Allmänheten stöder mer blandskog för att motverka klimatrisker

Studien redovisades nyligen i tidskriften Environment and Behavior.

När klimatet förändras ökar risken för stormar som kan följas av stora insektsangrepp. Skador från insekter och andra skadegörare kan också öka för att vi får in nya arter. Riskerna går dock att minska genom ändrad skogsskötsel.

Forskarna har studerat allmänhetens attityder till olika typer av sådana åtgärder genom en enkätstudie i Skåne, Västernorrland och Norrbotten. Enkäten täckte även in uppfattningar om skogsbruk och om andra aspekter på skog. Sammanlagt fick 3000 personer mellan 20 och 75 år enkäten i brevlådan, och svarsfrekvensen var 34 procent.

– Att veta vad allmänheten tycker om olika typer av åtgärder är viktigt av flera skäl, säger Maartje Klapwijk på SLU:s institution för ekologi. För skogsbruket är det viktigt att känna till om nya skötselstrategier riskerar att skapa konflikter. Allmänhetens stöd påverkar också förutsättningarna för skogspolitiska förändringar. Dessutom är det en demokratisk fråga – skogen används till så mycket annat än skogsbruk, såsom svamp- och bärplockning och jakt.

Ett sätt att motverka framtida risker är att anlägga en mer varierad skog. Det kan vi få genom att variera skötseln, till exempel genom ett hyggesfritt skogsbruk där träden skördas efter hand. Vi kan också plantera fler arter av träd i skogen, eller helt enkelt låta bli att minska den variation som uppstår naturligt.

– En mer varierad skog klarar förändringar bättre. För skadeinsekterna finns det inte lika många jämngamla träd av samma art, vilket minskar risken för stora utbrott. Med ökad biologisk mångfald kommer det också att vara större chans att det finns fler naturliga fiender till skadeinsekterna, säger Maartje Klapwijk.

Detta gör att blandskogar kan vara mindre känsliga för insektsangrepp efter en storm. Det finns också studier som visar att mer varierade skogar klarar själva stormen bättre, men det behövs mer kunskap om det.

Studien visade att det fanns ett brett stöd för blandskogar.

– Vår studie visar att allmänheten ser ett miljövärde i blandskog. De som var mest positiva var den grupp som lade allra störst vikt vid miljövärden, säger Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet.

Svaren varierade alltså mellan olika grupper. De som uppfattade att skogen var hotad (av storm, insekter etc.) menade att skador borde förebyggas, men det varierade i vilken utsträckning de accepterade specifika strategier.

De som kände större tillit till skogssektorns aktörer accepterade i högre grad bekämpningsmedel, men de var mindre positiva till att det skapas en mer varierad skog för att förebygga risker.

– Det är spännande med tillitens betydelse, säger Louise Eriksson. Det vore intressant att fortsätta nysta i det. Skiljer det sig om man bor någonstans där det är mycket privata skogsägare eller där det är ett stort bolag som äger det mesta?

Hon tycker också att det vore intressant att studera djupare vilken sorts blandskog som människor tänker på när de svarar. Tidigare studier har visat att allmänheten föredrar öppen skog. Om man visade bilder på en svårgenomtränglig blandskog kanske svaret skulle bli ett annat.

I studien är det också tydligt att allmänheten är negativ till bekämpningsmedel, och enligt Louise Eriksson är det vanligt i studier att människor inte vill se användning av bekämpningsmedel.

Maartje Klapwijk och hennes kollegor på SLU studerar bland annat vilken betydelse en mer varierad skog har för insekters utbredning och skadegörelse. För ekologerna är det intressant att veta att en ökad trädslagsvariation är en åtgärd som också har brett stöd.

– Det är viktigt att förstå vad som händer utanför ekologin. Vilka frågor som är viktiga och hur olika åtgärder uppfattas. Det ändrar inte på ekologin men det ändrar inramningen av våra studier och förutsättningarna att omsätta ekologisk kunskap i praktiken, säger Christer Björkman, den andre författaren från SLU.

Mer information

Louise Eriksson, forskare
Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
090-786 56 96, louise.eriksson@umu.se

Maartje Klapwijk, forskare
Institutionen för ekologi, SLU
018-67 24 02, maartje.klapwijk@slu.se

Vetenskaplig artikel

Louise Eriksson, Christer Björkman, Maartje J. Klapwijk. General Public Acceptance of Forest Risk Management Strategies in Sweden: Comparing Three Approaches to Acceptability. Environment and Behavior (2017). DOI: https://doi.org/10.1177/0013916517691325.
http://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0013916517691325

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Stormfälld skog. Foto: Martin Schroeder