Kors kroppsspråk kan berätta vad de känner

Vi kan aldrig veta helt säkert vad en annan människa känner, men personens kroppsspråk leder oss ofta till en rimlig gissning, och ibland kan vi sätta namn på dessa känslor, såsom ilska eller lycka. När det gäller djur är det inte lika lätt, men även i djurhållning har vi ett behov av att kunna bedöma hur individer mår. I jordbruket finns till och med ett begrepp för människor med särskilt god förmåga att läsa av kors beteenden – de har "koöga".

I forskning om djurvälfärd är det centralt att kunna bedöma om djur "mår bra", men det behövs beprövade, pålitliga och jämförbara mått, och sådana har det rått brist på när det gäller nötkreatur. Daiana de Oliveira och Linda Keeling, från SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa, tänkte att välfärdsbedömningen skulle vara mycket enklare om kornas kroppsspråk kunde användas som en tillförlitlig indikator på hur bra eller dåligt ett djur mår.

Metod från humanpsykologin

– Det finns folk som tror att de är bra på att se vad ett djur känner, och det kanske de är, men utan bevis kan vi inte använda deras uppfattningar för att bedöma djurens välbefinnande på ett tillförlitligt och repeterbart sätt, säger professor Keeling, som har lett en studie som nyss publicerades i tidskriften PLOS ONE.

Vad de Oliveira och Keeling nu har gjort är att kartlägga kors kroppsspråk med hjälp av en metod från humanpsykologin där känslor beskrivs i två dimensioner. Den första visar hur positiv (eller negativ) känslan är och den andra hur aktivt (från lugn till upphetsad) djuret är. Det görs inga antaganden om vilka känslor djur kan eller inte kan uppleva, men resultaten är ändå värdefulla för forskning om djurvälfärd.

Forskarna gjorde över 3700 observationer av öronens, svansens och nackens positioner hos 72 kor, när dessa stod och åt grovfoder ur ett tråg, stod och blev skrubbade av mekaniska roterande borstar eller köade för att komma fram till mjölkmaskinen.

– När man gör så många detaljerade observationer av kor i vardagliga situationer upptäcker man många rörelser och kroppshållningar som inte brukar registreras, säger Daiana de Oliveira. Till exempel var det nästan bara när korna använde den roterande borsten som de viftade på svansen. Hos hundar förknippas svansviftningen ofta med ett positivt tillstånd, men den nämns nästan aldrig när det gäller kor.

Inte heller kor tycks uppskatta att stå i kö

I observationerna klassificerades kornas kroppsspråk utifrån sex olika sätt att ha öronen ställda, fyra olika nackställningar och fem svansbeteenden. Med hjälp av en statistisk metod (principalkomponentanalys) analyserades alla observationer av kroppsställningar tillsammans. När alla observationer hade förts in i den tvådimensionella grafen, med en axel för grad av upphetsning och en för sinnesstämning (positiv/negativ), var de tre rutinsysslorna tydligt separerade. Kor som borstades grupperades på ett sätt utifrån sina kroppspositioner, medan kor som köade respektive åt grupperades på andra sätt.

– Att kor upplever det som positivt att äta och att bli borstade överensstämmer med vad tidigare forskning tyder på, säger Linda Keeling. Att de tycks uppleva köande som negativt är däremot något nytt, liksom att köandet innebär stunder av både lugn och upphetsning.

Det viktigaste i studien är förmodligen att den visar i vilka sammanhang man kan se specifika kroppshållningar hos korna, men den övergripande analysen leder också forskarna till några andra intressanta förutsägelser; att vinkla högerörat bakåt och vänsterörat framåt är till exempel kopplat till ett mer positivt tillstånd än att ha högerörat framåt och vänsterörat bakåt. Ett sådant resultat är i linje med andra studier om hjärnhalvornas arbetsfördelning, som tyder på att vänster sida av hjärnan brukar vara kopplad till positiva känslor. Vänster hjärnhalva styr kroppens högra sida.

Observationsprotokoll för djurstudier är nästa steg

Genom kartläggningen av kornas kroppsspråk under dagliga rutinsysslor har forskarna lagt grunden för ett vetenskapligt sätt att identifiera och utvärdera beteendemässiga tecken på hur positivt eller negativt kor upplever andra aktiviteter eller situationer, och hur lugna eller upphetsade de är.

– Vi ser vår studie som ett första steg mot ett tillförlitligt sätt att beskriva nötkreaturens känslotillstånd och vi tror också att metoden lätt kan anpassas till studier av känslor hos andra arter, säger Daiana de Oliveira.

Arbetet finansierades av forskningsrådet Formas och genomfördes inom Excellenscentrum för djurvälfärd, ett svenskt forskarnätverk som bland annat har som syfte att identifiera tillförlitliga indikatorer på djurs välbefinnande.

Mer information

Kontaktperson
Linda Keeling, professor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Enheten för djurskydd
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 16 22, 070-359 30 40, linda.keeling@slu.se

Artikeln
de Oliveira D, Keeling LJ (2018) Routine activities and emotion in the life of dairy cows: Integrating body language into an affective state framework. PLoS ONE 13(5): e0195674.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0195674

Pressbilder

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Kor framför en av de roterande borstar som fanns tillgängliga i kostallet. Öronställningen hos kon längst fram beskrivs i protokollet som "framåt". Foto: Daiana de Oliveira

Förenklat diagram som visar hur mjölkkors "kroppsspråksprofil" (öron, nacke och svans) varierar beroende på om djuret låter sig borstas, äter eller står i mjölkningskö i ett lösdriftsstall. Illustration: SLU