Introduktion av nya grödor: svensk sötpotatis

Möjligheter och utmaningar

Sötpotatis, Ipomea batatas, tillhör familjen Convolvulaceae, inte potatisfamiljen och det vi kallar sötpotatis är lagringsrötter. Den förökas vegetativt, vanligtvis med sticklingar, och plantering och skörd tillhör utmaningarna.

Sötpotatis är den 9:e mest odlade grödan i världen baserat på skördevikt och en viktig stapelföda i många länder. Den är lagringsbar i upp till ett år och kan användas till allt från framställning av drycker och mjöl till snacks och pommes frites. I media lyfts sötpotatis fram som ett hälsosamt livsmedel. Diabetiker kan äta sötpotatis, den har ett lågt GI-värde och innehåller en förhållandevis stor mängd kostfiber. Utöver vitaminer och mineraler kan den innehålla höga koncentrationer av antioxidanter som karotenoider och antocyaner. Även om sötpotatis i grunden är en värmekrävande gröda, har provodlingar i södra Sverige visat att det går att odla den med gott resultat, förutsatt att rätt sorter och odlingsteknik används (Bild 1). En jordtemperatur på minimum +16°C rekommenderas för god etablering i fält av sticklingar eller pluggplantor. Bäddodling med svart nedbrytningsbar plast är därför ett måste och droppbevattning önskvärd för att styra markfuktigheten vid etablering men också för att kunna vattna mot slutet av tillväxtperioden då tjockleken på lagringsrötterna ökar kraftigt.

Läs mer i LTV-fakultetens faktablad 2018:4.