Två artiklar publicerade i Nature-tidskrifter

Sjöars roll i kolets kretslopp

Gästprofessor Chris Evans har tillsammans med Martyn Futter från institutionen för vatten och miljö samt medförfattare från Sverige och Storbritannien studerat 82 sjöar. I alla dessa sjöar finns mätningar av löst organiskt kol och näringsämnen.

Man fann att sjöarnas näringsstatus styr om sjön är en källa eller en sänka för löst organiskt kol. Dessutom fann man att takten med vilken löst organiskt kol produceras och konsumeras kan förutsägas från sjöarnas omsättningstid. Övergödning får sjöar att växla till att bli källor för löst organiskt kol, när de innan varit sänkor. Detta behöver man ta hänsyn till när man gör globala kol-budgetar i framtiden.

Dataunderlag för att avgöra ekologisk resiliens

Martyn Futter medverkar även på den andra artikeln, tillsammans med Brian Huser och David Angeler från institutionen samt forskare från Europa och Kina.

Resiliens är ett ekosystems förmåga att återgå till sitt ursprungsläge efter en störning. Vissa störningar är dock så stora att det uppstår ett regimskifte och ekosystemet ändras. Artikeln beskriver hur svårt det är att upptäcka regimskiften i mätdata. Detsamma gäller förvarningar om att ett regimskifte kan komma.

I artikeln för man fram att långa tidsserier från sjöar bör utnyttjas mer för att hitta ekologiska regimskiften. Man framhåller också att process-orienterade modeller bör användas mer i studier av regimskiften.

Ett exempel i artikeln hämtas från mätningar i sjön Härsvatten i Västra Götalands län. Här ledde de stadigt ökande halterna av organiskt kol till ett plötsligt regimskifte med mycket lägre syrehalter och internbelastning av fosfor.