Ett mer biobränsledrivet flyg förutsätter politiska styrmedel

I Sverige har flygbranschen satt ett mål om ett fossilfritt flyg till 2030. Marknaden för bioflygbränsle är dock relativt ung då tillgången till drivmedlet är mycket begränsad och det är ungefär tre gånger dyrare än det fossila flygbränslet. En följd för flygbolag som väljer att blanda in en viss mängd biobränsle är högre pris på flygbiljetter.

För att möjliggöra en kommersiell användning av bioflygbränsle behövs därför en högre betalningsvilja hos flygresenärer, eller politiska styrmedel som skapar långsiktiga incitament och efterfrågan på marknaden, vilket i sin tur kan leda till lägre priser.

Därför har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökt om betalningsviljan hos svenska företag och organisationer är tillräckligt hög för att möjliggöra en ökad användning av bioflygbränsle, eller om det krävs politiska lösningar för att uppnå detta. Studien undersöker även om det finns andra egenskaper, till exempel en organisations miljöengagemang och utformning av organisationens resepolicy vid bokning av flygbiljetter i tjänsten, som påverkar nivån på dess betalningsvilja. Gemensamt för de tillfrågade organisationerna är inrikesresor i tjänsten till och från Bromma flygplats i Stockholm.

4 av 5 beredda betala extra

Resultaten visar att cirka 80 procent av de tillfrågade organisationerna var villiga att betala extra för bioflygbränsle. Däremot uppgick den genomsnittliga betalningsviljan till 11,9 procent av baspriset på flygbiljetter, vilket inte är tillräckligt högt för att täcka kostnaderna för flygbolagen att blanda in 50 procent biobränsle, som i dag är tekniskt möjligt. 11,9 procent motsvarar en blandning av 31 procent biobränsle och 69 procent fossilt flygbränsle. En lägre blandning av biobränsle är dock möjlig och kan vara en del av flygbolagens marknadsföringsstrategi att locka flygresenärer som ser ett mervärde i denna typ av miljöinitiativ.

Organisationer med en resepolicy som uppmanar sina anställda att alltid välja den biljett som har lägst pris visade ha lägre vilja att betala extra för att flyga med biobränsle än de organisationer som inte har en uttalad resepolicy. Resultaten visar även att det inte finns någon signifikant skillnad i betalningsvilja mellan organisationer med resepolicy som uppmanar till miljövänligt resande och de organisationer som inte gör det. Dessa resultat tyder på att användningen av en kostnadsbesparande resepolicy, även om den uppmanar till en mer miljövänlig resa, kan begränsa efterfrågan på biobränsle.

Motsägelsefulla resultat

Då organisationers sociala ansvar och fokus på hållbarhet (Corporate Social Responsibility, CSR) är en viktig komponent för strategisk profilering och långsiktig lönsamhet är resultaten oväntade och motsägelsefulla. Även det faktum att Bromma flygplats är ett viktigt nav för affärsresor i Sverige samt debatten om Brommaflygets påverkan på miljön i Stockholmsregionen bör få dessa organisationer att se fördelarna med att behålla flygplatsen, samtidigt som det finns ett tydligt behov av att minska dess miljöpåverkan.

Sammanfattningsvis, konstaterar SLU-forskarna Louise Goding, Mikael Andersson-Franko och Carl Johan Lagerkvist: frivilliga insatser från svenska organisationer i form av en högre betalningsvilja är inte tillräckligt för att skapa en stabil efterfrågan på bioflygbränsle och därmed en kommersiell användning. Politiska styrmedel är därför avgörande för att skapa förutsägbarhet och möjliggöra för långsiktiga incitament för dels aktörer att investera i produktion av bioflygbränsle och dels för flygbolag att tanka det grönare drivmedlet.

Aktuellt:

Regeringens utredning M 2018:01 - Utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget

https://www.regeringen.se/492fd9/contentassets/1341d13391cb4d90acbe397ffa3ae187/styrmedel-for-att-framja-anvandning-av-biobransle-for-flyget-dir.-201810

Kontakt:

Professor Carl Johan Lagerkvist, SLU carl-johan.lagerkvist@slu.se , tel 018-67 17 83, 070-294 86 28