Honungsbin kan försvara sig mot sjukdomar på flera sätt, bland annat genom att rensa bort sjuka puppor. Detta beteende är viktigt att ta till vara vid avel för motståndskraftiga bin. Joachim de Miranda och hans kollegor ska undersöka hur beteendet fungerar mot varroa-kvalstret som sprider virus inom och mellan bisamhällen.
I bisamhället lever tusentals individer tätt tillsammans i konstant temperatur och jämn fuktighet - en idealisk miljö för smittspridning.
Utöver varje bis eget immunförsvar har samhället ytterligen ett immunsystem som bygger på binas sociala beteende. Det kan till exempel handla om gemensamt försvar av samhället från främmande bin, allmän rengöring av boet, ändringar i temperatur/fuktighet eller att dela antimikrobiella ämnen med varandra, som probiotiska bakterier eller propolis (blandning av bisaliv, bivax och kåda eller hartsöverdrag från lövträdsknoppar). Men det viktigaste sociala immunförsvaret är utan tvekan det hygieniska beteendet, då bina upptäcker och kastar bort sjuka yngel eller bin från samhället.
I ett nytt projekt ska Joachim de Miranda fokusera på ett viktigt socialt immunbeteende mot Varroa destructor – ett kvalster som förökar sig på binas puppor och på detta sätt överför ett dödligt virus.
Beteendet kallas Varroa Sensitive Hygiene (VSH) då vissa vuxna bin i samhället är särskilt bra på att upptäcka och ta bort just varroa-angripna puppor. Att avla för denna kompetens hos bin är i dag mycket arbetskrävande. Med mer kunskap om beteendet kan aveln underlättas.
Två olika mekanismer kan ligga bakom beteendet att rensa ut sjuka puppor. De bin som är bra på detta kan antingen vara mer känsliga för doftämnen som angripna puppor släpper ut eller ha som vana att slumpmässigt öppna puppcellerna oftare, så att de därför lättare upptäcker sjuka yngel.
I båda fallen kan beteendets effektivitet påverkas av virusinfektionen: hos puppor för att de ska bli tillräckligt sjuka för att upptäckas (och bli bortrensat), och hos vuxna bin kan det påverka deras förmåga att upptäcka eller rensa bort sjuka yngel.
Det har visat sig vara skillnad mellan olika virusarter på hur effektivt de triggar VSH-beteendet.
Men vilken del av beteendet är viktigast för VSH:s effektivitet och hur stor roll spelar olika virus i det hela? Bi-gruppen på SLU ska tillsammans med kollegor i Frankrike och Schweiz studera bland annat:
Projektet kan förbättra aveln av bistammar som är motståndskraftiga mot Varroa och det i sin tur kan minska användningen av giftiga bekämpningsmedel mot detta kvalster. Det kommer också att ge ny och spännande information på molekylär nivå om förhållandet mellan bin och deras virus.
Projektet fick nyligen medel från Formas.