Syrsor anses smakliga och har vid en näringsanalys ett mycket högt och intressant näringsvärde för människa. Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men som i princip inte alls äts i andra, däribland Sverige.
Insekter kan produceras med förhållandevis lite och i flera fall lågvärdiga resurser och FN har därför lyft fram det som ett framtida livsmedel med stor potential. Hittills har det dock inte funnits några studier som i verkligheten försökt skatta potentialen i syrsor som livsmedel för människor.
Grisar har ett fodersmältningssystem som i stort liknar människans matsmältningssystem och därför kan man anta att effekter som kan observeras på grisar kan vara relevanta även för människa.
I en svensk-kambodjansk studie har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet därför studerat hur unga grisar växer på en diet bestående av majsmjöl, riskli och antingen syrsmjöl eller fiskmjöl.
Man har också studerat vad som händer om man skalar syrsorna. Det är nämligen troligt att det i den europeiska lagstiftningen, den dag insekter godkänns som livsmedel, kommer att stå att syrsor skall skalas före konsumtion, dvs ben och vingar skall tas bort.
Orsaken till detta är att det finns enstaka rapporter om att stor konsumtion av gräshoppor orsakat förstoppning. Det antas bero på att det finns delar på gräshopporna (t ex benen) som är mycket svårsmälta. Därför studerade man också hur grisarna växte om dieten innehöll mjöl baserat på hela syrsor eller mjöl där benen inte fanns med.
Studien visade att grisarna växte mycket bra på dieterna som innehöll syrsmjöl. De smälte dessa dieter bättre än dieten med fiskmjöl och de visade också tecken på att kunna använda mer av det smälta proteinet för att växa. Mjölet utan ben fungerade inte bättre än det med ben och en slutsats är därför att man inte skall skala bort benen från syrsorna för då ”kastar man bort” bra näring.
Studien drar slutsatsen att syrsor kan vara ett bra fodermedel till grisar och troligtvis därför också ett bra livsmedel för människa.
Studien är utförd av Phalla Miech, doktorand vid SLU samt SLU-professorerna Anna Jansson, Åsa Berggren och Jan Erik Lindberg. Projektet är finansierat av SIDA.
http://www.wageningenacademic.com/doi/abs/10.3920/JIFF2017.0019