Nya markörer för autoimmun sjukdom hos hund

Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Scientific Reports, var ett samarbete mellan forskare från SLU, Uppsala universitet, Karolinska Institutet, SciLifeLab, KTH, Broad Institute i USA och Euroimmun i Tyskland.

Liksom människor kan hundar av olika raser drabbas av autoimmuna sjukdomar, vilket innebär att kroppens immunförsvar felaktigt angriper egna vävnader. Vid dessa sjukdomar förekommer ofta s.k. autoantikroppar – antikroppar som riktas mot kroppen egna proteiner. Dessa autoantikroppar kan användas som markörer för autoimmun sjukdom och därmed som hjälpmedel vid diagnos.

Hanna Bremer från SLU arbetar med en typ av reumatiska autoimmuna sjukdomar hos hund som har likheter med SLE (systemisk lupus erythematosus) hos människa. Hon arbetar framför allt med hundar av rasen Nova Scotia duck tolling retriever (tollare), eftersom denna ras verkar vara särskilt drabbad av en variant av SLE som kallas reumatisk ledvärk.

– Det vanligaste symtomet vid reumatisk ledvärk är stelhet efter vila, säger Hanna Bremer. Andra typiska symtom är hälta från olika ben, svårighet att resa sig, gå i trappor och hoppa in i och ut ur bilen.

Vid SLE eller SLE-liknande sjukdomar förekommer autoantikroppar riktade mot olika strukturer i cellkärnan. Hos människan vet vi ganska väl vilka dessa målstrukturer är, men när det gäller hundar har kunskapsläget varit betydligt sämre. Det test som finns idag för att ställa diagnos, ANA-testet, är relativt ospecifikt och det finns ett behov av mer specifika tester.

Vad Hanna Bremer och hennes kollegor nu har visat är att hundar med SLE-liknande sjukdomar ofta har autoantikroppar mot två specifika proteiner (ILF2 och ILF3) som har kopplingar till kroppens immunförsvar. Dessa specifika autoantikroppar påvisades via blodprov hos tollare med hjälp av en analysmetod som har utvecklats inom humanmedicinen, men som nu för första gången har testats på hundar. Med denna metod går det att undersöka tusentals olika autoantikroppar samtidigt.

För att bekräfta resultaten gjordes därefter tester med andra laboratorietekniker, och då visade det sig att dessa autoantikroppar även förekom hos hundar av flera andra raser. Intressant nog så har dessa autoantikroppar tidigare hittats hos laboratoriemöss med SLE-liknande sjukdom och även hos enstaka människor med vissa autoimmuna sjukdomar.

– Hur dessa autoantikroppar kan komma att användas rent praktiskt behöver studeras ytterligare, men de har potential att användas för diagnos av SLE-liknande sjukdomar hos hund, och kanske även hos människor, säger Hanna Bremer.

Studien är ett av många exempel på det fruktbara samarbetet mellan veterinär- och humanmedicinsk forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, och ofta även ytterligare parter.

Mer information

Kontaktperson
Hanna Bremer, doktorand
Institutionen för kliniska vetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 29 57, hanna.bremer@slu.se

Artikeln
Bremer, H.D., Landegren, N., Sjöberg, R., Hallgren, Å., Renneker, S., Lattwein, E., Leonard, D., Eloranta, M.-L., Rönnblom, L., Nordmark, G., Nilsson, P., Andersson, G., Lilliehöök, I., Lindblad-Toh, K., Kämpe, O. & Hansson-Hamlin, H. (2018). ILF2 and ILF3 are autoantigens in canine systemic autoimmune disease. Scientific Reports, 8(1), p. 4852.
https://www.nature.com/articles/s41598-018-23034-w

Mer om immunologiska sjukdomar hos tollare
https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/hund/hundgenetikgruppen-tollarsjuka/

Hundgenetikgruppen – ett unikt samarbete mellan SLU och Uppsala universitet
https://www.slu.se/institutioner/husdjursgenetik/hundgenetikgruppen/

Pressbild

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Tollare som har lämnat blodprov till SLU:s hundbiobank. Där lagras prover från både friska och sjuka hundar, tillgängliga även för framtida forskningsprojekt. Foto: Hillevi Stephansson