Ny publikation från CBM: “Estimating urban lawn cover in space and time: Case studies in three Swedish cities”

I denna studie har vi använt oss av olika metoder för att uppskatta gräsmattors sammanlagda yta i städer. Vi fann både för- och nackdelar med data insamlade genom Infraröda fotografier (NDVI), Laserscannade data (LiDAR) och som manuellt tolkade flygfoton.

Med hjälp av de tre metoderna gjordes sedan ett medelvärde över den totala ytan av gräsmattor i tre städer i fallstudien. Mängden gräsmattor skattades till 22,5 % av all markanvändning i städerna. Om man extrapolerar denna siffra för att göra en grov skattning av den totala ytan gräsmattor i svenska städer blir den ca 2 600 km2, d.v.s. 0,6 % av den totala markytan. Den uppskattade kostnaden för att sköta dessa gräsmattor i kommunal regi i svenska städer uppgår till 910 miljoner dollar per år, eller c. 8 miljarder svenska kronor. Under 50 år har den yta som gräsmattor täcker i svenska städer nästan fördubblats relativt sett, och lite drygt hälften av dessa har haft fortsatt kontinuerlig skötsel sedan dess. Eftersom gräsmattor utgör stora delar av den urbana grönskan och är dyra att hantera det är rimligt att fundera över det sociala, ekologiska och kulturella värde gräsmattor har, jämfört med andra alternativ, såsom ängar som kräver betydligt mindre skötsel.

Författare till artikeln är förutom Jörgen Wissman på CBM: Marcus Hedblom (Inst f. ekologi, SLU) Fredrik Lindberg (Inst f. geovetenskaper, Göteborgs universitet) Emanuel Vogel (Geovetarcentrum, Göteborgs universitet) och Karin Ahrné (Artdatabanken, SLU).

Läs artikeln på Springer.com