En rad nyttoorganismer bidrar med viktiga ekosystemtjänster i jordbruket. Hur bör vi förvalta dessa för att optimera produktion och växtskydd? Svaret på detta söks i det nya EU-projektet EcoStack, där SLU-forskare från flera institutioner medverkar.
EcoStack är ett nytt EU-projekt som kommer löpa över fem år. Projektet får 10 miljoner Euro och påbörjas i september 2018. SLU är en av 24 partners och kommer att förfoga över ca 11 miljoner kronor.
Projektets fullständiga namn är i svensk översättning "Stapling av ekosystemtjänster: mekanismer och interaktioner för optimering av växtskydd, förbättring av pollinering och produktivitet". Det övergripande målet med EcoStack är att bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar växtproduktion genom att kombinera ekosystemtjänster och samtidigt skydda den biologiska mångfalden. Genom att utveckla och införa de här systemen för ecostacking, kommer projektet att långsiktigt öka hållbarheten inom jordbruket och livsmedelsproduktionen.
– Målet med EcoStack är att studera hur vi kan förbättra ekosystemtjänsterna inom olika europeiska klimatförhållanden och produktionssystem. Vi kommer att fokusera på hur vi kan förvalta nyttiga organismer i jordbruket. Genom tvärvetenskaplig forskning hoppas vi att fullt ut kunna utnyttja ökad kunskap om växelverkan mellan olika trofiska nivåer och hantera funktionell biologiska mångfald på olika nivåer (inom och mellan arter, fält, landskap) och kombinera den nya informationen till nya jordbruksmetoder, säger Velemir Ninkovic.
I EcoStack-projektet kommer ett interaktivt forum med olika intressenter att inventera och utvärdera hållbara åtgärder för att uppnå ökad produktion. Åtgärder kommer att tas fram som gynnar nyttoorganismer i odlingssystemen och gagnar även kommande grödor i växtföljden. Dessutom kommer nya odlingssystem att utvecklas för att optimera ekosystemtjänster och nya växtskyddsmetoder tas fram, med fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
– Vi kommer att använda den senaste forskningen om nya lantbruksmetoder och modern teknik. Till exempel kommer vi att dra nytta av teknikerna för precisionsodling, avancerade molekylära tekniker för att bestämma vilka arter som är viktigast för ekosystemtjänsterna, modellering och de senaste övervakningsinstrumenten för att undersöka samspelet mellan organismer som bidrar med ekosystemtjänster och miljön, säger Hanna Friberg.
Velemir Ninkovic från institutionen för ekologi, Robert Glinwood från institutionen för växtproduktionsekologi, Margareta Hökeberg och Hanna Friberg från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi samt Ingvar Sundh och Anders Broberg från institutionen för molekylära vetenskaper deltar i EcoStack. Projektet koordineras av Francesco Pennacchio vid Neapels universitet Federico II.