Svensk bäverstudie kan bana väg för fler bävrar i andra länder

Detta är slutsatsen av en studie som har genomförts av forskare vid Stirling-universitetet i Skottland och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.

I Sverige och stora delar av övriga Europa hade den europeiska bävern jagats så hårt att den var utrotad i slutet av 1800-talet, men nu är den svenska stammen mycket livskraftig och bävern har återintroducerats i många andra delar av det ursprungliga utbredningsområdet. Idag, när artens fortlevnad är säkrad, är syftet med nya utplanteringar ofta att utnyttja bävern som "ekosystemingenjör", för att återställa våtmarksmiljöer, göra landskapet mer varierat, eller bättre anpassat för att dämpa effekter av översvämningar och torka.

Allt oftare ingår bävern också i långsiktiga "förvildningsprojekt" (eng. rewilding), där målen dock är vagt beskrivna och där det ofta saknas vetenskapligt stöd för de önskade effekterna. Den studie som det svensk-skotska forskarlaget nu redovisar fyller en viktig kunskapslucka när det gäller den biologiska mångfalden i sötvattensmiljöer som skapas av bävrar.

Forskargruppen har jämfört förekomsten av växter och vattenlevande skalbaggar i våtmarker som skapats av bävrar med hur det ser ut i jämförbara våtmarker utan bäver. Studien, som gjordes inom ett 10 x 10 mil stort område mellan Örebro och Skinnskatteberg visar att bäverdammarna var mera heterogena – med en mosaik av olika biotoper och vegetationstyper – än våtmarkerna utan bäver, och detta avspeglade sig också i floran och skalbaggsfaunan. När det gäller växter fanns det 33 procent fler arter i bäverdammarna. När det gäller skalbaggar fanns det inte fler arter i dammarna, men däremot var individantalet 26 procent större.

– Våtmarker är i sig ingen garanti för stor biologisk mångfald. Det behövs bävrar för att åstadkomma detta, säger Frauke Ecke från SLU, som under många år har studerat hur bävrar på olika sätt påverkar miljön.

De positiva effekterna av bäverns återintroduktion kan vara vägledande för framtida beslut om återintroduktion av bäver i andra länder. I Skottland t.ex. studeras för närvarande de miljömässiga och ekologiska effekterna av ett väldigt begränsat antal bävrar som har återinförts på försök. Beslutet om huruvida återintroduktionen ska permanentas kommer att baseras på studier som den från Bergslagen.

Mer information

Artikeln

Nigel J. Willby, Alan Law, Oded Levanoni, Garth Foster & Frauke Ecke. Rewilding wetlands: beaver as agents of within-habitat heterogeneity and the responses of contrasting biota. Phil. Trans. R. Soc. B 373: 20170444.
http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2017.0444

Kontaktperson

Frauke Ecke, universitetslektor
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet
090-7868642, 070-263 61 55, frauke.ecke@slu.se
https://www.slu.se/cv/frauke-ecke/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Ung bäverdamm (5-8 år) utanför Surahammar med riklig våtmarksvegetation och döda men fortfarande delvis stående döda granar och björkar. Foto: Frauke Ecke

Alldeles nyetablerad bäverdamm utanför Lindesberg. Barrträden har redan dött men är mestadels stående. Det finns stora öppna vattenytor där våtmarksvegetationen inte har etablerats än. Foto: Frauke Ecke