8 okt

Zoom

Vad innebär Naturrestaureringslagen, och vad kan SLU bidra med?

evenemang | seminarier, workshops |
EU-flagga vajar i vinden, foto.

I somras antogs slutligen EU:s naturrestaureringsförordning och Sverige har liksom övriga EU-länder nu två år på sig att ta fram en nationell restaureringsplan. Men vad innebär det egentligen för Sverige, och vilka kompetenser kan SLU bidra med?

Naturrestaureringslagen som antogs av EU:s ministerråd i somras innehåller bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter, både i havet, på land och i sötvatten.

Vilken praktiskt betydelse kan lagen komma att få? Vad är det som ska återställas och till vad? Vilka är de största målkonflikterna? Hur går restaurering av betesmarker ihop med mål om minskade metanutsläpp och skog som koldioxidsänka? Hur kan planerna förankras brett och rättvist hos olika intressenter i landskapet? Och hur kommer forskning och miljöanalys in i implementeringen av lagen?

Vill du liksom vi veta mer om allt detta och också diskutera hur SLU:s kunskap och kompetens kan komma in i planeringen och implementeringen av förordningen? Eller har du värdefulla erfarenheter och perspektiv att dela med dig av?

Välkommen till vår digitala workshop den 8 oktober! Vi inleder med bakgrunden till naturrestaureringsförordningen och en presentation av vad vi vet hittills, och fortsätter sedan med en öppen diskussion om hur SLU kan bidra i dess implementering.

Program

Välkomna
Annsofie Wahlström, programchef för SLU Future Food

Art- och habitatdirektivet, natura 2000 och referensvärden
Per Toräng, miljöanalysspecialist och narturtypsansvarig för kust och odlingslandskap vid SLU ArtDatabanken

Restaureringslagen
Christina Halling, miljöanalysspecialist och naturtypsansvarig för marina naturtyper och habitat vid SLU ArtDatabanken

Inventering och uppföljning
Henrik Hedenås, forskare vid SLU:s institution för skoglig resurshushållning; programchef för Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS)

Samverkan och inkludering
Marie Stenseke, professor i kulturgeografi och gästprofessor vid Institutionen för stad och land, SLU och ansvarig för Interdisciplinary Academy vid SLU

Djuren och naturrestaureringen
Rebecca Danielsson, forskare vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU 

Öppen diskussion och frågor

Länkar

Regulation (EU) 2024/1991 of the European Parliament and of the Council of 24 June 2024 on nature restoration and amending Regulation (EU) 2022/869

Svensk version av lagtexten: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869

EU Nature Restoration Regulation. IUCN Briefing.

Rapport från SLU: Antal nötkreatur som krävs för att nå gynnsam bevarandestatus i svenska naturbetesmarker och djurens metanutsläpp (pdf). Anna Hessle och Rebecca Danielsson (2023)

Fakta

Tid: 2024-10-08 13:00 - 15:00
Ort: Zoom
Arrangör: SLU Future Food
Sista anmälningsdag: 8 oktober 2024
Mer information:

Fakta om naturrestaureringsförordningen

Från Naturvårdsverket (pressmeddelande 17 juni 2016):

EU:s förordning om restaurering av natur innebär att skadad natur ska restaureras i alla medlemsstater och den innehåller bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter, med delmål för 2030, 2040 och 2050. Målen gäller många olika naturtyper och arter, både i havet, på land och i sötvatten.

Hur målen ska nås och själva genomförandet av åtgärder planeras av varje land för sig. Medlemsländerna har två år på sig att ta fram en nationell restaureringsplan. Åtgärderna som följer av restaureringsförordningen ska bland annat bidra till att EU ska uppnå sina mål för klimat och biologisk mångfald och förbättra livsmedelstryggheten. Till år 2030 ska för EU som helhet 20 % av åtgärderna vara på plats och till år 2050 ska åtgärder vara på plats för att återställa alla skadade ekosystem som omfattas av förordningen.