Stödutfodring av vildfångad torsk kan ge lönsammare kustnära yrkesfiske

Fångsterna av torsk i garnfisket söder om Blekinge är idag bara 4 % av vad det var 2001, och andelen båtar som fiskar i området har mer än halverats, från 86 till 31. Skälen är flera men en bidragande orsak är sälskador på näten.

För att säkerställa ett framtida småskaligt kustnära yrkesfiske utvecklar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) burar och fällor som skyddar fisket mot sälskador. Fiske med burar och fällor minskar dessutom bifångster av marina däggdjur och fåglar, överlevnaden hos bifångad fisk ökar och redskapen kan selektera fisk beroende på storlek. Undermålig fisk som fångas kan släppas tillbaka till havet, trots utkastförbudet som infördes 2014 för alla andra redskap utan burar och fällor, på grund av den goda överlevnaden.

Idag finns tre fiskare som fiskar aktivt med sälsäkra burar i området. De landade fångsterna är bara 12 ton men det motsvarar ca 40 % av mängden fångad i nät.

- Ett problem på senare tid har varit att fiskefångster blir sämre och den torsk som fångas, i framför allt burar, tidvis är småväxta och magra*, säger Glenn Fridh, burfiskare, innovatör och ansvarig för uppfödningen av torsken i det pågående utfodringsprojektet vid SLU Aqua.

Istället för att slänga tillbaka mager torsk försöker man i projektet få den att överleva och tillväxa under kontrollerade former. När fisken nått god kondition är den attraktivare för konsumenterna, och den kan också säljas när priserna är höga och ger bäst avkastning för yrkesfisket.

Projektet startade den 1 maj i år. Fiskarna har hållits i odlingskassar vid Eriksberg naturreservat utanför Karlshamn i dryga två månader, och matats med sill. Under vecka 26 och 27 tas fisken ur kassarna för undersökning av tillväxt och kondition. Hittills har en kasse av fyra tömts och de som överlevt har i medel ökat med hela 35 % i orensad vikt, en tillväxt på i snitt 200 gram per fisk. Fiskar som valdes till kassarna var i huvudsak magra och kunde inte säljas direkt. Efter att fiskarna götts upp var filéutbytet 38 % av den rensade vikten. Det kan jämföras med de fiskar som fångades i samma torskburar, men var i bästa kondition och därför landades direkt, vars filéutbyte låg på 27%. Nästa kasse töms den 29 juni.

- Vi hade en sen start i och med att isen låg länge. När vi väl kom igång var det 9 grader i ytvattnet. Bara 3 veckor senare var det 15 grader ner till botten av kassarna, på ca 5 m djup. Den snabba temperaturökningen innebar att vi förlorade några fiskar. Det känns nu ändå positivt att kunna visa att torskarna har ökat bra i vikt även under förhållanden där vi inte förväntade oss bra tillväxt. Vi har lärt oss mycket som vi tar med oss till hösten och hoppas på bättre väderförhållanden och ännu bättre tillväxt, säger Dr. Maria Ovegård, projektledare och forskare vid SLU Aqua. 

Förutom utfodringsresultatet kommer projektet också att ge insikter i överlevnaden hos fisk med olika parasitbelastningar. Genom Baltic Sea 2020 finansieras sedan 2019 bl.a. DNA studier på parasiter och torskar som stödutfodrats för att utreda parasiters påverkan på östersjötorskens kondition och tillväxt. (Mer info om detta finns på på Baltic Sea 2020: Parasiters påverkan på östersjötorskens kondition)

- Framförallt levermasken verkar försämra fiskens kondition. I början av 80-talet var cirka 20 % av torskarna infekterade med levermasken, idag är i stort sett alla torskar mer eller mindre infekterade, säger Dr. Maria Ovegård.

Projektet kommer att fortgå med ytterligare försök i höst och våren 2019.

-Vi vill bidra till en hållbar utveckling av det småskaliga kustnära yrkesfisket genom att öka värdet på fisken. Som konsument är det bra att vara medveten om vad man väljer i fiskdisken. För att kunna rikta fisket mot ökad hållbarhet är det viktigt att gynna de yrkesfiskare som värnar om bestånden och våra ekosystem, säger Dr. Maria Ovegård.

Projektet finansieras av Leader Blekinge och Program Sälar och Fiske. Projektet har möjliggjorts och stöds av yrkesfiskare Glenn Fridh och Eriksbergs Vilt och Natur.

* Torskens kondition har generellt minskat sedan 1900-talet och fiskarna har blivit allt magrare. Födokonkurrens, syrefria områden, ökad parasitbelastning, fiskets uttag av både torsk och torskens föda är orsaker som kan ha bidragit till att påverka hälsotillståndet negativt.