Kontaktinformation
Eva Forsgren, universitetslektor och samverkanslektor
Institutionen för ekologi, SLU
eva.forsgren@slu.se, 018-67 20 83
Nyhet
Bisjukdomen amerikansk yngelröta kan spåras med genetiska metoder
Publicerad: 18 december 2017
Med hjälp av genetiska metoder lyckades forskare från SLU och SVA bekräfta källan till ett utbrott av amerikansk yngelröta på Gotland. Metoden har tidigare använts för att kartlägga mjältbrandsutbrott men det är första gången den används för denna fruktade bisjukdom. Nu har forskarna fått pengar från Formas för att fortsätta utveckla metoden som kan ge bättre koll på hur amerikansk yngelröta sprids mellan bisamhällen och därmed bättre lagstiftning och rutiner.
Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie Paenibacillus larvae, och leder i de flesta fall till att hela bisamhällen dukar under. Infekterade, döda larver innehåller miljontals smittsamma bakteriesporer som kan spridas i en biodling eller ett geografiskt område. Bakteriesporerna kan förbli smittsamma i årtionden.
Pilotstudie visade att metoden funkar
Studien på Gotland var ett pilotförsök för att se om man genom att titta på hela genomet hos bakterier från olika drabbade bigårdar kan kartlägga smittförloppet. Eftersom genomet hos bakterierna förändras på relativt kort tid går det att använda skillnader i genomet för att dra slutsatser om vilka bakterier som ”träffades senast”. Är de relativt lika kommer de troligtvis från samma bigård. Om de är mer olika kan man anta att det var längre sedan de ”var på samma ställe”.
- Studien visade att man kan använda den här metoden på utbrott av yngelröta. Vi kunde bekräfta att smittan kom från en biodlare som hade sålt bin till andra, säger Eva Forsgren, forskare på SLU.
Fortsätta utveckla metoden
Nu ska Eva Forsgren, Joakim Ågren på SVA och deras kollegor fortsätta utveckla metoden. De har isolat av bakterien från hela Sverige och även tillgång till Europeiska prover via EU:s referenslaboratorium i bihälsa. De kan de använda proverna för att studera släktskap och variation mellan bakterier från olika platser.
De ska också titta närmare på områden som är särskilt drabbade. Genom att länka närbesläktade bakterieprover till sjukdomsutbrott och flyttning av bisamhällen kan de få en bild av hur smittspridningen ser ut.
För att få ännu mer detaljerad kunskap ska forskarna studera smittan hos en enskild biodlare som drabbas av sjukdomen gång på gång. Frågan är om sjukdomen upprätthålls inom bigården eller om smittan kommer från någon annat ställe.
- Och nästan mest spännande av allt. Vi ska undersöka om flera bakteriestammar samtidigt kan orsaka sjukdom i ett bisamhälle. I dag antar vi ofta att en av bakteristammarna vinner över de andra. Men är det så eller kan flera olika stammar orsaka sjukdom i samma bisamhälle, säger Eva Forsgren.
Kan ge bättre kontroll på sjukdomen
Projektet kan leda till bättre rutiner och lagstiftning och förhoppningsvis till att färre biodlare drabbas av amerikansk yngelröta. Sjukdomen regleras i europisk lagstiftning och bisamhällen som uppvisar kliniska tecken på sjukdom ska elimineras, det vill säga i de flesta fall brännas. Ett sjukdomsutbrott kan bli mycket kostsamt för den enskilde biodlaren.
Artikeln om utbrottet på Gotland är nyligen publicerad i Plos One. Där samarbetade Eva Forsgren och Joachim Ågren med Marc Oliver Schäfer vid Federal Research Institute for Animal Health i Tyskland.
Det nya Formas-projektet heter Förbättrad sjukdomskontroll och bekämpning för en hållbar biodling