Fiskars nettoenergiintag (inkomster minus utgifter) beror bland annat av vattentemperatur, art och storlek. Det avgör var den förekommer, skriver Ulrika Beier i sin doktorsavhandling från SLU. Om det finns siklöjor i en sjö finns det färre mörtar på grund av konkurrensen om djurplankton. Konkurrensen från siklöja påverkar också abborrarna, som har lättare att bli fiskätande om det finns siklöja i sjön.
För att förstå samspelet mellan arter och kunna förutsäga effekter av förändringar i miljön måste man förstå vilka mekanismer som ligger bakom var olika organismer befinner sig.
Ulrika Beier vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, har undersökt mönster i naturen för hur fiskar fördelar sig mellan olika habitat, dvs. delområden i ekosystemet.
– Jag undersökte fiskarterna abborre och mört, som båda har studerats mycket, och även siklöja, som är specialiserad på att äta djurplankton mitt ute i den fria vattenmassan (pelagialzonen), säger Ulrika Beier.
Med siklöja i sjön fanns det färre mörtar i pelagialzonen, där mörten konkurrerar med siklöja, men också färre mörtar totalt i hela sjön. Det kan man förvänta sig som en direkt effekt av att siklöjan konkurrerade med mörtarna om sjöns djurplankton.
Abborre är en art som också konkurrerar med mört och siklöja om djurplankton, men större abborrar kan också äta små fiskar av både mört, siklöja och abborre. Effekterna av att även siklöja fanns i sjön var därför inte lika tydliga som för mört när det gäller hur abborrar fördelade sig i sjön. Men samspelet mellan arterna underlättar för stora abborrar i sjöar med siklöja. Detta visar sig bland annat genom hur olika storlekar av fisk fördelar sig mellan strandzonen och den öppna vattenmassan.
Faktorer som styr vilka habitat fisk av olika storlekar och arter lever i är centrala för att förstå hur hela ekosystem fungerar, enligt Ulrika Beier. Var fiskar finns kan förklaras av generella mekanismer, som till exempel hastigheter som styr födointag och ämnesomsättning. Bland annat temperatur, art och kroppsstorlek bestämmer dessa hastigheter, och avgör i sin tur hur olika populationer samspelar och begränsas. Nettoenergiintaget, dvs. födointag minus energiförluster, som beror av bland annat vattentemperatur och fiskens storlek, är avgörande för var olika fiskarter befinner sig.
– Sådan här kunskap om samspelet mellan storleksgrupper av arter i olika habitat behövs för att förstå hur fisksamhällen kan förändras om exempelvis klimatet ändras, säger Ulrika Beier.
Detta är den första avhandlingen vid institution för akvatiska resurser. Fler avhandlingar från den rätt nyblivna institutionen väntas framöver.
(Får användas i samband med artiklar om pressmeddelandet. Fotograf ska anges.)
Fil.lic. Ulrika Beier, institutionen för akvatiska resurser, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "Habitat use in fish communities". Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Ulrika Beier 010-478 42 14, ulrika.beier@slu.se
