Nyhet
Blandskogar ger mer – men det gäller att blanda rätt!
Publicerad: 22 januari 2019
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? Genom att analysera data från Riksskogstaxeringen kan forskare på Umeå universitet, SLU och Göteborgs universitet bidra till mer konkreta råd. Deras resultat visar tydligt att det är viktigt att blanda rätt trädslag. I norr är gran-björkskogar bäst medan tall-björkskogar gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.
Artikeln som nu publiceras i Nature Plants kan sägas vara en uppföljare på en artikel i Nature Communications år 2013.
– Då visade vi att både skogsbruket och naturvården skulle kunna vinna på att gynna flera olika trädslag eftersom de kan ge en större mångfald av olika ekosystemtjänster, säger Lars Gamfeldt som ledde den tidigare studien.
Men om den kunskapen ska kunna användas i planeringen av framtidens skogar måste råden bli mer konkreta. Vilka blandningar av träd gynnar vilka ekosystemtjänster? För att komma närmare ett svar på den frågan har forskarna analyserat data från Riksskogstaxeringen. Studien leddes av Micael Jonsson på Umeå universitet, tillsammans med Jan Bengtsson och Tord Snäll på SLU, Lars Gamfeldt på Göteborgs universitet samt Jon Moen, också på Umeå universitet.
De har jämfört monokulturer av tall, gran och björk med blandbestånd som består av två av dessa trädslag. Ekosystemtjänsterna som de undersökte var trädtillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring, viltfoder och indikatorer på biologisk mångfald (död ved samt artrikedom i fältskiktet). Indirekt mäts också nyttor för friluftslivet eftersom både biologisk mångfald, bär och vilt är viktiga för människor som rör sig i skogen.
– Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer men vilka blandningar som presterar bäst beror på var skogen finns. Vi har tittat på skillnaden mellan norra och södra Sverige, säger Micael Jonsson.
I norra Sverige kunde blandningar mellan gran och björk uppfylla flest nyttor samtidigt – bättre trädtillväxt, mer blåbär och viltfoder, och fler växtarter på marken.
– Att blandskogar med björk och gran växer bättre än monokulturer är ingen nyhet. Det bygger på att två arter kan utnyttja platsens resurser bättre än en monokultur. Vår metod för att analysera detta är också använd tidigare och kommer ursprungligen från jordbruksforskningen. Däremot är det nytt att vi också tar in fler ekosystemtjänster än tillväxten, berättar Jan Bengtsson.
I södra Sverige däremot ger gran-björkskogar visserligen mer blåbär och lika hög trädtillväxt som monokulturer av gran, men ökar inte de andra ekosystemtjänsterna som forskarna undersökt. Där är blandskogar med tall och björk ett mer vinnande alternativ. Det ger både mer blåbär, mer viltfoder och ett rikare växtliv. Trädtillväxten är också högre än i monokulturerna, dock inte lika hög som i bestånd där gran ingår.
I dag dominerar monokulturer av framförallt gran det svenska skogsbruket. (OBS! Forskarna har inkommit med ett förtydligande av denna mening, se nedan)
– En enskild skogsägare som satsar på mer löv och tall kan få problem med betande vilt. Om man istället gör förändringar på landskapsnivå och därtill minskar viltstammarna så kommer betesskadorna att minska. Det skulle såväl naturvård, skogsbruk som friluftsliv kunna tjäna på, säger Tord Snäll.
För en av ekosystemtjänsterna, kolinlagringen i markens övre skikt, hade blandskogarna inga fördelar framför monokulturerna. Tvärtom lagrades mindre kol in i sydliga skogar med gran-björk och tall-gran.
– Nej, det är tydligt att man inte kan räkna med extra kolinlagring i blandskogar. Men om man väljer rätt trädslag så är de heller inte sämre, säger Jan Bengtsson.
Studien visar även att andelen löv i barrskogar är av betydelse.
– I nuläget är målet att svenska skogar ska ha 10 procent lövinslag, medan våra resultat visar att man måste upp till åtminstone 20 procent för att se positiva effekter av trädslagsblandningen, menar Jon Moen.
OBS! Förtydligande (2019-01-30)
Den markerade meningen ovan ska lyda:
"I dag planteras främst gran eller tall av det svenska skogsbruket, och därefter gynnas dessa trädslag under röjningar och gallringar."
Kontaktpersoner
Micael Jonsson, forskare
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Umeå universitet
090-786 69 23, micael.jonsson@umu.se
Jan Bengtsson, professor
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018-671516, jan.bengtsson@slu.se
Artikeln
Micael Jonsson , Jan Bengtsson, Lars Gamfeldt, Jon Moen & Tord Snäll. Levels of forest ecosystem services depend on specific mixtures of commercial tree species. 2019. Nature Plants.
https://doi.org/10.1038/s41477-018-0346-z
Pressbild
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Källa ska anges.)
Blandskog. Foto: Jan Bengtsson