Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) utför varje år provfisken för att undersöka fiskbestånden både längs kusten, i hav, sjöar och vattendrag. Provfisket med nätlänkar i Muskö är en del av den svenska övervakningen av kustfisk. Tack vare övervakningen kan man både följa utvecklingen av fisksamhället och upptäcka när nya arter etablerar sig. Kustfiskövervakningen finansieras övergripande av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). I vissa områden delas kostnaden mellan HaV och länsstyrelsen.
- 2013 fick vi för första gången svartmunnad smörbult vid provfisket i Muskö och sedan dess har antalet ökat närmast exponentiellt. Men trots att det var väntat blev vi faktiskt lite förbluffade när vi i år drog upp näten och de var helt fulla med svartmunnad smörbult, säger Susanne Tärnlund, forskningsassistent vid SLU Aquas kustlaboratorium som genomfört provfisket tillsammans med Mikael Pettersson.
2013 fångades en svartmunnad smörbult i Muskö, 2014; två stycken, 2015; 61 stycken och 2016; 297 stycken. I år fångades totalt 1835 stycken.
Snabb ökning oroar
- Den snabba ökningen är oroande, men vi är egentligen inte förvånade. Så här har det sett ut på flera andra ställen i Östersjön där arten fått fäste. Den svartmunnade smörbulten har flera egenskaper som gör att den snabbt ökar i antal när den väl etablerat sig i ett område. Arten klarar skiftande temperaturer och låga syrehalter. Den blir könsmogen tidigt, kan leka vid flera tillfällen per år och fortplantar sig dessutom i både salt- och sötvatten, säger Ann-Britt Florin, forskare vid SLU Aquas kustlaboratorium.
Svartmunnad smörbult har också fångats av SLU Aqua i provfisken i Bråviken, norr om Oskarshamn, och i Torhamn i Karlskrona skärgård. I provfisket i Torhamn som ingår i den nationella övervakningen av kustfisk ses också en ökning men den är inte alls lika kraftig som i Muskö.
Vid årets provfiske vid Muskö var den svartmunnade smörbulten den vanligaste arten. Näst vanligast var skrubbskädda, följd av torsk. 2016 var skrubbskäddan den vanligaste arten, men den fångade även då i ungefär samma antal som i årets fiske. För att kunna uttala sig om förändringar i fisksamhället på en plats behöver man dock titta på provfiskets totalfångst år för år under en längre tidsperiod.
Konsekvenser ännu osäkra
- Vi vet ännu inte säkert vilka konsekvenser som etableringen av svartmunnad smörbult kommer att få för fisksamhället längs svenska kusten på sikt. I värsta fall kan det innebära att andra bottenlevande arter som tånglake och skrubbskädda trängs undan, säger Ann-Britt Florin.
Den svartmunnade smörbulten kan äta upp rommen för kustlekande fiskarter, och beta ner musselbankar, men samtidigt kan den också själv bli föda för andra fiskar. Risken finns att den blir så vanlig att fiske efter andra arter försvåras. Men även här finns en möjlig positiv effekt.
- I Polen, Lettland och Litauen som är några av de andra länder i Östersjön där svartmunnad smörbult också har etablerat sig så fiskas den numera antingen kommersiellt eller i fritidsfisket. Det är inte omöjligt att den kan bli en resurs också här i Sverige, säger Ann-Britt Florin.
Omöjlig att utrota
Att utrota den svartmunnade smörbulten när den väl etablerat sig är princip omöjligt, men det går att begränsa spridningen. SLU Aqua och Enetjärn Natur har på uppdrag av HaV arbetat fram ett hanteringsprogram för svartmunnad smörbult som väntas gå ut på remiss under hösten.
-Arten sprids framförallt med människans hjälp och fartygstrafik är den främsta orsaken. Störst effekt skulle rening av fartygens barlastvatten troligen få men införande av båttvätt i synnerhet när man flyttar båten från kust till inlandsvatten skulle också kunna begränsa spridningen. Att stärka rovfiskbestånden skulle troligen även det minska risken för etablering i nya områden, säger Ann-Britt Florin.
