Vi har alla sett och hört dem, de som från scenen och i intervjuer berättar om sina lyckade satsningar på gårdsförsäljning, turism, specialodlingar eller vidareförädling av gårdens produkter. Mervärden som ger pengar, ära och berömmelse.
–Men 60 -70 procent av alla nya produktsatsningar misslyckas. Så i realiteten kommer de flesta att misslyckas, konstaterar Erik Hunter, forskare på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp.
Genom projektet “When new product development doesn't add value – Causes, consequences and policy implications for Swedish Farmers” hoppas han ge alla som misslyckats en röst.
–De som står på seminariescenen utgör faktiskt inte normen utan undantaget,
Strategi under förändring
Erik Hunter är doktor i ekonomi och undervisar i företagandets ekonomiska villkor. Det var under en föreläsning om hur man förstår konsumenten, som en av studenterna röd i ansiktet utbrast: ”Men Erik, hur ska jag hinna med allt det här, jag jobbar ju redan 80 timmar i veckan på vår mjölkgård och det räcker inte!”
–Det fick mig att börja tänka. Det vi gör i dag fungerar inte.
Svenskt lantbruk brottas med lönsamhetsproblem och de flesta branscher har genomgått en ekonomisk kris med strukturrationalisering och nedläggningar som följd. Nu senast mjölkkrisen där antalet mjölkföretag drastiskt minskade på kort tid.
För att få lönsamhet i lantbruket har strategin under många år handlat om effektivisering, på senare år om diversifiering, marknadsföring, entreprenörskap och att tillföra mervärden i gårdens produkter. Frågan Erik Hunter ställde sig var hur den planen egentligen ser ut? Ska alla lantbruksföretag jobba direkt mot konsument och med vidareförädling? Hur ska de kunna tillföra mervärde när de redan jobbar mer än de egentligen orkar?
Vill förstå misslyckadet
Tidigare vetenskaplig forskning inom entreprenörskap handlar till större delen om de framgångsrika företagen, inte många forskare har försökt förstå själva misslyckandet. De framgångsrika förklarar sin framgång med engagemang och hårt arbete, de som misslyckats säger att de jobbat lika hårt och engagerat men skyller ofta misslyckandet på omvärlden.
–Vår forskning går ut på att förstå själva orsaken till misslyckandet, vi tror att förklaringen är en annan än den som förklarar framgång, säger Erik Hunter.
Hans forskargrupp samlar just nu in information genom olika enkätundersökningar som under hösten skickas ut till sammanlagt 1600 svenska lantbruksföretagare. En del av företagarna kommer att följas under tre år, under den tiden hoppas forskarna kunna identifiera de som varit i eller är mitt i processen att utveckla något nytt och sedan inte lyckas. Ett litet urval kommer att följas kvalitativt, det vill säga med djupintervjuer om till exempel tankar och känslor under processen.
–Till en början vill vi förstå orsaken till misslyckandet och vilka det är som misslyckas. Sedan vill vi veta hur konsekvenserna av ett misslyckande ser ut, psykologiskt och socialt. Ett misslyckande kan få allvarliga psykologiska konsekvenser, som skam, ånger, utanförskap och identitetskris.
Ett större antal företagare kommer även att analyseras kvantitativt, för att hitta yttre faktorer som kan förklara misslyckande, t ex utbildning, storlek på gården, antal hektar med mera.
I en senare del av projektet kommer resultatet av undersökningarna att riktas till lantbrukets myndigheter och organisationer i form av LRF, Jordbruksverket, Konkurrensverket, Grisföretagarna, Mjölkföretagarna, Nötköttsföreningen med flera.
–De som sätter strategierna för lantbruket ska få höra lantbrukarnas röst om hur de påverkas av ett misslyckande. Kanske går det att hitta lösningar på hur man kan hjälpa till och hur de som misslyckats kan komma på fötter igen
Alla behövs
I dag anser de flesta stora världsekonomier att entreprenörskap är den motor som driver ekonomin framåt och just därför tycker Erik Hunter att det viktigt att förstå funktionerna.
–Vi behöver de 70 procent som misslyckas, vi behöver deras uppfinningsrikedom och entreprenörskap och att de om och om igen reser sig upp och försöker igen. Förhoppningsvis har de lärt sig något och blir bättre i nästa försök.
Han tycker att det är viktigt att inte skämmas över sina affärsmisslyckanden och inte ta dem personligt utan se dem ur ett annat perspektiv. Det finns ett värde i själva misslyckandet och mycket att lära, nästa gång undviker man förhoppningsvis det som gick snett.
Själv kommer Erik Hunter ursprungligen från Kanada men har bott många år i Florida i USA där de amerikanska företagarna lever under lite andra villkor.
–Forskningen där visar att misslyckandet mer är en merit, man reser sig och fortsätter. Det är en normal del i hur man gör affärer. Vi vet ännu inte så mycket om svenska villkor men vi tror att entreprenörer som misslyckas lättare blir stigmatiserade här och inte lika lätt kommer tillbaka som i USA.
Ödmjukt tar han till slut projektet “When new product development doesn't add value – Causes, consequences and policyimplications for Swedish Farmers” som ett fint exempel på att det lönar sig att inte ge upp. Först efter 4-5 ansökningar om anslag accepterades projektet, tack vare att ansökningen varje gång formulerades om till det bättre,
–Kan inte jag som forskare erkänna mina misslyckanden så kan jag inte förvänta mig att lantbrukarna gör det, konstaterar Erik Hunter.
Av Marianne Persson
