Nyhet

Ny rapport om livsmedelsberedskap vid kris och krig

Publicerad: 29 maj 2018

28 maj-3 juni pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har publicerat en ny rapport som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.

Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. I sin delrapport Motståndskraft (Ds 2017:66) efterlyser den en inriktning från regeringen för vilka metoder som ska användas då beredskapen byggs upp.

Nya metoder behövs

- För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

- Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen idag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Eriksson. Istället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi möjlighet nu att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödselmedel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet.

Fossilfritt skulle öka motståndskraften

Forskningsstudien redovisas i en ny rapport: ”Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.” Den klargör att fungerande transporter och import är grundläggande förutsättningar för att kunna producera livsmedel såsom systemet fungerar idag.

- Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, poängterar Camilla Eriksson.

Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska Sveriges importberoende och därmed öka motståndskraften mot störningar.

Politiska styrmedel krävs

De tekniska lösningarna för att ställa om jordbruket finns redan idag, konstaterar Eriksson i sin studie, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska kunna genomföras.

- Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, framhåller hon.

Det kan också bli sådana satsningar inom en snar framtid. I Försvarsberedningens rapport föreslås att 700 miljoner kronor om året från 2021 ska läggas på att bygga upp en livsmedelsberedskap. Det är dock inte självklart var dessa pengar gör mest samhällsnytta.

Käk för kris och krig i Almedalen

För att diskutera hur den nya tidens livsmedelsberedskap bör utformas bjuder SLU in till ett seminarium den 4 juli under Almedalsveckan med rubriken Käk för kris och krig. Vid seminariet deltar såväl Försvarsberedningen som berörda myndigheter och aktörer i livsmedelsbranschen.

Camilla Eriksson är filosofie doktor i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Från 1 juni övergår hon till en anställning hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Camilla Eriksson, forskare
Institutionen för stad och land, SLU
camilla.eriksson@slu.se, 018-67 25 68