Nyckelbiotoperna debatteras – forskningen rätar ut en del frågetecken

– Det finns nu starka belägg för att nyckelbiotoperna verkligen har ett rikare växt- och djurliv än omgivningarna. Många studier visar också att de små nyckelbiotoperna är känsliga för avverkning i omgivande skog eftersom kanteffekterna är stora, säger professor Lena Gustafsson från SLU, som har lett studien, finansierad av Skogssällskapet.

En annan slutsats som stöds av studier är att nyckelbiotoperna är viktiga i ett landskapsperspektiv. Trots att de ofta är små är de fördelade i landskapet och kan fungera som ett nätverk där arter kan överleva och sprida sig.

Forskningen ger svar på många, men långtifrån alla, av de frågor som skogsbrukets intressenter ställer om nyckelbiotoper. Innan sammanställningen gjordes fick representanter för skogsbruk, myndigheter och miljöorganisationer lista de viktigaste forskningsfrågorna. Många efterfrågar kunskap om nyckelbiotopsinventeringens kvalitet, men här saknas forskningsresultat. Andra frågor som saknar svar rör nyckelbiotopernas roll och värde beroende på landskapets utseende och läget i landet. Flera intressenter vill också veta om, och i så fall hur, nyckelbiotoperna bör skötas, och om skogsbruk kan bedrivas utan att naturvärdena minskar. Detta har bara studerats för lövskogar i Götaland.

– Det finns nyckelbiotoper där naturvärdena är formade av tidigare störningar, till exempel brand. Här behövs mer kunskap om hur naturvärdena kan bevaras och förstärkas, konstaterar Mats Hannerz, som är den andre författaren bakom rapporten.

Nyckelbiotoper är från början ett svenskt begrepp. Det lanserades av Skogsstyrelsen i början av 1990-talet och fick snabbt spridning till Norge, Finland och de baltiska länderna. Inventeringen av nyckelbiotoper är en av de största kartläggningar av värdefull natur som har gjorts i vårt land. Fram till idag har över 100 000 nyckelbiotoper registrerats, och tillsammans täcker de cirka 2 procent av den produktiva skogsmarken. Forskningen om nyckelbiotoperna kom igång i slutet av 1990-talet. I sammanställningen har Lena Gustafsson och Mats Hannerz gått igenom ett 90-tal vetenskapliga artiklar, rapporter och examensarbeten som direkt handlar om nyckelbiotoper. De flesta är gjorda i Sverige (60 %) och Finland (21 %), men det finns också flera vetenskapliga studier från Norge, Estland, Lettland och Litauen.

– Trots att forskningen har pågått i två decennier är det många resultat som inte har nått utanför universitetsvärlden. Vi hoppas att vår sammanställning kan bidra till att resultaten blir kända och kan användas i den pågående diskussionen om nyckelbiotoper, säger Lena Gustafsson.

Om nyckelbiotoper och debatten

Nyckelbiotopsinventeringen är en kartläggning och ett planeringsunderlag för myndigheter och skogsägare. En nyckelbiotop är inte automatiskt skyddad enligt lag. I praktiken råder dock ett avverkningsstopp för skogsägare som är certifierade, eftersom certifieringen innebär att anslutna företag och markägare inte tillåts att handla med virke från nyckelbiotoper. Det har lett till debatt och kontroverser, och under 2017 infördes ett inventeringsstopp, som senare byttes mot besked om nya statliga medel för fortsatt inventering och utökat skydd. Detta har intensifierat debatten ytterligare. Ett särskilt konfliktområde är nordvästra Sverige där nyckelbiotoperna ofta är stora och täcker en större del av skogsmarken än i övriga landet.

Om studien

I sammanställningen ingår ett 70-tal vetenskapliga studier och ett 20-tal rapporter och examensarbeten från Sverige, Norge, Finland och Baltikum, det vill säga det område där nyckelbiotopsbegreppet tillämpas. Det är en populärvetenskaplig rapport på svenska som riktar sig till dem som arbetar med nyckelbiotoper i praktiken och alla som är intresserade av frågan. Författarna hittade studierna genom ett systematiskt tillvägagångssätt där söktermer och sökförhållanden definieras i förväg och inhämtningen sker på ett strukturerat och upprepbart sätt som kan redovisas i detalj. Varje artikel klassificerades med avseende på de aspekter som tas upp i forskningen och för de aspekter där det finns mest resultat gjorde författarna synteser, under rubriker som "Skillnader mellan nyckelbiotoper och produktionsskog", "Kanteffekter", "Landskapseffekter", "Attityder, värderingar och styrmedel", "Skötsel och skogsbruk" samt "Storlek, utdöendeskuld, historia och geografi". Varje publicerad studie presenteras med ett populärvetenskapligt referat där fokus ligger på de resultat och slutsatser som har störst relevans för nyckelbiotoperna.

Mer information

Rapporten

Gustafsson, L., Hannerz, M. 2018. 20 års forskning om nyckelbiotoper – Här är resultaten. Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. 134 s.

Kan laddas ner från https://pub.epsilon.slu.se/15711/. För en högupplöst version lämplig för högkvalitativt tryck, kontakta författarna.

Kontakter

Lena Gustafsson, professor emerita
Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47
https://www.slu.se/cv/lena-gustafsson/

Mats Hannerz
Silvinformation AB
mats.hannerz@silvinformation.se, 070-528 85 54

Lena Gustafsson är professor emerita i naturvårdsbiologi. Mats Hannerz är skoglig doktor och konsult inom skoglig forskningskommunikation.

Pressbilder

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges. Önskas andra foton från rapporten, kontakta vänligen författarna.)

Uppland, Börje sjö: Nyckelbiotop med gamla ekar som omger en vattensamling (glup) som torkar ut på sommaren. Foto: Lena Gustafsson

Halland, Okome: En vanlig typ av nyckelbiotop är raviner. Foto: Lena Gustafsson

Halland, Asmunds källa: En liten nyckelbiotop kring en gammal offerkälla där snitsling visar att den ska undantas från avverkning. Foto: Lena Gustafsson