväxande lövträd – beslutsfattare som med olika regelverk formar våra landskap, markägare som planterar grödor och tar fram mat och träråvara, markägare som arrenderar ut sina marker men bestämmer hur markerna ska brukas, samt industri som använder träråvaran. Varmt välkomna!
Den sektoriella diskussionen om markanvändning efter industrialiseringen av jord- och skogsbruket har lett till en ohållbar markanvändning. Vår skogsindustri har länge varit baserad på gran och tall. Det har lett till att den svenska skogen har skötts i decennier som monokultur av antingen gran eller tall. Länge har behovet för råvara från lövträd varit litet. Att snabbväxande lövträd – björk, asp, poppel – har fiberegenskaper som lämpar sig som råvara till textilier och att vi redan har ett textilmassabruk i Sverige, kommer att gynna en mer diversifierad markanvändning. Men hur kan vi sköta våra skogar effektivt när trädarter med olika rotationstider och ekologisk anpassning ska växa i samma bestånd på skogsmark? Finns det möjlighet att komplettera affärsmodeller i jordbruket med produktion av snabbväxande träd?
Snabbväxande lövträd har varit en viktig del av jordbrukslandskap förr. De planterades i alléer för att förhindra jordflykt från åkrar i blåsiga landskap eller på ställen som tillfälligt översvämmades till följd av mycket regn. Vedråvaran från dessa alléer eller planteringar användes i hushåll. Vid torka kunde träden hamlas för foder som kor, får och hästar åt.
Idag har vi teknologier som kan använda träråvaran från dessa snabbväxande lövträd till textilier. Det gör att vi kan producera textilier från inhemsk råvara och därmed minska vårt klimatavtryck av bomullskonsumtion. Utmaningen är att inkludera snabbväxande lövträd i vårt brukande av mark – både jordbruksmark och skogsmark.
