SLU-forskare utmanar gräsmattsnormen

Maria Ignatieva och Marcus Hedblom bygger artikeln på erfarenheter från SLU:s tvärvetenskapliga projekt LAWN där de tillsammans med andra forskare studerat gräsmattan som ekologiskt och kulturellt fenomen. En del av projektet var att testa alternativ till gräsmattor. På campus Ultuna finns försök med gröna mattor till exempel örtgräsmattan, fjärilsblandning och den svenska ängen.

Men i dag dominerar intensivt skötta gräsmattor med få arter överallt i städer. Genom att extrapolera  gräsmattsdata från USA och Sverige har forskarna uppskattat att det sammanlagt finns mellan 0,15 till 0,80 miljoner hektar gräsmattor i världen. Det motsvarar ett område större än England och Spanien tillsammans.

Dagens enahanda gräsmattor bidrar inte till den biologiska mångfalden. De koldioxidutsläpp som orsakas av gräsklippning och annan skötsel överstiger den mängd kol som gräsmattan binder. Redan idag går det åt enorma mängder grundvatten för att hålla gräsmattor gröna vilket med största sannolikhet kommer att öka i framtiden i samband med klimatförändringarna. Dessutom finns risk att bekämpningsmedel och näringsämnen sprids till grundvatten, sjöar och vattendrag.

Runt om i världen finns försök att införa gröna mattor som inte kräver intensiv skötsel och också kan bidra med till exempel mat till pollinatörer och en livsmiljö till ängsväxter. De kan också göra staden mer trivsam och stimulerande för människor och ge utrymme för lek och picknick. SLU:s projekt är ett exempel och forskningen har bland annat utmynnat i en handboken Alternativ till gräsmatta – från teori till praktik.

Forskarna skriver i Science-artikeln att den största utmaningen är att öka människors förståelse för de mer hållbara alternativen så att acceptansen ökar för nya typer av grönytor i stadsplaneringen.

Kanske kommer artikeln i Science att bidra till det. Den har tagits upp av tidningar och radio i flera länder och över 100 personer har nämnt den i sociala medier.