Atlas över svenskt yrkesfiske 2003-2015: färre stora båtar, minskande fångster men stabila landningsvärden

-Det förvånade oss eftersom detta inte riktigt stämmer med bilden av att det är det småskaliga kustfisket som håller på att försvinna, säger Mikaela Bergenius, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Vinnova, är tänkt som ett uppslagsverk för svenskt kust- och havsfiske. Den innehåller bland annat information om var, med vilka redskap och när olika arter fiskas, utvecklingen av fiskeflottan, fångster, utkast och landningsvärden. Analyserna bygger på fiskets egenrapportering via loggböcker, journaler, satellitpositionering osv.

Minskat antal stora båtar

Svenskt yrkesfiske bedrevs 2015 av 1072 fartyg. Det är en minskning med 18 procent sedan 2003. Minskningen beror bland annat på skrotningskampanjer och introduktionen av överlåtbara fiskerätter. Minskningen har skett i antalet båtar större än tio meter. Antalet båtar under 10 meter är oförändrat.

Den svenska fiskeflottan består generellt av ett större antal mindre fartyg som använder passiva redskap som nät, burar, tinor, ryssjor och fällor och ett mindre större fartyg som använder aktiva redskap, i huvudsak trål.

De fisken som har minskat mest sett till antalet båtar är torsktrålare (60%) och fisket med passiva redskap efter torsk (60 %)., båda i Östersjön Ett annat fiske som minskat är bottentrålningen efter fisk och havskräfta (30%) medan antalet båtar som fiskar efter havskräfta med burar istället ökat. Ökat har också fisket med passiva redskap i Östersjön efter andra arter än torsk.

Sill/strömming har högst ekonomiskt värde

Sett till mängden landad fisk är trål det dominerade redskapet. 89 procent av fångsten landades med trål 2015. En lika stor andel - 89 % - av den landade vikten fisk bestod av tre arter: sill/strömming, skarpsill och tobis. Sill/strömming är också den ekonomiskt viktigaste arten följd av havskräfta, skarpsill och nordhavsräka.

2015 landade det svenska fisket i havet och längs kusten cirka 203 000 ton fisk och skaldjur. Den totala landade mängden har minskat något sedan 2003 och speglar generellt minskade tillåtna kvoter. Värdet på den landade fångsten är dock i stort sett densamma: en miljard kronor, vilket antyder att priserna har gått upp när kvoterna minskat.

Störst utkast av torsk

Rapporten innehåller även uppskattningar av utkast (oönskade fångster som slängs tillbaka och inte landas) från olika fisken. Dessa uppskattningar bygger på data från SLU Aquas vetenskapliga observatörsprogram.

Mellan 2008 och 2015 kastades i genomsnitt 5 700 – 9 200 ton fisk och skaldjur över bord varje år. Totalt återfanns mer än 100 arter av fisk och skaldjur i utkasten de flesta dock i små mängder. Volymmässigt är utkasten störst från trålfisket efter torsk i Östersjön följt av bottentrålfiske efter havskräfta och fisk på västkusten och i räkfisket. Fisken med passiva redskap har lägre andel utkast.

- Det finns flera orsaker till att fisk och skaldjur kastas. För många arter har det till exempel under den här perioden inte varit tillåtet att landa individer som var under minimimåttet eller fångster som överskridit olika typer av ransoner. Egentligen handlar det om att förvaltningsmetoder och fiskeredskap inte alltid riktigt kunnat hantera den komplexa verklighet där många arter och storlekar av fisk fångas tillsammans, säger Katja Ringdahl, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Landningsskyldighet för mer selektivt fiske

För att minimera utkast och påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske påbörjades 2015 en infasning av landningsskyldigheten, som innebär att all fångst av arter som har en kvot inom EU ska tas ombord och landas i hamn. Landningsskyldigheten ska vara fullt implementerad 2019.

Rapportens sammanställer siffror fram till 2015 och illustrerar alltså svenskt fiske före införandet av landningsskyldigheten för kvoterade arter inom EU. Rapporten kan på så sätt vara en referens vid framtida uppföljningar av landningsskyldigheten och av andra stora förändringar i fiskets regelverk.

Införandet av landningsskyldigheten innebär också att hittills outnyttjade fångster nu ska tas emot och hanteras i hamnarna.

- Baserat på dessa historiska data bedömer vi att de svenska hamnar där landningarna borde öka mest är de som tar emot merparten av fångsterna från torsktrålarna i Östersjön (Simrishamn och Karlskrona) och västkustens bottentrålfisken (Göteborg, Öckerö och Smögen m fl). Det är dessa fisken som historiskt sett haft störst utkast. Sammanlagt kan det handla om 9000 ton årligen av hittills outnyttjade fångster i Sverige. Den siffra kan dock bli lägre om fisket sker mer selektivt vilket är avsikten med landningsskyldigheten, säger Daniel Valentinsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).

Länk till rapporten:
Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015