Genteknik i storskalig ko-avel väcker etiska och praktiska frågor

Nya biotekniker öppnar nya möjligheter att genetiskt förändra lantbrukets djur. Med hjälp av så kallade molekylära knivar och genom-editering kan man göra så att kor föds utan anlag för horn och slipper avhornas. Det är också möjligt att med genmodifiering (GM) föra över mänskliga genvarianter till kor för att minska risken för juverinflammation. Dessa är bara några exempel på tänkbara användningsområden för nya tekniker i avelsarbetet med djur.

Ännu finns varken genmodifierade eller genom-editerade lantbruksdjur i livsmedelsproduktionen och det är oklart hur framtida lagstiftning kommer att reglera användningen av dessa tekniker. Om lagstiftningen kommer att tillåta sådana tillämpningar återstår det att praktiskt inkludera tekniken i storskaliga avelsprogram, vilket medför nya frågeställningar – både praktiska och etiska. Kan vi, behöver vi, och bör vi använda dessa tekniker i kommersiella avelsprogram? Hur stor roll spelar det vilka reproduktionstekniker som behöver användas, hur kor och embryon hanteras och vilken egenskap som förändras? Finns andra alternativ för att nå samma mål?

Om detta handlar en ny tvärvetenskaplig artikel som beskriver forskningsläget utifrån tidigare publicerad litteratur och bidrar med etiska reflektioner kring detta. Frågor om djurvälfärd spelar en viktig roll, men det är inte det enda som är etiskt relevant i sammanhanget. Olika värderingar och, olika syn på djurs integritet, naturlighet, och vad som bör ingå i en riskbedömning är andra exempel som påverkar hur de nya teknikerna bedöms och kan komma att tas emot i samhället.

– Vi har haft många och långa diskussioner i författargruppen, säger Susanne Eriksson, forskare vid Institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet, och en av författarna bakom artikeln.

Kunskapen inom genetikens område växer snabbt, men vi har ännu begränsad insikt i hur komplexa egenskaper styrs genetiskt. Att ändra enskilda gener med stor och känd effekt ligger ännu så länge närmare till hands än att ändra på ett stort antal ställen i genomet för att påverka komplexa egenskaper. Teknikerna kan användas i olika omfattning och för olika syften, som påverkar djuren mer eller mindre. I artikeln föreslår forskarna att de nya teknikerna bör bedömas i det avelssammanhang där de är tänkta att tillämpas, innan de används i stor skala. I den processen kan en rådgivande kommitté med såväl forskare, branschföreträdare, representanter för allmänheten, som en etiskt eller filosofiskt skolad person tillföra värdefulla synpunkter.

– Det här är komplexa frågor, men det blir mer hanterbart om vi fokuserar på specifika användningsområden, menar Susanne Eriksson.

Studien är gjord inom forskningsprogrammet Mistra Biotech på SLU.

Mer information

Susanne Eriksson, forskare, husdjursagronom
Institutionen för husdjursgenetik
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 20 07, susanne.eriksson@slu.se
https://www.slu.se/cv/susanne-eriksson/

Artikeln

S. Eriksson, E. Jonas, L. Rydhmer, & H. Röcklinsberg. Breeding and ethical perspectives on genetically modified and genome edited cattle. J. Dairy Sci. 101:1–17
https://doi.org/10.3168/jds.2017-12962

Pressbild

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

• Avhornade djur ger säkrare arbetsmiljö och minskar risken för skador på djuren. Ett alternativ till avhorning skulle i framtiden kunna vara att med genteknik föra in anlag för kullighet (hornlöshet) i behornade raser. Foto: Julio Gonzalez