De flesta ekosystemtjänster från svenska sötvatten är påverkade

Ekosystemtjänster kan enkelt beskrivas som de nyttor som naturen ger oss människor. För våra sjöar och vattendrag handlar det till exempel om dricksvatten, livsmedel och vatten till jordbruket. De hjälper till att reglera klimat och övergödning, att bryta ned giftiga ämnen och att skydda mot översvämningar.

En annan nytta är de funktioner som behövs för att övriga ekosystemtjänster ska fungera, till exempel biologisk mångfald och livsmiljöer där arter kan utvecklas och överleva.

- Ofta tar vi ekosystemtjänsterna för givna. Men, samhället är helt beroende av att de fungerar och mycket av vårt välstånd vilar på de nyttor vi får gratis från naturen. Rapporten visar hur viktigt det är att skydda våra sötvatten, säger Jens Mentzer.

Det är första gången som det gjorts en kartläggning över ekosystemtjänster i svenska sötvatten och en bedömning av deras tillstånd. I rapporten pekas också på vilka mänskliga aktiviteter som påverkar ekosystemtjänsterna. Genom rätade vattendrag, utdikade våtmarker och sänkta sjöar har till exempel jordbruksproduktionen kunnat öka. Men det har också minskat naturens naturliga förmåga att jämna ut vattenflödena

Rapporten har gjorts av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Forskarna har utgått från all samlad data som finns om våra sötvatten, till exempel industriers utsläpp och den miljöövervakning som samlas in via olika myndigheter. Sedan har ekosystemtjänsterna fått bedömningen dålig, måttlig eller god status.

- En sammantagen bedömning visar att flertalet av ekosystemtjänsterna i sjöar och vattendrag har en måttlig status. Det beror bland annat på övergödning, utdikning och fysisk påverkan i form av dammar och kraftverk,säger Sara Bergek, forskare på institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Rapporten visar också på hur svårt det är med nationella bedömningar av enskilda sjöars tillstånd och behovet av att arbeta vidare på metodik för att kunna bedöma status, I Sverige finns cirka 83 000 sjöar som är minst 10 000 kvadratmeter stora, drar man i stället gränsen vid tusen kvadratmeter finns det 227 000 sjöar. Om små sjöar, tjärnar och gölar med hundra kvadratmeters yta eller mer räknas in så är det ungefär 520 000. Antalet vattendrag, det vill säga allt från en liten bäck till en stor älv, kan vara lika många eller till och med fler.

Rapporten ger inte en exakt bild av statusen på ekosystemtjänsterna utan är en övergripande sammantagen bedömning. Den är tänkt att vara ett stöd och underlag vid nationell förvaltning av sjöar och vattendrag, för planering av exploatering och för miljöövervakning.

- För att kunna förvalta ekosystemen i Sveriges sötvatten på ett hållbart sätt krävs kunskap om dess nyttor till människan, vilka de är och vilket tillstånd de befinner sig i, säger Sara Bergek.

Exempel på värdet av fungerande ekosystemtjänster i sötvatten:

Vid Höje å i sydvästra Skåne anlades en typ av breda diken i odlingslandskapet, så kallade tvåstegsdiken, av en längd på tolv kilometer. Det ekonomiska värdet av ökade ekosystemtjänster som ökat erosionsskydd, översvämningsskydd och minskat näringsläckage uppskattades totalt till mellan 6,5 och 12,1 miljoner kronor.Värmdö kommun skapade en våtmark till en kostnad av 2,5 miljoner kronor. Våtmarken reglerar vattennivåerna vilket innebär att kommunen inte behövde lägga om en cykelväg till en kostnad på två till fyra miljoner kronor. Våtmarken bidrar också till andra ekosystemtjänster som biologisk mångfald, fiskproduktion och tätortsnära rekreationsmöjligheter.

Läs rapporten:  "Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag – Identifiering och bedömning av tillstånd"

För mer information kontakta:

Jens Mentzer, utredare, kunskapsavdelningen, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 62 98, mobil 076-538 61 23, e-post jens.mentzer@havochvatten.se

Mats Svensson, chef, enheten för miljömål och forskning, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-6986374, mobil 072-7172431, e-post mats.svensson@havochvatten.se

Sara Bergek, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, tfn 010-478 41 14, e-post sara.bergek@slu.se