Nätverk för fältforskning blir en av EU:s stora forskningsinfrastrukturer

– Det är stort att LTER-nätverket kommit med på EU:s vägkarta för forskningsinfrastrukturer (ESFRI), sida vid sida med till exempel partikelacceleratorn LHC vid CERN, säger SLU-forskaren Ulf Grandin som är koordinator för den svenska delen av LTER.

Allt som allt ingår tjugo svenska forskningsstationer i LTER-nätverket. Stationerna inom LTER ägnar sig åt långsiktig miljöövervakning av biologi och kemi samt ekologisk och socio-ekologisk forskning. De har bland annat som syfte att stimulera forskningssamarbete och utbyte av miljödata mellan forskare och organisationer både i Sverige och i Europa.

En viktig sidoeffekt av LTER Europe:s ESFRI-ansökan är ett närmare samarbete mellan LTER Sweden och SITES. SITES är ett nätverk baserat på Vetenskapsrådets satsning på infrastruktur i ett urval av svenska fältstationer. Sju av nio stationer i SITES ingår i LTER Sweden. SLU är värd för båda nätverken.

– Den största vinsten med att LTER Europe blivit upptaget på EU:s vägkarta för forskningsinfrastrukturer är att det banar väg för att nätverket kan bli en formaliserad och permanent finansierad infrastruktur för forskning om ekosystem och socio-ekologi, samt långsiktig miljöövervakning, säger Ulf Grandin.

Det är dock en lång uppbyggnadsprocess och först år 2025 kommer infrastrukturen LTER/ESFRI att vara igång i full skala.

– När infrastrukturen är igång kommer vi ha ett nätverk av högt instrumenterade fältstationer med långa tidserier på miljödata. Där kommer man att kunna genomföra avancerade ekosystemstudier i olika skalor från gener till hela ekosystem, för att till exempel kunna studera hur naturen reagerar på de stora påverkansfaktorerna som luftföroreningar och klimatförändring, säger Ulf Grandin.