Ängar och oklippta gräsytor kan bevara fjärilar i staden

Inventeringen av fjärilar i Malmös parker och grönområden genomfördes under åren 2006-2015. Under den perioden har traditionella parker, med prydnadsväxter och kortklippta gräsmattor, förlorat hälften av de fjärilsarter forskarna fann inledningsvis. Också andra, mindre skötta miljöer, förlorade många fjärilsarter under den här tiden, men där tillkom också nya arter så att artrikedomen över tid var ungefär densamma.

Från SLU har forskarna Guillermo Aguilera Nunez och Erik Öckinger medverkat.

Fjärilar trivs bättre på ruderatmark och i ängsparker därför att det är i sådana miljöer fjärilslarvernas värdväxter finns. Det är bara de vuxna fjärilarna som besöker blommor och dricker nektar, larverna äter andra växtdelar och de kan vara mycket kräsna med sin kost. Många fjärilslarver kan bara överleva på en eller ett fåtal olika växtarter. Citronfjärilens larver är till exempel beroende av  buskarna brakved och getapel, medan den sexfläckiga bastardsvärmarens larver framförallt äter käringtand. Kamgräsfjärilens, slåttergräsfjärilens och den mindre tåtelsmygarens larver lever alla av flera vanliga gräsarter. De är beroende av att gräset får stå kvar och inte klipps innan larverna hunnit utvecklas till fjärilar.

När städer förtätas och gamla industri- och hamnområden bebyggs är det en utmaning att behålla oskötta gröna ytor där fjärilar och andra insekter kan hitta mat och boplatser.

- Studien visar hur viktigt det är behålla ytor med ruderatmarkens karaktär av torr och näringsfattig mark, med rikligt blommande örter och buskar. Nyanlagda parkmiljöer kan utgå från redan befintlig vegetation, istället för att ta bort och anlägga helt nya miljöer. Man kan också gynna den biologiska mångfalden i staden genom att ställa om delar av parkernas gräsmattor till ängsmark eller långgräs. Det gynnar inte bara fjärilar, utan också många andra viktiga pollinerande insekter, som blomflugor, humlor och solitära vildbin, berättar Anna Persson från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, som är en av de forskare som genomfört studien på fjärilar i Malmö.

Det behöver inte vara en ekonomisk förlust att ställa om till ängsparker. Gräsmatteskötsel är kostsamt, tidigare studier från SLU visar att det kostar runt 30 000kr per hektar årligen att sköta en kortklippt gräsmatta.

- Vi har testat att ändra skötseln av ett par olika gräsytor runt om i Malmö och kan se att det på de platserna har funnits fler arter av exempelvis spindlar, än på ytor som klipps med gräsklippare. Vi tittar nu också på att minska klippningen av gräsytor i parker och längs vägar, ytor som kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden i staden, berättar Jonna Nilsdotter som är ekolog vid Malmö stads stadsbyggnadskontor.

Kontakt:
Erik Öckinger, SLU, erik.ockinger@slu.se tel 018-672303